Norska Amedia hemlig partner till Bonnier om affären med MittMedia?

Det finns sannolikt ytterligare en hittills okänd aktör i turerna kring MittMedia. Enligt vad Utkiksbloggen erfar agerar Bonnier News inte ensamma för att få ta över MittMedia. Enligt uppgift samverkar Bonnier med norska koncernen Amedia. Det kan vara en mycket viktig faktor för Bonnier som också sägs vilja gå in med kapital snabbt; MittMedias likviditetskris förvärras enligt uppgift nu snabbt.  

Om uppgifterna från skilda håll om det finansiella läget stämmer så är uppenbarligen krisen för koncernen värre än vad ägare och ledning tidigare tillstått. Ända sedan denna blogg blev först med nyheten om försäljningen den 18 december har det spekulerats i om MittMedia skulle klara löneutbetalningarna i januari. Det gjorde koncernen. Dess ledning sa att det inte hade funnits en sådan risk.

Enligt en artikel i dag i Medievälden har Bonnier erbjudit sig att snabbt gå in med kapital i MittMedia för att lösa likviditetskrisen. Detta eftersom en affär mellan MittMedia och Bonnier måste prövas av Konkurrensverket och det kan ta tid. Medievärldens reporter Leif Holmkvist redovisar initierat i artikeln intressanta siffror från förhandlingarna och de olika buden, till exempel att hela MittMedia kan värderas till 50 – 100 miljoner kronor.  

Den värderingen för hela koncernen idag kan jämföras med vad MittMedia betalade för Dalarnas Tidningar 2007, nämligen 444 miljoner kronor. Kostnaden för att få MittMedia på fötter beräknas till 250 miljoner kronor enligt Medievärlden.    

Ett partnerskap med Amedia kan kompensera Bonniers ofta nämnda brist på erfarenhet av lokala tidningar. Bonnier äger Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, men har ändå ansetts ha för lite erfarenhet av lokaltidningar sedan Skånemedia såldes till Gota. Amedia i Norge äger 64 lokaltidningar i Norge, mer än dubbelt så många som MittMedia har i Sverige.
Om uppgifterna om Amedias roll stämmer är det oklart varför Bonnier inte flaggat upp det samarbetet. Tidigare har det också framkommit att MittMedias avskedade vd Thomas Peterssohn och koncernens tidigare redaktionella chef AnnaKarin Lith på något sätt biträder Bonnier i affären. Inte heller detta faktum hade gjorts känt.
 Möjligen beror mörkningen helt enkelt på att de olika parterna under hela processen avstått från att informera personalen, läsarna och alla andra intressenter i samhället. Det är onekligen olyckligt, för att inte säga oberipligt, då det handlar om stora medieföretag som alltid annars lyfter fram nyheter om till exempel andra företag mot deras vilja. Den totala mörkläggningen av vad som är på gång för MittMedia skadar trovärdigheten för medierna.    

Säljarna och spekulanterna förhandlade hela förra veckan inför slutbuden som överlämnades igår. Tanken tros ha varit att kunna komma till beslut tidigt denna vecka, men om buden ändrats mycket sedan de preliminära buden kan det krävas mer tid. MittMedias allt mer försämrade ekonomi kan till exempel leda till ändringar i buden som är negativa för säljarna, Nya Stiftelsen Gefle Dagblad och Stiftelsen Pressorganisation.
Korrigerad 190206 kl 11.09 

Bonnier, Polaris eller ingen försäljning? Snart beslut och besked om MittMedias framtid

I morgon den 4 februari kan MittMedias öde avgöras. Då ska spekulanterna på MittMedia enligt uppgift överlämna sina bindande slutbud till stiftelserna som äger koncernen. Jag märker på frågor till mig från både anställda, läsare och journalister i andra mediehus att de förväntar sig att nu äntligen få information om vad som händer. Jag befarar att de kan bli besvikna. När buden väl överlämnats lär väl säljarna behöva tid för att läsa, räkna, tänka och till sist förhoppningsvis bestämma sig. Men vem vet, de kanske överraskar.

Informationen från säljare och spekulanterna har dessvärre varit lika med noll sedan nyheten om försäljningen avslöjades på denna blogg den 18 december. Enligt vad Utkiksbloggen då kunde erfara förväntades ett beslut före jul, den 20 december. Så blev det inte. Sedan har fler datum förekommit i medierna, men den 4 februari är det senast kända.  

Norska Polaris Media tillsammans med NWT och VK Media har varken bekräftat eller dementerat att de vill ta över MittMedia. Den andra spekulanten Bonnier News likaså. Mittmedias ledande företrädare, som dess ordförande Bengt Ottosson, har endast bekräftat att ”det pågått samtal” om tänkbara samarbeten. Han och vd Per Bowallius har under förra veckan avböjt telefonsamtal och endast svarat kortfattat via sms.   

Bonnier och gruppen kring Polaris är de enda tänkbara köparna som förekommit i spekulationerna kring affären. Så är det nog med all sannolikhet, men informationen från både säljare och köpare om affären har varit närmast obefintlig, så osvuret är nog bäst.

Den uteblivna informationen är besvärande eftersom de tre parterna är stora medieföretag vars reportrar varje dag förväntar sig svar från andra företag och myndigheter. Och oftast fungerar det också mycket bra, men när någon aktör lägger locket på möter det alltid kritik.

Men den här gången får inte ens MittMedias hundratals egna reportrar i koncernens runt trettio tidningar någon information från sin arbetsgivare, vare sig som anställda eller som nyhetsjournalister. Även om ordet affärshemlighet lyser med eldskrift borde man försiktigt ha kunnat kommentera det som redan blivit känt. Under förra veckan dök det också upp artiklar i några av MittMedias tidningar om ägarnas tystnad, men mycket mer än så har de inte skrivit efter de första texterna då fösäljningen blev känd.  

Trots tystnaden har ändå rätt mycket blivit känt, uppgifter som i spekulationerna förhoppningsvis visar sig ha varit mer riktiga än felaktiga. Bonniers bristande kunnande om landsortstidningar har berörts, liksom uppfattningen om att Polaris beslutsamt effektiviserat sina norska tidningar genom personalneddragningar.

Även skillnader i synsätt på hur utvecklingen ska drivas har aktualiserats i spekulationerna inför affären, till exempel att MittMedia har en organisation där det tydligen inte finns en lokal resultatsuppföljning på de olika utgivningsorterna.  Utvecklingen följs endast genom den totala gemensamma uppföljningen. Det är nog en besvärlig fråga för köparen.

En annan stor skillnad mellan MittMedia och de bägge intressenterna gäller distributionen. MittMedia har en inriktning mot dagdistribution av tidningarna. Så är det redan för Allehanda i Örnsköldsvik. Det innebär att tidningarna delas ut av Post Nord och kommer därför ut senare under dagen. Detta för att minska kostnaden för distributionen.

Dessutom medger dagdistributionen att tryckningen av pappersstidningarna kan centraliseras till några få tryckerier. MittMedia har redan lagt ner flera tryckerier, till exempel Allehandas i Örnsköldsvik. Den pressen flyttas nu till Falun där det redan finns en press i anläggningen på Ingarvet.
Med ytterligare en press på Ingarvet kan fler tidningar tryckas där, däribland Gefle Dagblad, GD,  och Arbetarbladet, AB.  Gefle Dagblads press, som trycker båda tidningarna i Gävle, ska säljas eller skrotas nu i år. Den invigdes 1995 i samband med tidningens hundraårsjubileum.

Bonnier och Polarisgruppen sägs vara helt emot tankarna på dagdistribution och det är nog klokt av dem; Post Nord utreder nämligen för närvarande om postutdelningen kan begränsas till tre dagar i veckan. Det är en situation som säkert blir en svår nöt för många mediehus som funderar på dagdistribution, men en minskning av antalet utgivningsdagar diskuteras i och för sig i branschen. 
Frågan är till exempel hur länge tidningar som Gefle Dagblad och Arbetarbladet kan fortsätta komma ut på söndagar?  GD:s första söndagstidning kom ut den 12 januari 1997.
(Transparens: Jag var som chefredaktör för Gefle Dagblad starkt engagerad och drivande för att GD skulle bli en sjudagarstidning. Arbetarbladet följde efter några veckor senare sedan styrelseledamoten Thorbjörn Larsson, Aftonbladet, sagt att det var helt nödvändigt för AB att anta utmaningen och börja komma ut även söndagar).  

Den stora tryckerikapaciteten för Bonnier är redan nu en tillgång för koncernen i diskussioner med andra om samverkan. Med sin överkapacitet för till exempel tryckeriet i Akalla finns det utrymme för tryckning av fler tidningar. Och med en minskning av utgivningsdagarna kan säkert fler tryckas på distans. En frekvensnedgång har redan nu också etablerats av MittMedia för sina tidningar i Bergslagen, till exempel Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.     

Parterna ska ha förhandlat hela förra veckan. Då har de väl troligen sammanfattat sina krav respektive förslag inför summeringen i slutbuden rörande en av de största medieaffärerna i Sverige, en förändring som på skilda sätt kommer att påverka hela branschen oavsett vem som tar över koncernen. Eller om det inte blir någon affär alls.
Korrigerad och kompletterad 190204 kl 01.07, korrigerad 190206 kl 11.14
    

MittMedia styckas eller slås ihop med Bonnier eller Schibsted?

