Åklagaren angriper Aftonbladets chefredaktör efter HD-domen

Åklagaren Charlotta Tanner angriper idag Aftonbladets chefredaktör Jan Helin i en intervju på sajten journalisten.se. Det sker ett dygn efter hennes och riksåklagarens nederlag då Högsta domstolen, HD, avslog deras begäran om en husrannsakan på Aftonbladets redaktion.  Ett märkligt agerande av en åklagare och Helin svarar i upprörda ordalag. Det gör han rätt i. Efter åklagarens angrepp efter HD:s beslut finns det återigen skäl att fråga sig varför åklagare och polis mot bättre vetande återkommande försöker runda källskyddet.

Åklagare Charlotta Tanner hävdar nu att hon hade nöjt sig med en opixlad papperskopia av bilden på rånarna i Kista och redovisar bland annat ett sms till Helin för att styrka sitt påstående. Samtidigt hade hon då beslutat sig för att göra en husrannsakan på redaktionen och därmed dragit igång en omfattande rättsprocess. Och Jan Helin svarar begripligt nog att han i det läget inte kunde göra något annat än att låta processen ha sin gång.  

Åklagaren säger i intervjun på journalisten.se att hon mycket väl insåg vad allvarligt beslutet om husrannsakan var och att hon därför inte skulle ha gått vidare om hon förlorat i tingsrätten.  Hon medger således att hennes försök att urholka det grundlagsreglerade källskyddet gjordes trots hennes insikt och kunskap om grundlagens källskydd, inte för att hon var okunnig om saken.

Och man måste naturligtvis utgå ifrån att åklagare kan vår grundlag och förstår vad tungt regelverket om källskyddet är. Gissningsvis var det på samma sätt i Umeå i våras då en åklagare där beslutade om beslag av den mördade lokalredaktören Elins Falks dator. Även den åklagaren var säkert medveten om källskyddet, men gick ändå vidare och tvingade Folkbladet och dess chefredaktör Anna Lith att gå till domstol där hovrätten till sist upphävde beslaget och journalistens dator och motiv återlämnades till Folkbladet.

När åklagare och polis på detta sätt återkomande försöker knäsätta det omistliga källskyddet trots det starka regelverket i grundlagen, ja då finns det verkligen skäl att fråga sig varför de gör detta. Och det finns skäl för lagstiftarna att agera för ett stärkt källskydd och ett regelverk om hur situationer där tvångsmedel mot redaktioner är aktuella ska hanteras.

HD är med sin dom inne på samma spår eftersom man i domskälen konstaterar att en husrannsakan hos någon med tystnadsplikt alltid bör prövas av domstol och menar därmed således att ansvariga utgivare alltid ska avvisa beslut om husrannsakan. HD konstaterar också att källskyddet redan idag är så starkt att:

 ”Regelverket innebär alltså att husrannsakan för att genom beslag åtkomma viss information som finns på en elektronisk informationsbärare hos en tidningsredaktion i allmänhet lär vara utesluten”

Och ändå försöker åklagare och polis att få göra husrannsakningar på medieredaktioner. Det finns all anledning för dessa grupper, och lagstiftarna, att läsa HD:s dom mycket noga. 
Uppdaterad 150819 kl 22.22 med nedanstående länk.
Länk:
Om kammaråklagare Charlotta Tanners moral och lagen - krönika av Jan Helin, aftonbladet.se 150819