Meg13 avrundades med debatter om presstödet och en ny medieombudsman

Nu är mediedagarna i Göteborg, Meg13, avslutade efter två dagar med seminarier, scenframträdanden och väldigt många möten med branschkolleger. Jag räknade ut att jag träffat minst 70 personer för samtal, från några artiga ord till långa och mer invecklade diskussioner.  Däribland med ett tiotal personer som jag inte mött tidigare.

Räkneexemplet illustrerar det som kanske är den viktigaste funktionen för en konferens som Meg13, nämligen mötesplatsen. Det går inte att föreställa sig hur mycket information som utbytts i korridorerna, vid lunch- och middagsbord eller i baren. Hur många samarbeten, produktutvecklingar, utspel och strukturförändringar kan ha formats under möten mellan kolleger, konkurrenter och andra intressenter under dessa dagar i Göteborg? Värdefullt!

Och ibland har det varit spänt med tuffa diskussioner mellan företrädare för olika uppfattningar, oftare vid sidan om debattpaneler och scener än synligt i rampljuset. Generellt tycker jag att det lite för ofta satt företrädare för ungefär samma åsiktsriktningar i en del paneler. Det blir onekligen intressantare diskussioner om de finns någon som företräder en helt annan och kanske kritisk mening i sammanhanget.

Mediedagarna som mötesplats kändes särskilt viktig ett år som detta då seminarierna, enligt min mening, inte hade riktigt samma dragningskraft som förra året. Därför var det i år ovanligt meningsfullt att helt enkelt ströva omkring och träffa folk och diskutera branschfrågor. Det behovet finns alltid, vad är viktigare än möten och samtal?

Under fredagen var det plötsligt betydligt fler människor på Meg13 än under torsdagen. Det berodde på att det kom många nya besökare till Gräv 2013 som samordnades med mediedagarna. Jag vet inte hur många grävare som passade på att gå på Megs seminarier eller tvärtom, men det blev helt klart livfullare i lokalerna.

Samarbetet med Gräv är ett intressant initiativ på hur olika arrangörer genom samverkan kan ge besökarna ett mervärde och dessutom stärka varandra.  Arrangemanget Årets bild har nämnts som ett annat tänkbart exempel för samordning med Meg.

Riktigt intressant skulle det vara om Megs seminarieutbud berikades av en samverkan på något sätt med webbdagarna. Det kändes lite konstigt att sitta i Göteborg och lyssna på företrädare för de klassiska medierna som talade sig varma för behovet av en digital utveckling, samtidigt som föregångarna och experterna på det området hade sin egen konferens i Stockholm. Och i september arrangerar Internetworld sina webbdagar i Göteborg, kanske ungefär då Tidningsutgivarna brukar arrangera branschdagarna i Stockholm…

Ett av de sista seminarierna jag besökte i år handlade om presstödets framtid. På scenen bland andra Hans-Gunnar Axberger, justitieombudsman, professor och ordförande för den sittande utredningen om presstödet. Han analyserade skickligt presstödets tillkomst, dagsläget och problembilden.  

Jag tror att Axberger är klart mer flexibel om presstödets framtid än de övriga debattörerna i panelen, det vill säga politiker i utredningen med väl inövade uppfattningar och därutöver några företrädare för stödmottagarna. De alla sa ungefär det man kan förvänta sig av dem.

En av dessa, Raoul Grünthal, vd för Schibsted Sverige, hyllade till exempel presstödet som han betraktade som ”modernt”, inte minst i en internationell jämförelse. Detta trots att det skapades i början av sjuttiotalet då branschstrukturen såg helt annorlunda ut. 

Han resonerade också om att staten genom licensen satsar runt sju miljarder per år på public service, men ”bara” drygt en halv miljard på dagspressen.  Om jag förstod honom rätt så tyckte han att staten borde satsa mer pengar på den traditionella dagspressen. Schibsted äger Svenska Dagbladet som får drygt 56 miljoner i driftsstöd.

Ulrika Obstfelder Peterson, vd på Värmlands Folkblad, konstaterade att hennes tidning inte finns kvar om presstödet försvinner, en bedömning som nog många gör även för andra stödberoende tidningar. Värmlands Folkblad ingår inte heller i någon koncern, till skillnad från flertalet andra tidningar beroende av driftsstödet. Folkbladet får knappt 17 miljoner i driftsstöd.

Ulrika Obstfelder Peterson sa också bestämt att ett uppgraderat stöd måste ge möjligheter till en affärsutveckling som idag begränsas av de nuvarande reglerna. Det har snart nog alla stödberoende tidningar märkt när de försökt utveckla verksamheten på ett bra sätt, som i Umeå där ett redan genomfört samarbete mellan Folkbladet och Västerbottens-Kuriren fick modifieras och dämpas på grund av reglerna om presstöd.

I det skärpta läget för dagspressen i Sverige är det inte bara ett bibehållande eller utökat presstöd som ses som angeläget av dagspressens representanter. Raoul Grünthal konstaterade, med all rätt, att det är en skandal att reklamskatten inte avskaffats av regeringen trots att riksdagen beslutat om detta. Även politikerna i panelen höll med om detta.

En annan återkommande fråga är varför digitala tidningar belastas med 25 procent i moms till skillnad från tryckta tidningar där momsen är 6 procent. Stor enighet även om detta i panelen, inte minst efter ett inlägg från Anna-Karin Bratt, chefredaktör för digitala tidningen Feministiskt perspektiv som drabbas hårt av momsreglerna

Sammantaget var det en rätt trög debatt där kreativitet och djärvt nytänkande saknades. I augusti skall presstödsutredningen vara klar och det ska bli intressant att se vad den kommer fram till i denna komplexa fråga som borde ha varit löst för många år sedan. Hans-Gunnar Axberger har en svår uppgift.

Innan det var dags att fara ut till Landvetter och flyga hem hann jag en kort stund lyssna på nya organisationen Utgivarnas ordförande Ove Joanson, tillika ordförande i Förvaltningsstiftelsen, och några andra i en panel om förslaget till en ny medieombudsman, MO, gemensam för dagspressen, tidskrifterna och public service. Tanken har utretts av Nils Funcke och förslaget blev nu tillgängligt för alla som vill läsa det.

Alla i panelen var överens om att man nu tar ett viktigt steg mot en reform som de alla också initialt tycker är bra. Erik Fichtelius, vd för UR, påpekade dock klokt nog att det finns skillnader mellan de olika medieslagen som måste studeras och diskuteras. Kravet på opartiskhet för public service är ett exempel medan Expressen  däremot kan och bör agera hur partiskt som helst.   

Jag är skeptisk till idén och har tidigare bloggat om saken, men det ska bli intressant att läsa förslaget och följa den debatt som bör kommer igång nu. Hittills har debatten om förslaget tyvärr varit närmast obefintlig. 

Uppdaterad 2013-03-10 13.46