Ska MittMedia styckas upp mellan Polaris, NWT och VK Media om dessa tar över? Eller ska koncernen drivas gemensamt med Schibsteds och deras olika system? AppNexus annons och CMS, Content Management System?  Och hur gör Bonnier vid ett övertagande? Slår ihop MittMedia med sina morgontidningar och centraliserar all redigering? Både Schibsted och Bonnier vinner nog mest på att skrota de flesta av MittMedias tekniska lösningar och dess centrala staber. Det mesta av det som den tidigare koncernledningen skapade.

Både Bonnier och Schibsted ser stora synergieffekter om de får ta över MittMedia. Det finns således mycket att fundera över för köparna. Det är Bonnier News vd Anders Eriksson som har bollen om de tar över, men även Bonniers Tomas Franzén och nestorn Bengt Braun sägs ha engagerat sig och även träffat ägarstiftelsernas representanter.

Det lär däremot inte koncernens förre vd Thomas Peterssohn eller dess tidigare redaktionella chef AnnaKarin Lith gjort, Peterssohn, som fick sparken av MittMedia sommaren 2016 med ett avgångsvederlag som uppges ha uppgått till 12 miljoner kronor. AnnaKarin Lith slutade också, men troligen i jämförelse med sin chef en för henne bra, men ändå mer blygsam uppgörelse. Att de båda verkar i bakgrunden hos Bonnier är nu mycket väl belagt efter de första publiceringarna om deras roller.  Det uppges nu också att de bägge vill ha ledande roller i MittMedia om Bonnier vinner affären!

Det florerar många rykten och uppgifter nu om försäljningen av MittMedia. Deadline för förhandlingarna sas till exempel först vara ”före februari”, sedan till den 20 januari. Nu uppges det tvärtom att spekulanternas sista bud ska lämnas in senast under första veckan i februari.  Till dess förhandlar stiftelserna som säljer MittMedia tydligen parallellt med både Bonnier och Polaris med NWT och VK Media.   

Enligt uppgift vill nu också MittMedias ägarstiftelser få garantier om ett fortsatt inflytande i någon form över ledarsidan, kulturen och tillsättandet av politisk redaktör. Det är inte överraskande, det finns likadana avtalsklausuler tidigare i Sverige när tidningar hamnat i ”fel” politiska läger i samband med fusioner och uppköp, som vid försäljningen av Centerpress och A-presstidningar.

Det är begripligt att säljarna kräver detta för att få ett fortsatt inflytande trots att de sålt, deras ägande har oftast motiverats med ideologi och politik. Och de mer kommesiellt inriktade köparna går med på det för att undanröja ett hinder för att få ta över verksamheten.
Lockande för säljare och köpare, men också ett tänkbart problem i framtiden då säljare och nya ägare i en ny tid inte alls är överens om detta. Jag vill minnas att en sådan klausul orsakade problem i Jämtland då den nye ägaren liberala MittMedia skulle rekrytera en ny politisk redaktör till sin inköpta tidning  Östersundsposten (c). 

Då kunde inte köparen MittMedias namnförslag accepteras av säljaren Centerpartiet. Det fanns en klausul i avtalet om partiets rätt att få utse den politiska redaktören även sedan ÖP sålts till de liberala ägarna MittMedia.
Jag minns inte hur tvisten löstes. Erfarenheten förskäcker dock, det är nog klokast att inte ingå i sådana avtal som kan orsaka problem i framtiden. Sålt är sålt…

Vilka av de 30-tal tidningar som MittMedias ägare vill ha fortsatt inflytande över i är oklart, men det är ingen djärv gissning att det handlar åtminstone om Gefle Dagblad, GD. Koncernen MittMedia skapades i lokaltidningen GD:s korridorer vid Hattmakargatan 14 i Gävle. Vad det gäller GD diskuteras säkert också en klausul om att säljarna får återköpa utgivningsbeviset billigt eller utan ersättning om de nya ägarna till exempel senare vill lägga ner tidningen.

Polaris Media ska ha varit den första spekulanten som anmälde sitt intresse för att ta över MittMedia och de har tydligen varit nära ett avtal om detta flera gånger. Men då har det ändå inte blivit av, kanske eftersom de ideella stiftelserna som äger MittMedia uppges ha svårt att veta vad de vill. Och det är väl egentligen rätt naturligt när djupt ideologiska motiverade ägare av omständigheterna tvingas till en försäljning till en mer kompetent affärsmässigt orienterad köpare.

Det norska bolaget Polaris Medias tålamod torde inte räcka i evighet om de varit nära en uppgörelse, men ändå fått lämna förhandlingsbordet utan avtal. Om säljarna inte riktigt vet vad de vill så är naturligtvis risken stor för att även förhandlarna för konstellationen Polaris, NWT och VK Media tröttnar och åker hem.

I så fall lämnar de fältet fritt fram för Bonnier News och dess vd Anders Eriksson. Med sina osynliga eller, enligt uppgift, till och med sin hemliga rådgivare Thomas Peterssohn och AnnaKarin Lith. De två senaste i hopp om att kunna återvända till ledningspositioner inom MittMedia som de tvingades lämna sommaren 2016 då förtroendet  för dem var förbrukat hos styrelsen och ägarna.  

Och vad händer om även Bonnier tröttnar och drar sig tillbaka? I morgon eller under den kommande helgen får vi kanske veta om säljare och köpare kommit överens och därmed tar sitt ansvar för det MittMedia som ger ut tidningar och publicerar sajter från Nynäshamn via Södertälje, Örebro, Västerås, Falun, Gävle och vidare norrut till bland annat Östersund och Örnsköldsvik.

Eller också får vi veta vem som tar över MittMedia nästa vecka. Eller senare i februari eller kanske under våren. Eller inget övertagande alls och då väntar väl dessvärre rekonstruktion eller konkurs….

Korrigerad 190206 kl 11.34

   

Sockrat bud från Bonnier för att gynna MittMedias ägarstiftelser. Polaris, NWT och VK Media vill hellre satsa mer på verksamheten

Inför försäljningen av MittMedia grubblar dess ägare på om det ska bli Bonnier eller Schibsteds dotterbolag Polaris som får ta över koncernen tillsammans med NWT och VK Media. Bonnier sägs ha sockrat sitt bud så att MittMedias ägarstiftelser får ett bättre ekonomiskt utfall än vad Polaris erbjuder. Polaris bud uppges däremot vara bättre för verksamheten inom Mittmedia, men ekonomiskt mindre intressant för ägarstiftelserna.

Bland spekulanterna finns en viss irritation om att ägarstiftelserna som säljer koncernen ”inte riktigt verkar veta vad de vill.” För övrigt rings det nog väldigt mycket i dessa dagar mellan olika intressenter och sent omsider kliver de också fram i debatten, som i går då högskoleläraren Jan Sjölund, tidigare konsult åt MittMedias före detta redaktionella chef AnnaKarin Lith, tog ställning för Bonnier.      

Jan Sjölund har längre tillbaka jobbat som journalist både på Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Under en period under senare år var han tjänstledig från högskolan och verkade som konsult inom MittMedia på uppdrag av AnnaKarin Lith. Jag vill minnas att han bland annat jobbade med reklamkampanjer och med att utveckla native-projekten för MittMedia.

Medievärlden publicerade hans välformulerade debattartikel om att han hoppas att Bonnier ska ta över MittMedia. Det är naturligtvis helt ok att tycka så, men däremot antyder han att jag på denna blogg samt även Resumé tagit ställning för Polaris, NWT och VK Media. Det är inte korrekt. Jag har, liksom Resumé, journalistiskt spekulerat i att Bonnier kanske inte är en intressant spekulant längre för MittMedia. Rätt eller fel, vi får se.

Under sin debattartikel redovisar Jan Sjölund tydligt att han under tidigare år jobbat som journalist på Nerikes Allehanda, Sveriges Radio, Dalademokraten, Gefle Dagblad samt Arbetarbladet. Däremot nämner han inte det som kanske för transparansens skull nu vore mer intressant, nämligen att han också för några år sedan jobbade som konsult nära AnnaKarin Lith inom MittMedia.
Det har jag själv också gjort och då främst som headhunter med uppdraget att rekrytera några chefredaktörer åt koncernen. Jag har också som konsult genom mitt bolag Utkik Media haft uppdrag för både Bonnierföretag och VK Media. De erfarenheterna leder dock inte till att jag kan peka ut den bäste köparen för krisande MittMedia. Till skillnad från Jan Sjölund vet jag inte det.

Ovanstående är givetvis inte ointressant i sammanhanget eftersom MittMedias förre vd Thomas Peterssohn tillsammans med den förre redaktionella chefen AnnaKarin Lith helt tydligt engagerat sig för Bonniers bud på MittMedia. Möjligen ser de en roll för sig själva i den koncern som de lämnat 2016 under uppseendeväckande former. Ett återtåg av dem till MittMedia skulle onekligen vara en spektakulär händelse, för att inte säga en smått surrealistisk utveckling med utgångspunkt från tidigare erfarenheter av dem inom koncernen.   

Det är inte bara redaktionella medarbetare som undrar vad som kommer att hända om MittMedia säljs till just Bonnier. Den oron finns också på annonsavdelningarna och i företagsledningarna på andra medieföretag i Sverige; vad händer med deras mediehus om Bonnier med sina resurser som ny ägare till MittMedia väljer att plocka bort en del av det nationella försäljningssamarbetet? Vad händer då med till exempel Mediekompaniet?

