Trög start på Meg13 och konstigt uttalande av Cilla Benkö

Det är i år ännu så länge tyvärr inte lätt att känna samma entusiasm för mediekonferensen Meg13 som man kunde göra för Meg12 förra året.  Seminarierna har inte alls känts lika lockande som förra året. Och den tryckta programtidningen är närmast obegripligt dålig med tanke på den professionalitet som borde prägla en sådan produkt på mediebranschens egen konferens. Rörig och svåröverskådlig.

Att arrangörerna inte kan leverera en bättre programtidning till mediernas egen konferens är svårt att förstå. Jag vet att de i år också tagit fram en app för iPhone, inte för Android i den Samsung  jag och många andra numera har.  Jag kollade in den hos en kollega och hon tyckte att den var svåröverskådlig och tämligen oanvändbar. Som programtidningen.

Förra året var det premiär för Meg och då kanske det var lättare att gilla arrangemanget och måhända var också mina förväntningar större i år, men seminarieutbudet känns tunnare. Tyvärr var också under första dagen ett givet populärt seminarium som ”Medieindustrins kommersiella ekosystem kollapsar - nu bygger vi ett nytt!” med ikoner som Tomas Brunegård och Casten Almqvist utsålt!

Det seminariet var placerat i en alldeles för liten lokal trots att arrangörerna förfogar över stora lokaler. Jag kom inte in, satte mig utanför och såg då väldigt många andra som stoppades. Ingen bra start för oss drabbade på Meg13. Inte populärt.

 Om Meg ska överleva måste även de för besökarna kostsamma seminarierna verkligen vara lockande. Och tillgängliga. Man betalar inte ett antal tusen kronor för tvådagarsbiljetterna för att sedan inte få plats på de mest populära seminarierna.  Och programtidningen måste bli bättre!

Så i år är det i stället för seminarierna hittills alla möten med kolleger som varit viktigast. Meg13 är liksom Meg12 en utomordentligt bra mötesplats för alla som vill träffa kolleger, leverantörer, konkurrenter och andra med koppling till branschen. Att Meg sedan kolliderar med webbdagarna i Stockholm är ytterst olyckligt och detta faktum drabbar förmodligen bägge arrangörerna. Och oss som vill gå på bägge arrangemangen.  Snacka med varandra innan datum spikas!

Några seminarier var jag inne på under dagen. Efter presentationen av årets förtroendebarometer diskuterade Aftonbladets Jan Helin och Sveriges Radios Cilla Benkö frågan om ”Vad skapar förtroende”.

Intressantast där var Cilla Benkös reaktion då Jan Helin, helt korrekt, fastslog att Sveriges Radio ägs av staten. Hon vägrade att gå med på detta och hävdade luddigt att det är licensbetalarna som äger SR. Förnekelsen av det statliga ägandet är inte ny, vare sig för SR eller SVT. Men inställningen är obegriplig och skadar nog förtroendet för public service – det ÄR faktiskt den svenska staten som via Förvaltningsstiftelsen äger public service-bolagen. Varför mörka detta?

Ett annat seminarium jag var på, ”Nya kanaler till en fiktiv verklighet”, var helt ointressant. Två kommunikationsmänniskor från Telia och Viasat satt mest och skröt om sina förträffliga utbud och det är ju inte sådant man betalar några tusen för att höra. Jag och andra gick.

En mycket intressant debatt ”Gemensam medieetisk nämnd – utopi eller verklighet”, var inställd. Den körs i stället i morgon och är något att se fram emot oavsett om man gillar tanken eller, som jag, är skeptisk till idén. Och i morgon blir det också en hearing om presstödets framtid, tyvärr först 14.30 då kanske många redan är på väg mot hemorten. Men jag har just därför bokat hemresan sent.

Lite sura rader på bloggen denna gång, onekligen. För att avrunda med något positivt är det dock lätt att berömma årets middag som denna gång var förlagd till den fantastiska största kongresshallen (K1-K3) där publikläktarna för de tre sammanslagna hallarna hissats upp i taket. Förra året satt vi i mässans lunchmatsal där trängsel och ljudnivå närmade sig outhärdliga höjder.

I denna lokal var det gott om plats, luftigt och svalt samt kanske just därför mycket bra servering trots, enligt uppgift, runt 600 middagsgäster. Och det gick att prata med bordsgrannarna! Det är ju just det man vill kunna göra, kanske till och med hellre än att ta del av något scenprogram, i år Robert Aschberg i den för honom helt tydligt ovana rollen som en sentida Lennart Hyland.  

Länkar:
 Bra inledning på Meg12 - Utkiksbloggen 8 mars 2012