I dag har Brännpunkt i Svenska Dagbladet en mycket bra text av medievisionären, bloggaren och twittraren mm Joakim Jardenberg som anser att Sveriges Television, SVT, ska sluta leka kommersiellt bolag.
Den handlar alltså precis om den fråga som jag skrev om i ett tidigare inlägg här på Utkiksbloggen. Jag håller med Jardenberg helt och fullt i denna fråga, alla produktioner inom SVT borde fritt kunna förfogas av andra.
Det måste ju vara själva poängen med en verksamhet som kallas för "public service". Tanken måste vara att dess material ska nå så många människor som möjligt och då är det onekligen märkligt om SVT, och för all del Sveriges Radio, SR, hamnar i situationer där de hävdar sina rättigheter, precis som vilket kommersiellt företag som helst.
SR och SVT får samtidigt alltmer kritik från till exempel tidningsutgivare för att dessa bolag med licensmedel satsar stort på webben och andra digitala medier. Kritikerna, bland annat utgivarnas branschorganisation Tidningsutgivarna, TU, menar att det bör regleras hur mycket public service ska få konkurrera med kommersiella medier.
Den kritiken håller jag inte med om, det vore inte rimligt att just dessa bolag inte skulle få utvecklas i nya mediemiljöer. Däremot borde deras uppdrag i allmänhetens tjänst leda till att allt de gör, i tv-rutan eller datorn, också skulle kunna utnyttjas av till exempel tidningarna och andra medier. Gratis.
En siffra i Jardenbergs utmärkta text förvånade mig verkligen, nämligen att SVT:s försäljning av rättigheter endast motsvarar mindre än 2 procent av bolaget intäkter. Om den siffran är korrekt så är det jämförelsevis lite pengar det handlar om och därför även av ekonomiska skäl svårt att motivera bolagets agerande.
Så där ser det nog ut lite överallt hos samhällsinstitutioner som gillar att agera som om de vore kommersiella företag. Tidigare it-konsulten och skicklige offentlighetsivraren Peter Krantz gjorde en bra utredning förra året av hur det ser ut på SMHI som tar betalt för vädertjänster.
Det visade sig att inte mindre än 71 procent av intäkterna från försäljning av väderdata kom från skattefinansierade myndigheter, endast 29 procent från kommersiella företag och enskilda medborgare som redan varit med och finansierat SMHI:s verksamhet. Peter Krantz redovisade det intressanta materialet på en av sina bloggar opengov.se.
Läs både den bloggen och Joakim Jardenbergs text i SvD.
UPPDATERAD 2010-06-25
Jardenbergs första debattartikel i SvD.
Eva Hamiltons svar på Jardenbergs första artikel.
Joakim Jardenbergs kommentar till Hamiltons text.
Intressant debatt och jag håller naturligtvis med Joakim Jardenberg om det mesta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Hur tänkte ni lösa upphovsrättsfrågan? Ska alla SVT-anställda berövas sin upphovsrätt? Även den ideella?
Lycka till.
ps. Myndighetsdata går inte att jämföra med. PSI-direktivet, liksom den lag som just klubbats igenom i Sverige, undantar också, explicit, material som faller inom ramen för upphovsrättslagen.
Tack för din kommentar.
Alltså, i medieföretag typ tidningar och tv bör enligt min mening generellt sett den ekonomiska upphovsrätten ligga hos företagen och inte hos de anställa. De har ju lön.
Och inom public service bör företag som SVT gå ännu längre och inte hävda sin ekonomiska rätt.
Den ideella upphovsrätten, som ofta felaktigt används som argument av dem som slåss för sin ekonomiska upphovsrätt, finns naturligtvis kvar hos den enskilde upphovsmannen även då den ekonomiska rätten avtalas bort.
CC-licenserna, som beskrivs bra av Jardenberg i SvD, kan säkert fungera bra i nya lösningar.
Idémässigt kan myndighetsdata och upphovsrättsligt material givetvis läggas i samma korg oavsett hur praxis, lagar och avtal ser ut. Gällande ordning kan ju ändras!
Marcus, som Robert säger - om du läser texten på SvD så försöker jag beskriva vad Creative Commons innebär och hur det skulle säkra att den ideella/moraliska upphovsrätten stannar kvar hos upphovsmannen. Det är viktigt att man diskuterar en sådan fråga utifrån rätt förutsättningar.
När det gäller mina jämförelser med myndighetsdata så handar det om att på ett principiellt plan jämställa sådant som är gemensamfinansierat.
Jag ser verkligen fram emot den 1/7 när PSI-direktivet, långt över tiden, äntligen ska börja gälla i sverige. Men som du själv säger - det har ingen koppling till upphovsrättsfrågan. Det vilar däremot på mycket av samma fundament - att det som vi har betalat för ska vi också ha tillgång till.
Vi kan lämna den ekonomiska upphovsrätten därhän, det är en evighetslång skyttegravskamp mellan arbetsgivare och arbetstagare, som egentligen är en annan diskussion. Medieägare vill ha allt, kreatörerna vill använda det till sin fördel. So it goes.
Men den ideella upphovsrätten, Joakim, har ingenting med "MORALISK" upphovsrätt att göra. MORALISK? WTF?
Det handlar om att det jag sätter mitt namn på inte ska förekomma i sammanhang som är väsensskilda från syftet det producerades i. Om inte jag vill. Att jag ska ha kontroll över vad mina alster används till.
Det finns säkert miljarder contentfabrikörer som inte bryr sig, men som professionell journalist är trovärdigheten min, personliga, affär. En förlorad trovärdighet går inte att snacka bort på Twitter.
Jag har inga problem med att det t ex (inom fasta ramar) säljs särtryck med mina artiklar. Men om regelverket skulle vara "Gör vad fan du vill" skulle det öppna för, ja, vad fan som helst.
"Tack för att du pratar med Oss, du kan vara safe med att vi med vårt track record använder den här intervjun i ett visst sammanhang, med en viss trovärdighet i grunden och Äh HAHAHA troligt, allt du säger ska ut på nätet, remix away!"
(Vilket även medieägaren borde tycka, kan man tycka)
Ett enklare exempel:
Det funkar inte att mina texter och mitt namn, någons filmer, någons bilder, ska användas i reklamsammanhang utan min vilja. Det är en deal/careerbreaker.
Ideell upphovsrätt är rätten att säga NEJ. DET är rätt förutsättningar för den här diskussionen. Hur många tv-avgifter du än slitit hund för att betala, har du inte betalt för den ideella upphovsrätten.
Kort sagt, det är jävligt lätt att "dela med sig av allt som CC-BY", när det inte har ett skit med ens förvärv att göra.
Som jag ser det kan ni argumentera för antingen
1) Att upphovsrättslagstiftningen görs om i grunden, och den ideella upphovsrätten tas bort, vilket möjligtvis skulle kunna leda till ert drömscenario. Piratpartiet + TU = sant?
2) Att de anställda på SVT/SR (som allt mer sällan är fastanställda) sätts i ett rättslöst vakuum, där inga uppphovsrättslagar gäller och de får finna sig i att kunna se sitt namn ge trovärdighet till vilken organisation eller situation som helst.
Nummer 2 skulle förstås sänka Public Service, och jag är inte helt säker på att det egentligen inte är det ni är ute efter.
Slutligen. Jo, PSI har en direkt koppling till upphovsrättsfrågan. Undantaget kopplat till upphovsrättslagen är nämligen inskriven i lagtexten. Med paragrafhänvisning.
Skicka en kommentar