Det vet nog ingen, men det är säkert något som direktörer och försäljningschefer runt om i tidningshusen funderar på. En av dem som säkert undrar detta är Lennart Foss, vd för mediekoncernen NTM och dessutom styrelseledamot för Mediekompaniet.

Få vet om NTM över huvud taget är intresserade av att spela en roll i karusellen runt MittMedia. NTM äger drygt 8 procent av aktierna i MittMedia sedan Sörmlands Media införlivats i NTM. Där skulle det kunna finnas en inkörsport för NTM i Mittmedia om intresset finns, men det är nog tveksamt eftersom NTM:s företrädare länge varit skarpt kritiska mot MittMedias strategi rörande digitaliseringen. Dessutom gäller så vitt jag förstår hembud för den aktieposten, men vem vet, allt kan nog ske i det här sammanhanget. NTM vill säkert växa.

Det finns också all anledning att fråga sig hur en köpare ska hantera MittMedias positiva syn på dagdistribution av tidningarna. Där har troligen både Bonnier och Polaris till skillnad från MittMedia en tveksam inställning. Detta faktum kan tjäna som ett bra exempel på att det kan bli svårt att sy ihop de olika företagens kulturer oavsett om det blir Bonnier eller Polaris med NWT och VK Media som tar över. MittMedias koncernledning tror på dagdistributionen som testas med Allehanda i Örnsköldsvik, men MittMedias styrelse har enligt uppgift ännu inte tagit ställning längre än så.

Detta handlar om en mycket stor affär där det inte är lätt att bedöma alla fakta även om det säkert har gjorts en omfattande företagsbesiktning, en så kallad due diligence, en process där experter tar fram och bedömer information om ett företag inför ett företagsförvärv. Inom Polaris finns så vitt jag vet en kritik mot MittMedia, som de menar, har en bristande ekonomistyrning och resultatuppföljning. Även Bonnier kan antas dela den uppfattningen.

Under den förra koncernledningen lades alla tidningstitlar i moderbolaget MittMedia och därmed upphörde resultatuppföljningen per tidningstitel. Därefter kunde resultatutvecklingen ses endast på koncernnivå, inte för de olika titlarna på utgivningsorterna. Beslutet om den modellen väckte stor förvåning i branschen. Det skulle vara intressant att veta hur de nämnda affärsexperterna bedömer och kommenterar detta.

I dagens läge råder närmast total tystnad om affären bland styrelseledamöter, koncernchefer,  chefredaktörer och andra anställda inom MittMedia. Förmodligen vet få vad som händer eftersom detta är ägarnas affär, inte tjänstemännens inom ledningsorganisationen.

För Stiftelsen Pressorganisation förhandlar säkert dess ordförande Anders Frostell, senior partner inom Kreab. Majoritetsägaren Nya Stiftelsen Gefle Dagblad företräds säkert av dess ordförande Åsa Malmström, kommunikationskonsult och tidigare stabschef åt Jan Björklund (L). Hon har varit ledarskribent inom Hälsingetidningar och är också ledamot i MittMedias styrelse.  Även stiftelsens vice ordförande Charlotta Backman är troligen aktiv i diskussionerna. Hon är divisionschef på Ovako i Hofors.  I stiftelsens styrelse sitter ytterligare omkring fem personer, alla med politiska meriter snarare än affärskompetens.  

MittMedias ordförande Bengt Ottosson, som tidigare satt i VK:s styrelse, och kanske någon annan ur MittMedias styrelse är förmodligen ägarföreträdarna behjälpliga, men det gäller gissningsvis inte koncernens vd Per Bowallius och andra tjänstemän inom MittMedia. Enligt uppgift kan också Ulf Eriksson, tidigare i koncernledningen och nu vd för ägarbolaget MittMedia Förvaltningsbolag AB, ha engagerats i affären, men det är inte bekräftat.

Kanske ytterligare någon person inom ägarstiftelserna är med i den inre kretsen, men det behöver inte heller vara så. Det är troligen ytterst få personer som har inblick i förhandlingarna och tystnaden är total både inom MittMedia och externt. Sekretess är normalt vid sådana här affärsförhandlingar, men upplevs nog av journalister och andra som lite konstigt när det handlar om ett stort mediebolag vars medarbetare annars lägger all energi på att hitta och avslöja liknande nyheter i andra bolag, myndigheter och organisationer.

Bonnier News vd Anders Eriksson har i Expressen avböjt att kommentera en eventuell affär med MittMedia. Bland spekulanterna är troligen NWT:s ägarföreträdare Victoria Svanberg liksom vd Mats Muregård aktiv i diskussionerna om att överta MittMedia. Victoria Svanberg sitter också i styrelsen för Polaris där NWT är delägare.

Polaris koncernchef Per Axel Koch har som alla andra avstått från att kommentera företagets intresse för MittMedia. Polaris styrelseordförande Bernt Olufsen är en nyckelperson i förhandlingarna; han sitter också i styrelsen för VK Media.  Även VK Medias vd Sture Bergman och VK:s  styrelseordförande professor Agneta Marell är säkert tillsammans med ägarstiftelsens ordförande Carin Mannberg-Zackari engagerad i förhandlingarna.

Snart får vi veta om MittMedia med sitt stora behov av kapital får nya ägare eller ej. Tidigare var det sagt att förhandlingarna skulle avslutas före februari. Nu har man av någon anledning ändrat deadline till den 20 januari. Det är på söndag, om fem dagar…

Korrigerad och kompletterad 190116 kl 02.46, korrigerad 190206 kl 11.45   

Vilda spekulationer efter nyheten om MittMedia

Nyheten om att MittMedia ska säljas skakade om mediebranschen. Den publicerades först på denna blogg. Senare publicerade Resumé en artikel med snarlika uppgifter om en kommande affär mellan MittMedia, Polaris,  NWT och VKMedia. Resumé spekulerade också i att även Bonnier fanns med i diskussionerna och att det därmed kunde bli en budstrid. Efter detta florerade en uppgift om att ”före detta anställda i MittMedia på något sätt agerat för Bonnier under processen”.

Alla tillfrågade ansvariga inom de berörda koncernerna avstod från alla kommentarer till alla medier i går sedan nyheten publicerats. Det talar ju onekligen för att uppgiftera om en försäljning stämmer, annars hade det ju varit lätt att dementera.

Nyheten på Utkiksbloggen togs upp i en rad olika medier, bland annat Journalisten, SVT, Västerbottens-Kuriren och och Gefle Dagblad. Jag kontaktades också av flera medier som ville resonera om saken. I Mediepodden diskuterar jag MittMedias framtid med medieanalytikerna Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Vi resonerade om vad som kan vara sant eller ej, samt om vad som sker i medielandskapet och de olika berörda företagen om affären går igenom. Många frågor, få bra svar. Podden var i går kväll ännu inte publicerad.

I övrigt resonerades och spekulerades det igår tydligt hej vilt kring nyheten i mediehusen och på många andra håll.  Bland alla uppgifter som jag i går nåddes av från spridda håll stack onekligen ett påstående ut ordenligt. Det var att tidigare anställda i MittMedia på ett eller annat sätt skulle agera för blivande köpare och då i första hand för Bonnier!

Tankarna går naturligtvis direkt igång om vilka det i så fall skulle kunna vara. En rad framträdande företrädare för MittMedia har ju slutat under senare år, men vilka har den positionen att de på något sätt kan finnas med i diskussionerna hos till exempel Bonnier?

Om uppgifterna om detta stämmer så skulle det väl i så fall vara två tidigare toppfunktionärer inom MittMedia det skulle handla om. Och därmed finns det inga som är mer kvalificerade än tidigare vd Thomas Peterssohn och tidigare redaktionella chefen AnnaKarin Lith. Båda starkt drivande och med breda erfarenheter Men båda också omdiskuterade för sina insatser både i MittMedia och på andra håll.

Om de på något sätt agerar för Bonnier så behöver inte det tyda på att de sedan skulle få någon roll i eller kring MittMedia, det är nog minst sagt tveksamt med tanke på hur de skildes från koncernen 2016. Däremot kan de naturligtvis ha konsultuppdrag för Bonnier i denna fråga. Det är inte ovanligt med många mer eller mindre synliga aktörer vid sådana här affärer.

Om Thomas Peterssohn har haft någon närmare kontakt med Bonnier vet jag inte och han är dessutom nu engagerad i en annan verksamhet.  AnnaKarin Lith är däremot aktiv i Bonniersfären. Efter avslutet på MittMedia anlitades hon först av Bonnier News för ett konsultuppdrag. Hon skulle utveckla DN:s kontakter med landsortspressen, men om jag förstått rätt så avslutades det uppdraget efter en kort tid. 

Då blev hon, och är fortfarande, ledamot i Sydsvenskans styrelse. Där är Bonniers vd Tomas Franzén ordförande och Carl Johan Bonnier ledamot. Där finns det således mycket goda möjligheter att utveckla ett mer eller mindre omfattande samarbete mellan AnnaKarin Lith och Bonnier. Det är ett par år sedan hon lämnade MittMedia, men hon har naturligtvis fortfarande mycket goda kunskaper om den koncernen. Det kan naturligtvis vara intressant för Bonnier om det där finns ett intresse för en affär med MittMedias ägare.   

Nätverk, personliga kontakter och inte minst personkemin spelar erfarenhetsmässigt en stor roll i sådana här situationer. Just denna tilltänkta medieaffär är ett bra exempel; Victoria Svanberg, NWT:s och ägarfamiljen Anders företrädare, sitter i norska Polaris styrelse. Polaris är ett dotterföretag till Schibsted där familjen Ander och NWT är delägare.

Polaris styrelseordförande Bernt Olufsen sitter numera i VK Medias styrelse. Han har en lång rad meriter bakom sig inom Schibsted och kom, om jag förstått rätt, in i VK:s styrelse efter Bengt Ottosson, tidigare vd för Expressen och sedan ett drygt år ordförande i MittMedia. Här finns således förutsättningar för korta avstånd mellan olika nyckelpersoner. 

Endast Resumé har hittills primärt uppgett att Bonnier är intresserad. Det kanske inte direkt talar för att det är korrekt, men texten har skrivits av rutinerade och kunnige Leif ”Honken” Holmkvist som brukar vara initierad och det talar för att han skulle ha kunnat ha rätt om Bonniers intresse för MittMedia.

Jag tvivlar dock ändå på att Bonnier finns med i diskussionerna eller att de i så fall skulle vara aktuellt för MittMedias ägarstiftelser att låta Bonnier ta över deras koncern. I den ideella ägarkretsen slåss nog nu många med stridiga känslor i en emotionellt svår situation. Hur detta och alla andra faktorer påverkar utfallet är svårt att bedöma, men det avgörande är nog att det finns både mer pengar, kraft och kunnande om landsortpressen bland intressenterna kring Polaris än hos Bonnier.
Snart får vi säkert svaret.

Korrigerad 190206 kl 11.52

       

Intressant självkritik inom MittMedia - har cheferna hittat elefanten i rummet?

Två chefer inom MittMedia har publicerat en text som nog kommer att bli livligt omdiskuterad bland branschkolleger i höst.  Det är inte, som så ofta, en hurtig, skrytsam och navelskådande betraktelse. Tvärtom. Det är en självkritisk redogörelse av en undersökning som utmynnar i en för branschen smått sensationell slutsats – ”Det är inte Google och Facebook som gör att vi tappar våra annonskunder -  det är vårt eget fel."

De som skrivit texten om annonstappet är MittMedias företagsmarknadschef Staffan Lönner och den digitala affärsutvecklingschefen Henrik Mazzanti. Texten finns att läsa på Medium.com och som ett referat i ett pressmeddelande där Lönner intervjuas på Mittmedia.com.

På Facebook konstaterar koncernen i sitt flöde att ”Nu utmanar Mittmedia den vedertagna sanningen att de senaste årens kundtapp i annonsaffärer i hela mediebranschen beror på techjättar som Google och Facebook. Sanningen? Vi har bara oss själva att skylla.”

Så visst utmanar författarna den vedertagna sanningen om att det är de stora techbolagen som är det största problemet för mediebranschen. Allteftersom de traditionella medierna tappat upplaga och annonsintäkter har den sanningen befästs på konferens efter konferens, i debattartiklar och vid samtal mellan branschföreträdare och mediepolitiker.

Och plötsligt publicerar då säljansvariga för en av de största mediekoncernerna självkritiskt en alternativ och väl underbyggd uppfattning om branschens ödesfråga. Kan det vara så att dessa två chefer inom MittMedia har pekat ut den väl dolda elefanten i rummet?

Deras undersökning och slutsats kommer förhoppningsvis att leda till en bra och konstruktiv debatt i branschen. Risken är nog dock rätt stor för att Staffan Lönner och Henrik Mazzanti med sin inställning trampar på många ömma tår och därför läxas upp i debatten. Jag tror dock att det ligger mycket sanning i deras bedömning.

Just därför skulle det vara otroligt intressant och viktigt om MittMedia eller något annat stort mediehus skulle våga undersöka, bedöma och offentliggöra resultatet även rörande den redaktionella utvecklingen. Det är ju tyvärr ett område där självförhärligandet inte sällan nått oanade höjder. Just därför skulle det vara värdefullt med en seriös studie. Koncernerna har ju valt olika strategier. Vem har gjort rätt och vem har gjort fel?   

Jag tycker att Staffan Lönners och Henrik Mazzantis text efter en lång sommar utgör avstampet för höstens branschnyheter och mediedebatt. Men visst, det är också intressant att både Bonniers och Schibsted bygger om sina imperier. Och att bland annat Hall Media ska minska sin bemanning, precis som MittMedia ska göra. Förhandlingarna inför den neddragningen förenklades nog inte av nyheten om att den tidigare koncernchefen Thomas Peterssohn fick ett avgångsvederlag på drygt 12 miljoner kronor.   

Den miljonersättningen  föder säkert frågor om hur avtal och avgångsvederlag för andra i ledningen som lämnat koncernen sett ut. Koncernens nye ordförande Bengt Ottosson fick frågan om avtalen som tecknades långt innan han kom in i styrelsen. Han hade naturligtvis ingenting att säga eftersom Peterssohns avtal skrevs av andra, men Ottosson redovisade i ett mejl till personalen omständigheterna och den nya ledningens villkor.

MittMedia får för övrigt en ny minoritetsägare då den framgångsrika koncernen NTM förvärvar Sörmlands Media och därmed bland annat Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning, Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter. Sörmlands Media äger drygt 8 procent av Mittmedias aktier och dessa tas nu över av NTM. Detta faktum leder säkert till ett närmande från NTM mot MittMedia och kanske något nytt samgående eller gemensamt projekt. Affären överraskar inte med tanke på NTM:s finansiella styrka och den uppköpta koncernens svaghet.

Den affären hade nog inte varit möjligt för några år sedan under MittMedias tidigare koncernledning. Det var då MittMedia hade flaggan hissad i topp och gärna framställde sig som branschens mästare på lokaljournalistik och dess digitala omställning. Då var många branschkolleger avvaktande, för att inte säga kritiska, till mycket av det MittMedia gjorde.   

Kritiken på den tiden var inte så konstig eftersom MittMedia i mångt och mycket kaxigt valde en tuffare, mer osäker och av andra mediehus ifrågasatt strategi inför de digitala utmaningarna. Just därför är det otroligt intressant att det är de ansvariga för MittMedias annonsförsäljning som nu går ut med en mycket självkritisk analys av koncernens eget agerande.
Korrigerat felaktig länk, kompletterat med länkar nedan 181510 kl 14.38

Länkar:
Avtalet med Peterssohn belagt med sekretess  -  Nyhetsartikel Journalisten.se 181012
Mittmedias vd sparkades - fick fallskärm på 12 miljoner  -  Nyhetsartikel Expressen 181011  

De liberala ägarna stärker sin position i MittMedias styrelser

Bara några dagar efter affären mellan MittMedia och Promedia kom idag beskedet att MittMedia stuvar om rejält i sina två styrelser.  MittMedia Förvaltnings AB, MMFAB, blir ägarbolag med Krister Jönsson som ny ordförande. I MittMedia AB läggs hela medieverksamheten och dess ordförande blir den kände medieentreprenören Jan Friedman, tidigare ledamot i styrelsen. Ordföranden Lars Leijonborg avgår, men sitter kvar som ledamot i nya styrelsen. Förändringarna leder rimligen till att ägarsidan stärks gentemot professionen, men också att medieverksamheten professionaliseras, inte minst med Jan Friedman som ny ordförande och Kinna Bellander som ny ledamot i verksamhetsbolaget MittMedia.
  

Så här listas de nya styrelserna på resume.se och dagensmedia.se:

Ny styrelse i MittMedia AB: 
Jan Friedman, ordförande 
Lars Leijonborg, ledamot 
Christina Bellander, ledamot 
Åsa Malmström, ledamot 
Sören Axelsson, ledamot 
Som suppleanter valdes Charlotta Backman och Jimmie Näslund. 

Ny styrelse i MMFAB:

Krister Jönsson, ordförande
Anders Frostell, ledamot
Charlotta Backman, ledamot

Så här har styrelserna sett ut hittills enligt alla bolag.se (exklusive arbetstagarrepresentanter):

MMFAB

Leijonborg, Lars, styrelseordförande

Backman, Charlotta, ledamot

Delby Vad-Schütt,Christina, ledamot

Friedman, Jan, ledamot

Frostell, Anders, ledamot

Jönsson, Krister, ledamot

Sjöström, Stefan, ledamot

MittMedia AB

Peterssohn, Thomas, styrelseordförande

Eriksson, Ulf, ledamot

Lith Ozarovsky, AnnaKarin, ledamot

Både Leijonborg och Friedman lämnar MMFAB:s styrelse eftersom de får nya roller i mediebolaget MittMedia AB. I det bolaget har det således hittills endast suttit tjänstemän som styrelseledamöter, nämligen vd Thomas Peterssohn samt Ulf Eriksson och AnnaKarin Lith i koncernledningen.

Christina Delby Vad-Schütt och Stefan Sjöström lämnar också styrelsen för hittillsvarande MMFAB. De har båda tidigare varit tjänstemän i koncernen, Sjöström som dess ekonomichef och Delby Vad-Schütt som chefredaktör efter mig på Gefle Dagblad, GD. Sjöström har också under många år varit engagerad i koncernens ägarstiftelse.

Jan Friedman är 63 år och har tidigare varit senior advisor på Kreab, men är framför allt styrelseproffs och en rutinerad entreprenör som varit med om att starta och driva upp en lång rad företag, inte minst inom medieområdet. Han var med om att starta flera mediebolag som nu ingår i MTG, till exempel TV3.

Jag hade en del kontakter med honom under 80-talet i samband med att vi på GD engagerade oss i kampen för att bryta radio- och tv-monopolen.  I de sammanhangen har Jan Friedman betytt oerhört mycket och jag fick då och har fortfarande stor respekt för hans kompetens.

Ansträngningarna för att etablera fria radio- och tv-stationer utmynnade också i att GD med tiden blev delägare i Radio Rix och dess då nystartade radiostation i Gävle med bland annat Roger Nordin, Titti Schultz och Christer Modig. De två förstnämnda är idag kända radioprofiler på NRJ och den senare är vd för MTG Radio.

Den nya ledamoten Christina Bellander presenteras inte närmare, men är rimligen den Christina Bellander som är mer känd som Kinna Bellander, tidigare strateg på TV4 och närmaste medarbetare till dåvarande vd Jan Scherman. Tidigare har hon varit ett tungt namn inom MTG i olika roller.

Nyvalde Sören Axelsson är koncernchef för EK-koncernen som tidigare varit minoritetsägare i Promedia där MittMedia var majoritetsägare. Nu när MittMedia har tagit över hela Promedia har EK-koncernen i stället blivit minoritetsägare i MittMedia med 8,5 procent av aktierna.  Anders Frostell är senior partner på Kreab och har en lång bakgrund i liberala sammanhang, bland annat som ordförande i Eskilstuna-Kurirens ägarstiftelse och i Stiftelsen Pressorganisation.  Den nye suppleanten Jimmie Näslund är vd för Sörmlands Media inom EK-koncernen och var tidigare chefredaktör för Allehanda inom MittMedia.

Åsa Malmström har en lång bakgrund på framträdande roller inom Liberalerna som stabschef åt Jan Björklund, förbundssekreterare i Liberala Ungdomsförbundet och andra uppdrag. Hon har varit ledarskribent i Hälsingetidningar och bor i Järvsö.

Det handlar således om en riktigt rejäl förändring av styrelsernas sammansättning och en tydlig rollfördelning mellan ägande och verksamhet.  Rimligen stärker ägarna sitt inflytande och markerar också det ideologiskt betingande ägandet till MMFAB och MittMedia AB genom att ägarstiftelsens ordförande själv tar klubban i ägarbolagets styrelse med dess få och liberalt väl förankrade ledamöter.  Och varken tidigare eller nuvarande tjänstemän i ägarstyrelsen eller mediebolagets styrelser vilket principiellt sett är bra. 

Samtidigt innebär det faktum att Jan Friedman ersätter förre folkpartiledaren Lars Leijonborg som ordförande att mediebolagets styrelse vässas professionellt, inte minst då han får mycket meriterade Kinna Bellander som ny ledamot. Leijonborg sitter kvar som ledamot efter fem år som ordförande, men ska också ovanligt nog efter den rollen nu jobba i verksamheten med ett projekt för opinionsjournalistiken. Gissningsvis då som konsult snarare än som anställd, men han utesluter inte att han också kommer att skriva lite själv…

Ägarstiftelsen tillika ägarbolagets ordförande Krister Jönsson kommenterar styrelseförändringarna på resume.se och dagensmedia.se:

 – Vi tydliggör rågången mellan ägarbolaget och mediebolaget. I ägarbolaget MMFAB sitter ägarna som hanterar förvaltningsfrågor medan styrelsen i mediebolaget ska ha fullt fokus på de strategiska frågorna i medieverksamheten, säger Krister Jönsson, tillträdande ordförande i MMFAB och dessutom ordförande i Nya Stiftelsen Gefle Dagblad i en kommentar.

Representanterna från EK-koncernens nya roller i mediebolaget styrelse är naturligtvis logiska med tanke på att de företräder minoritetsägarna och det är ju också direkt efter affären mellan MittMedia, EK-koncernen och Promedia som denna styrelseförnyelse kommer. Och det är intressant att både Jan Friedman och Kinna Bellander har en bakgrund inom MTG och andra medieföretag. Vad kan deras kontakter leda till för samarbeten och affärer? 
 

Det är också logiskt att en ordförande slutar efter en slutförd stor affär som den med mellan MittMedia och Promedia, men man kan också fråga sig om den spruckna affären mellan MittMedia och Schibsted om Svenska Dagbladet haft någon betydelse för förändringarna vad det gäller det minskade tjänstemannainflytandet och bytet av ordförande.

Hursomhelst ska det bli spännande att se vad mediebolagets nya ordförande och styrelse kan åstadkomma. 

Korrigerad 151228 kl 21.46, 21.59, kompletterad 151229 kl 04.54

         

Nyheten om Helin en stjärnsmäll (!) för de kommersiella mediekoncernerna

Vilken kanonnyhet - Jan Helin går från Aftonbladet till Sveriges Television, SVT! En fantastisk rekrytering av Hanna Stjärne som samtidigt utser Lena Glaser till programdirektör. Stjärne markerar att SVT går mot stora förändringar. Och hur kommer Helins nya roll att påverka skyttegravskriget mellan kommersiella medier och public service? Så sent som i fredags framträdde Jan Helin i en hearing inför Public service-kommissionen och då som företrädare för de förstnämnda. Idag bytte han sida.

Med Jan Helin och Lena Glaser som programdirektörer direkt under vd Hanna Stjärne får SVT en förändrings- och framtidsinriktad ledning. Jan Helin är ju en ikon i de kommersiella mediehusens värld. Lena Glaser är inte lika känd utåt, men har också definitivt ikonstatus i televisions värld och hon beskrivs i internetworld.idg.se som en digital folkbildare som skrivit webb- och tv-historia. Det är Lena Glaser som har gett oss SVT Play.

Hanna Stjärne själv blev vd för SVT för knappt ett år sedan. Dessförinnan var hon chefredaktör och vd för Upsala Nya Tidning. Dit kom hon från Sveriges Radio 2011 och jag var anlitad av UNT för att hantera rekryteringsprocessen. Då var Hanna Stjärne framtidsanalytiker i ledningen efter jobb som programdirektör på SR och och andra uppdrag inom SR. Hon hade också mycket väl kunnat efterträda Mats Svegfors som vd för SR, men då blev det Cilla Benkö.

Men nu leder hon Sveriges Television, ett jobb som jag tror mig veta att hon tycker är ännu intressantare och roligare än vad det skulle ha varit att leda SR. Och idag hyllas Hanna Stjärne av en rad framträdande medieledare för rekryteringen av Jan Helin.  

Det kommer att bli spännande att följa SVT:s utveckling under den nya ledartrion Stjärne-Helin-Glaser. De tre kommer nog att driva fram en rejäl uppgradering av SVT, inte minst digitalt och nyhetsmässigt.

För Schibsted och dess koncernchef i Sverige, Raoul Grünthal, känns det nog inte lika kul som för Hanna Stjärne idag även om han i en kommentar på resume.se, där han också hyllar Helin för dennes insatser, säger att det är ett bra läge för ett skifte just nu om det ändå ska ske. Aftonbladet har en stark position och ledning, menar han. Även Sofia Olsson Olsén, från idag tillförordnad chefredaktör och ansvarig utgivare för Aftonbladet, har sagt samma sak samtidigt som hon sörjer att Helin slutar. Raoul Grünthal är nu även tillförordnad vd för Aftonbladet.

Jan Helin själv tycker jag har förklarat sitt beslut mycket bra i alla intervjuer och då inte minst i Aftonbladets egen tv-intervju på dess webb. Där var han märkbart berörd över stundens allvar efter en blomsterhyllning på redaktionen. Han har genomgående sagt att man i sin ledarroll också måste inse när det är dags att lämna över ansvaret. Han kom fram till att det var dags nu när han fick ett oemotståndligt erbjudande från SVT. Han har varit chefredaktör sedan 2008 och därtill vd sedan 2012.

Nu kommer Jan Helin tillsammans med Glaser och Stjärne att få ett enormt inflytande på utvecklingen för Sveriges Television. Därmed blir han också en av dem som ska möta kritiken från de kommersiella mediekoncernerna om att dessa hotas av SVT, SR och Utbildningsradion, UR, med sina digitala satsningar finansierade av licensmedel. Jan Helin har själv tidigare i många avseenden sällat sig till kritikerna och så sent som i fredags framträdde han som företrädare för de kommersiella medierna i en hearing.

Den arrangerades av Public service-kommissionen vars namn måhända kan leda tankarna till en statlig politisk eller myndighetsrelaterad organisation. Så är det dock inte i det här fallet eftersom den startats på initiativ av just Bonnier, Schibsted Sverige, Mittmedia, MTG, Bauer Media Group och Tidningsutgivarna för att granska public service-bolagens påverkan på de kommersiella medierna. 

De indirekt statligt ägda public service-bolagen ägs av förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR. Samma dag som kommissionen höll sin hearing skrev stiftelsens avgående ordförande Ove Joanson en debattartikel i SvD där han i skarpa ordalag kritiserade kommissionens tillkomst. Dess ordförande Gunnar Strömblad svarade i en annan artikel.

Bakom Public service-kommissionen står, som Strömblad skriver, så gott som alla kommersiella mediehus i Sverige. Tillkomsten och syftet med kommissionen har ändå ifrågasatts då starten blev olycklig då medievisionären Joakim Jardenberg först tillfrågades om han ville ingå i den, men sedan ratades då man förstod att han hade en mer positiv syn på public service än vad man antagit. En pinsam och rätt ofattbar fadäs av pr-byrån som anlitats för att organisera arbetet.     

Gunnar Strömblad åtnjuter dock ett grundmurat förtroende i branschen där han tidigare varit framgångsrik vd för just Aftonbladet, sedan SvD och slutligen koncerndirektör och styrelseordförande för Schibsted Sverige, organisationer Jan Helin nu lämnar för att gå till public service.

Strömblad har gång på gång betonat att kommissionen är oberoende och hans integritet är väl känd. Samtidigt är det också väl känt vilken kritik mot public service som odlats inom koncernerna bakom dess tillkomst, ibland tämligen aggressivt som i MittMedias utspel. Förtroendet för kommissionens oberoende kunde därför ha varit större, men Gunnar Strömblad har naturligtvis rätt i att dess insats kan bedömas först då den presenterat sina slutsatser.
Jan Helin är en av de framträdande ledarna inom de kommersiella medierna som i skilda sammanhang varit kritisk till utvecklingsprojekten inom SVT, som till exempel om dess närvaro på Facebook och skapandet av online-satsningen Edit. I våras skrev Helin så här i en krönika:

”Med det breda innehåll och den breda publik Public service har i Sverige är det vad som krävs av data från en publisher för att Facebook effektivt ska kunna konkurrera med Aftonbladet som primär nyhetskälla och sedan kombinera det med sin övriga data för att bygga sin annonsaffär.
Mediamarknaden är tuff som den är ändå. Att slåss mot en amerikansk gigant i kombination med den sammanlagda kraften av flera skickliga public-service redaktioner som är förfinansierade av en statlig licens kan bli väl tufft också för en hårding som Aftonbladet".

Han avrundade texten med en direkt fråga till ägaren staten:

"Så av alla diskussioner om att nya tjänster från public service ska förhandsprövas fast det aldrig görs, så tycker jag att ägaren staten ska börja med att pröva att offentligt svara på följande fråga:
Varför ska innehåll som är finansierat av en statlig licens överhuvudtaget finnas på kommersiella amerikanska medieplattformar som Facebook och Youtube?"

Nu kommer Jan Helin att få möta sina egna argument när han ska ta SVT till den digitala framtiden och han sa också så här idag i en intervju på resume.se:

- Det kan finnas områden där jag får anledning att ompröva mina åsikter, men i grunden har jag alltid tyckt att public service är viktig. Inte bara historiskt sett utan ännu viktigare i framtiden. Kärnvärden som opartiskhet och saklighet – alla sådana saker kommer bara att växa i betydelse i det snabbt ökande informationsflödet.

Public service-kommissionen ska presentera sitt utredningsresultat i april 2016, ungefär samtidigt som Jan Helin tillträder sitt nya jobb. Jag förmodar att Gunnar Strömblad och kritikerna mot public service inom Schibsted och MittMedia med flera koncerner inte är särskilt entusiastiska över Helins nya roll.

Det är däremot Jan Helin själv som idag talade om att jobbet som programdirektör på SVT är ett drömjobb för honom. Expressens chefredaktör Thomas Mattssons tankar gick i samma riktning i en intervju på dagensmedia.se:
- För Janne blir väl det här rena himmelriket, det har ju ryktats om att han velat till SVT tidigare och med sin erfarenhet från Aftonbladets digitala satsningar blir han naturligtvis en oerhört stark kraft för Hanna Stjärne och, får man gissa, en ganska krävande beställare av Anne Lagercrantz tjänster.
En bra sammanfattning av honom om Jan Helins nya liv och om vem som är dagens största vinnare, nämligen Hanna Stjärne. Själv är hon också stolt och glad i branschpressen. Nyheten om Jan Helins nya roll har redan genererat massor av artiklar och jag länkar nedan till ett urval av dem.
Utöver alla resonemang och spekulationer om rekryteringen och dess betydelse för public service, Aftonbladet och branschdebatten så finns det en fråga som ännu inte fått svar någonstans. Vad händer nu med populära Mattsson Helin podcast? Det undrar jag också. Om Helin, trots sin nya roll i opartiska och sakliga public service, kan och får fortsätta med de frimodiga resonemangen i podden så är väl det i sig ett tecken i skyn om public service på väg in i en ny tid. Vi får se vad det lider...

Korrigerad och uppdaterad 151215 kl 21.57, fler länkar kl 22.03, ny länk kl 23.45, kompletterad och korrigerad 151216 kl 02.16, 02.31, ny länk kl 02.57,  17.38, 23.46
Jan Helin: "Jag har varit rädd för att medarbetarna ska bli arga" - Kerstin Weigl gör en känslosam med sin chef Jan Helin, aftonbladet.se
"SVT behöver Jan Helins kompetens" - artikel av Karin Olsson, expressen.se 
Ingen vild gissning att Helin en dag blir vd - Initierad krönika av Malin Ekman, svd.se
Grattis SVT! Om en visionär publicist som nu lämnar Schibsted - Åsa Lindeborg om Jan Helin, aftonbladet.se
Här är några du kan ringa Raoul - intervjuer om tänkbara efterträdare, medievarlden.se 
Sofia Olsson Olsén om att ta över efter Jan Helin - intervju med Sofia Olsson Olsén, medievarlden.se
Det krävs av Jan Helins efterträdare - intervju med Anders Gerdin, resume.se
Thomas Mattsson: Klokt drag av Hanna Stjärne - intervju med Thomas Mattsson, resume.se
Jan Helin tar sitt drömjobb för lusten, inte för lönen - intervju med Jan Helin, resume.se 
Jan Helin: Jag går ner i lön - intervju med Jan Helin, dagensmedia.se
Jan Helin: Stjärnorna stod rätt - intervju med Jan Helin, journalisten.se 
Lena Glaser Årets MediaAmazon 2013 - Utkiksbloggen.blogspot.se 20130415 

  

Personfrågor, pengar eller kulturskillnader? Vibbar á la Stampen för MittMedia.

Personfrågor, pengar eller kulturskillnader?  Den spruckna affären mellan MittMedia och Schibsted väcker många frågor om vad som egentligen hände. Dessa får man inget svar på i de kryptiska och närmast identiska kommentarerna från ledande företrädare som Raoul Grünthal, Lars Leijonborg och Thomas Peterssohn. Den senare brukar var mycket öppen i sina kommentarer, men inte denna gång. För honom och MittMedia måste det vara en rejäl besvikelse och för branschfolk kan nog beskedet generera vibbar à la Stampen. Vad händer nu?

Det var i våras som Schibsted och MittMedia gick ut med att de inlett förhandlingar om att bilda en ny mediekoncern där Svenska Dagbladet, SvD, och MittMedias alla tidningar skulle ingå. Och detta ovanpå en redan inledd fusion mellan MittMedia och Promedia. Schibsted och MittMedia sa att hela affären skulle vara klar före jul.

Och nu ett par veckor före jul avslutas förhandlingarna trots att Thomas Peterssohn menar att ”idén som sådan fortfarande är relevant”. Schibsteds Raul Grünthal säger att ”analysen som låg bakom planerna på ett samgående fortfarande gäller” samt att ”ingen stänger några dörrar för framtiden”. Det är bara det att ”förutsättningarna inte finns just nu”.

MittMedias styrelseordförande Lars Leijonborg har hittills inte sagt någonting, men skriver i ett pressmeddelande att det har varit ”bra och givande diskussioner” som han är nöjd med, men att parterna står en bit från varandra och att det därför inte är ”meningsfullt att förnya avsiktsförklaringen”.

Kryptiska och motsägelsefulla kommentarer som kan leda tankarna åt vilket håll som helst om varför de stolta planerna inte fullföljs. MittMedias vd Thomas Peterssohn är trots sina ovanligt försiktiga uttalanden ändå tydligast då han till Resumé säger att den spruckna affären beror på ”ekonomiska faktorer”.  

Att det inte har varit lätt att komma överens om miljonrullningen i den här affären kan man förstå med tanke på branschens vikande siffror och riskerna med det oklara politiska läget rörande presstödet, men samtidigt var det väl just behovet av strukturförändringar och chansen till stora samarbetsfördelar och ekonomiska vinster som var målet för affären? Skulle det vara enbart oenighet om ekonomin så borde affären ha spruckit tidigare än just under den månad då allting skulle vara klappat och klart.

Att fusioner är komplicerade har jag egna erfarenheter av då Gefle Dagblad och Arbetarbladet skulle gå ihop och även senare som konsult i liknande sammanhang på andra håll i landet.  Men då tänker jag mindre på de ekonomiska faktorerna utan snarare på hur man ska överbrygga kulturskillnaderna som alltid finns mellan olika organisationer. Och personfrågorna som alltid också är närvarande när reviren hotas. Allt detta berörde jag i ett blogginlägg i våras då planerna på affären presenterades.

Att det utöver svåra ekonomiska frågor i ett så stort projekt också finns komplicerade person- och kulturfrågor är således uppenbart. Börsnoterade Schibsted och stiftelseägda MittMedia lever på sitt sätt i skilda världar. MittMedia och Promedia är också väldigt olika företag där det förstnämda blir allt mer centraliserat och tämligen låst vid sin egen mycket tydliga modell om hur den digitala omställningen ska gå till.

Promedia har på ett helt annat sätt arbetat med de frågorna och det var om jag minns rätt också just därför MittMedia genom Thomas Peterssohn som styrelseledamot i Promedia var kritisk till dess digitala strategi och under den processen växte planerna på en fusion mellan Promedia och MittMedia fram.  Redan den fusionen är ett svårt projekt. Entusiasmen är, som jag förstår det, tämligen begränsad hos medarbetarna inom Promedia med stolta tidningar som Nerikes Allehanda och Vestmanlands LänsTidning.  Och vad är tanken, ska MittMedias strategi appliceras även på Promedias skilda mediehus? Det lär inte bli lätt.  

Och samtidigt som MittMedia är ny majoritetsägare i Promedia har förhandlingarna pågått med Schibsted om ett samgående med SvD. Besvikelsen är nog stor särskilt inom MittMedia över att projektet havererat, men på Svenska Dagbladet kan jag tänka mig att budet snarare möts av lättnad trots tidningens utsatta position. Journalistklubbens ordförande Thomas Berglund tycker att det är mycket bra att avsiktsförklaringen inte förlängts.

Även i vd Gunillas Askers diplomatiska svar till Resumé tycker jag man kan ana en viss lättnad mellan raderna. Jag har svårt att tänka mig att chefer och medarbetare på SvD längtar efter att få se MittMedias vd Thomas Peterssohn sekunderad av redaktionella chefen AnnaKarin Lith segla in till ett stormöte på redaktionen…

Thomas Peterssohn har nog närmast på heltid jobbat med dessa fusioner under det senaste året och det har säkert varit en jobbig tid för koncernledningen i MittMedia som redan tidigare drabbats av prövningar då privatmarknadschefen Petra Bjernulf och affärsmarknadschefen Peter Karlsson avgick.
Även EK-koncernen med Eskilstuna-Kuriren och Sörmlands Media är en viktig part i fusionsspelet som minoritetsägare i Promedia. Och EK-koncernen har på kort tid tappat så gott som alla toppchefer som fanns där för bara något år sedan, ett förhållande som branschpressen konstigt nog inte fördjupat sig i.

Nu senast slutade PeO Wärring sedan han drabbats av sjukdom, men dessförinnan avgick brådstörtat Södermanlands Nyheters chefredaktör Göran Carstorp och dess vd Robert Jonsson som då kort dessförinnan också utsetts till koncernchefen Sören Axelssons efterträdare.  Även försäljningschefen Anders Hall slutade.

Flera tunga avhopp i EK-koncernen således ovanpå förändringarna i MittMedias koncernledning. Förändringar som knappast har förbättrat MittMedias förmåga att driva processerna vidare gentemot Promedia och EK-koncernen.  Och nu spricker samtidigt planerna på samgåendet med Svenska Dagbladet.

Frågan är vad som händer nu eftersom de olika fusionerna naturligtvis berör eller till och med är beroende av varandra. Leif Holmkvist konstaterar t ex i Resumé att MittMedia var beroende av de 300 miljoner Schibsted skulle skicka med Svenska Dagbladet eftersom pengarna skulle användas för att lösa ut EK-koncernen ur Promedia.

Thomas Peterssohn hade nog ingen bra dag på jobbet idag och hans koncern har problem med sjunkande upplagor och försäljningssiffror. Leder den spruckna affären måhända till en form av dominoeffekt där processerna både inom den egna koncernen och dess planer runt Promedia försvåras?  

Under hösten har det synts och hörts jämförelsevis lite från koncernledningen i MittMedia jämfört med självsäkra utspel tidigare.  Det är möjligen ett tecken på att tillvaron hårdnat och Thomas Peterssohn säger också följande till Resumé:

 – Nu fokuserar vi på vår verksamhet där vi har mycket att jobba med, både vad gäller Mittmedia och Promedia.  Allt fokus ligger på det interna arbetet.

Det ska bli intressant att se vad det innebär.

  

      

  

      

  

Nya mediefusioner, möjligheter och problem - jag hoppas det går bra!

Med MittMedias och Schibsteds planer på en ny koncern stärks banden ytterligare mellan de stora medieaktörerna. Mittmedia får 70 procents ägande i den nya koncernen. Schibsted får genom Svenska Dagbladet, SvD, 30 procent och blir minoritetsägare. Och i den modellen ser således de båda koncerncheferna stora fördelar för sina respektive företag. Personkopplingar både mellan de båda koncerncheferna och andra chefer inom de berörda företagen har nog haft och får även senare stor betydelse när allt ska samordnas.

Att koncerncheferna Raul Grünthal i Schibsted och Thomas Peterssohn i MittMedia som drivande krafter gillar samgåendet är begripligt, men vad MittMedias ordförande Lars Leijonborg, styrelse och ägare ser för möjligheter är svårare att förstå med den begränsade information som offentliggjorts. MittMedia är samtidigt på väg in i en fusion med Promedia vilket ger möjligheter, men också genererar en rad samordningsproblem, frågor som ska hanteras tillsammans med Promedias andre delägare Eskilstuna-Kuriren.

Både Kurirens och MittMedias koncernledningar är försvagade på grund av personfrågor. Ledande företrädare som privatmarknadschefen Petra Bjernulf och företagsmarknadschefen Peter Karlsson i MittMedia har hoppat av. I Eskilstuna-Kurirens koncern har Södermanlands Nyheters förre chefredaktör Göran Carstorp och dess förre vd Robert Jonsson brådstörtat lämnat sina tjänster. Jonsson hade då dessutom hunnit bli utnämnd till ny koncernchef innan han några dagar senare hoppade av.

Bakgrunden till avhoppen kan säkert beskrivas på olika sätt beroende vem man talar med, men dessa tyder ändå på spänningar mellan topptjänstemännen inom de bägge koncernledningarna. Motsättningar som koncerncheferna haft svårt att hantera.

MittMedias engagemang i Promedia har redan påverkat den ansträngda koncernledningen där vd Thomas Peterssohn närmast helt ägnat sig åt den affären. Det har inte varit särskilt populärt inom koncernen där den redaktionella chefen Anna-Karin Lith fått en stark position.

Och nu lägger Thomas Peterssohn ännu en affär på bordet där MittMedia och Svenska Dagbladet bildar en ny koncern. Schibsted är nog vinnaren som nu kan slippa bära ansvaret för en eventuell nedläggning av SvD, t ex om politikerna efter Anette Novaks medieutredning förändrar presstödet radikalt.

SvD är en stor presstödsmottagare och MittMedia lyfter driftsstöd till Arbetarbladet, Länstidningen i Östersund och Dala-Demokraten. Den nya koncernen skulle enligt uppgift idag göra en vinst på 150 miljoner kronor, varav hela 110 miljoner i statligt presstöd. De politiska besluten är därmed en stor risk för affären.

Det finns självklara vinster med affären, som synergieffekter vad det gäller utvecklingsfrågor, teknik och annonspaket.  Schibsted kan få tillgång till MittMedias lokala marknader. Men vad får då MittMedia i utbyte utöver ansvaret för SvD som kan kosta flera hundra miljoner att avveckla då den dagen kommer?  

SvD:s varumärke är starkt i Stockholm, men inte i övriga Sverige. Men med en ny modell för SvD kan man kanske ändra på den saken. Att SvD skulle fortsätta precis som hittills tror jag varken Grünthal eller Peterssohn tycker eller är beredda att ha som utgångspunkt för affären.

Jag tror inte att man ska underskatta Thomas Peterssohns förmåga att se en smart lösning. Vad vet jag, men han kanske har en idé om att konvertera SvD till en renodlad näringslivstidning och konkurrent till Bonniers framgångsrika Dagens Industri, ett projekt som också säkert skulle vara intressant för Bonniers konkurrent Schibsted.

Peterssohn har en gemensam bakgrund med Raul Grünthal just vad det gäller näringslivsjournalistik, bl a genom deras tid på Finanstidningen. Båda har också varit chefer för TT och under en period var Grünthal Thomas Peterssohns styrelseordförande i TT. Personkemin och en troligen gemensam syn på branschens problem och behov har nog betytt mycket för den här affären.

I MittMedias koncernledning har avhoppen lett till en ny arbetsfördelning och avvaktande tf-lösningar.  Möjligen en medveten strategi för att senare kunna utnyttja fusionerna med både Promedia och SvD då det säkert kommer att bli chefer över både här och där. I MittMedia är för övrigt Birgitta Löwestedt tf privatmarknadschef och har en bakgrund inom Promedia och Nerikes Allehanda. Hon kan dessa organisationer och det är naturligtvis värdefullt för samordningen. Personkontakter igen, således.  

Det kan säkert bli en helt ny ledningsorganisation inom både MittMedia, Promedia och den nya koncernen. Det har till och med spekulerats i att MittMedias ledning skulle sätta sig i Schibstedhuset i Stockholm. Thomas Peterssohn bor i Stockholm och med de olika nya affärerna rör sig MittMedia söderut och Stockholm kan bli en naturlig lokalisering för något som MittMedia faktiskt saknar idag, ett huvudkontor.  

Det är en spännande tanke eftersom huvudägaren Nya Stiftelsen Gefle Dagblad och dess lokalt starkt förankrade liberala företrädare alltid sett Gävle som koncernens huvudort. Men den tanken har kanske övergetts eftersom Gävle och koncernens ursprungliga modertidning Gefle Dagblad numera snarare fått minskat inflytande i koncernen.

MittMedias gemensamma redigering hamnade t ex i Sundsvall och sportbevakningen ska ledas från Östersund. Dessa förändringar finns det säkert kritiska synpunkter på inom MittMedia, både genom de geografiska besluten och om en ökande centralisering, senast genom utnämningen av Gunilla Kindstrand till koncernövergripande kulturchef.

Gunilla Kindstrand är en etablerad och välkänd kulturprofil, känd från bl a SVT och programmet Röda Rummet, och kommer säkert att göra ett kanonjobb i ett spännande samordningsarbete. Men både det uppdraget, en koncernövergripande sportchef, Mattias Wallström, och en centraliserad redigering är beslut som kan föda kritik på utgivningsorterna där inflytandet minskar. Men hittills förefaller utgivargruppen under den redaktionella chefen Anna-Karin Lith att vara med på noterna.   

Hälsinge-Tidningar får en ny chefredaktör efter Gunilla Kindstrand, nämligen Thomas Sundgren, redaktör och biträdande ansvarig utgivare på Schibsteds nyhetstjänst Omni. Tidigare var han på Aftonbladet. Ett starkt namn som också underlättar kommande utbyten mellan MittMedia och hans forna arbetskamrater och arbetsgivare Schibsted. Intressanta personkopplingar igen, således.

Samtidigt slutar Allehandas chefredaktör Jimmie Näslund, 36 år, och blir i stället vd för nybildade Södermanlands Media AB, ett dotterföretag till Eskilstuna-Kuriren och det företag som ska samordna verksamheterna i koncernens mediebolag, bland annat Katrineholm-Kuriren, Södermanlands Nyheter och Eskilstuna-Kuriren. Och därutöver också naturligtvis samverka med sina forna kolleger i MittMedia rörande Promedia.  

Det är ett svårt uppdrag och det ska han göra tillsammans med Peo Wärring som lämnat jobbet som chefredaktör för Eskilstuna-Kuriren och blivit ansvarig utgivare för alla tidningar i gruppen, en upphöjelse som nog väckte en viss förvåning i branschen. Inte minst efter Wärrings lite för glada krogkväll för något år sedan, en händelse han själv uttalat sig öppenhjärtigt om i Kuriren.

Jag har generellt sett alltid gillat samarbeten och fusioner. Vi måste och kommer att få se fler sådana i mediebranschen eftersom utvecklingen kräver detta, men jag vet av egen erfarenhet också att kulturskillnader och personfrågor alltid kan skapa problem i sådana sammanhang. Och nog tar MittMedia på sig ett stort ansvar med allt som nu är på gång.

Jag hoppas att det går bra, lycka till! Trots allt...
Uppdaterad, korrigerad och nya länkar 150515 kl 00.24, 150515 kl 15.55, 150516 kl 23.19, 150518 kl 21.02

Intressanta länkar i sammanhanget:
MittMedia tänker nog rätt - men hymla inte om SvD - krönika av chefredaktör Thomas Mattsson, expressen.se 150517
Frågorna SvD och MittMedia måste hantera - krönika av Mikael Marklund, medievarlden.se 150513
Extapodd: SvD + MittMedia - Podden MattssonHelin 15051
EK:s vd: "Vi är intresserade" - nyhetsartikel medievarlden.se 150512
Mattsson om den nya mediekoncernen: En process för att bli av med SvD - nyhetsartikel dagensmedia.se 150512
MittMedias vd: Inte sista konsolideringen - intervju med Thomas Peterssohn, medievarlden.se 150512
Grünthal om storaffären - intervju med Raul Grünthal om nya koncernen, medievarlden.se 150513
"Vi leder förändring i stället för att drabbas" - intervju med Raul Grünthal, Schibsted, resume.se 150512
Schibsted och MittMedia planerar ny mediekoncern - nyhetsartikel resume.se 150512

Meg13 avrundades med debatter om presstödet och en ny medieombudsman

Nu är mediedagarna i Göteborg, Meg13, avslutade efter två dagar med seminarier, scenframträdanden och väldigt många möten med branschkolleger. Jag räknade ut att jag träffat minst 70 personer för samtal, från några artiga ord till långa och mer invecklade diskussioner.  Däribland med ett tiotal personer som jag inte mött tidigare.

Räkneexemplet illustrerar det som kanske är den viktigaste funktionen för en konferens som Meg13, nämligen mötesplatsen. Det går inte att föreställa sig hur mycket information som utbytts i korridorerna, vid lunch- och middagsbord eller i baren. Hur många samarbeten, produktutvecklingar, utspel och strukturförändringar kan ha formats under möten mellan kolleger, konkurrenter och andra intressenter under dessa dagar i Göteborg? Värdefullt!

Och ibland har det varit spänt med tuffa diskussioner mellan företrädare för olika uppfattningar, oftare vid sidan om debattpaneler och scener än synligt i rampljuset. Generellt tycker jag att det lite för ofta satt företrädare för ungefär samma åsiktsriktningar i en del paneler. Det blir onekligen intressantare diskussioner om de finns någon som företräder en helt annan och kanske kritisk mening i sammanhanget.

Mediedagarna som mötesplats kändes särskilt viktig ett år som detta då seminarierna, enligt min mening, inte hade riktigt samma dragningskraft som förra året. Därför var det i år ovanligt meningsfullt att helt enkelt ströva omkring och träffa folk och diskutera branschfrågor. Det behovet finns alltid, vad är viktigare än möten och samtal?

Under fredagen var det plötsligt betydligt fler människor på Meg13 än under torsdagen. Det berodde på att det kom många nya besökare till Gräv 2013 som samordnades med mediedagarna. Jag vet inte hur många grävare som passade på att gå på Megs seminarier eller tvärtom, men det blev helt klart livfullare i lokalerna.

Samarbetet med Gräv är ett intressant initiativ på hur olika arrangörer genom samverkan kan ge besökarna ett mervärde och dessutom stärka varandra.  Arrangemanget Årets bild har nämnts som ett annat tänkbart exempel för samordning med Meg.

Riktigt intressant skulle det vara om Megs seminarieutbud berikades av en samverkan på något sätt med webbdagarna. Det kändes lite konstigt att sitta i Göteborg och lyssna på företrädare för de klassiska medierna som talade sig varma för behovet av en digital utveckling, samtidigt som föregångarna och experterna på det området hade sin egen konferens i Stockholm. Och i september arrangerar Internetworld sina webbdagar i Göteborg, kanske ungefär då Tidningsutgivarna brukar arrangera branschdagarna i Stockholm…

Ett av de sista seminarierna jag besökte i år handlade om presstödets framtid. På scenen bland andra Hans-Gunnar Axberger, justitieombudsman, professor och ordförande för den sittande utredningen om presstödet. Han analyserade skickligt presstödets tillkomst, dagsläget och problembilden.  

Jag tror att Axberger är klart mer flexibel om presstödets framtid än de övriga debattörerna i panelen, det vill säga politiker i utredningen med väl inövade uppfattningar och därutöver några företrädare för stödmottagarna. De alla sa ungefär det man kan förvänta sig av dem.

En av dessa, Raoul Grünthal, vd för Schibsted Sverige, hyllade till exempel presstödet som han betraktade som ”modernt”, inte minst i en internationell jämförelse. Detta trots att det skapades i början av sjuttiotalet då branschstrukturen såg helt annorlunda ut. 

Han resonerade också om att staten genom licensen satsar runt sju miljarder per år på public service, men ”bara” drygt en halv miljard på dagspressen.  Om jag förstod honom rätt så tyckte han att staten borde satsa mer pengar på den traditionella dagspressen. Schibsted äger Svenska Dagbladet som får drygt 56 miljoner i driftsstöd.

Ulrika Obstfelder Peterson, vd på Värmlands Folkblad, konstaterade att hennes tidning inte finns kvar om presstödet försvinner, en bedömning som nog många gör även för andra stödberoende tidningar. Värmlands Folkblad ingår inte heller i någon koncern, till skillnad från flertalet andra tidningar beroende av driftsstödet. Folkbladet får knappt 17 miljoner i driftsstöd.

Ulrika Obstfelder Peterson sa också bestämt att ett uppgraderat stöd måste ge möjligheter till en affärsutveckling som idag begränsas av de nuvarande reglerna. Det har snart nog alla stödberoende tidningar märkt när de försökt utveckla verksamheten på ett bra sätt, som i Umeå där ett redan genomfört samarbete mellan Folkbladet och Västerbottens-Kuriren fick modifieras och dämpas på grund av reglerna om presstöd.

I det skärpta läget för dagspressen i Sverige är det inte bara ett bibehållande eller utökat presstöd som ses som angeläget av dagspressens representanter. Raoul Grünthal konstaterade, med all rätt, att det är en skandal att reklamskatten inte avskaffats av regeringen trots att riksdagen beslutat om detta. Även politikerna i panelen höll med om detta.

En annan återkommande fråga är varför digitala tidningar belastas med 25 procent i moms till skillnad från tryckta tidningar där momsen är 6 procent. Stor enighet även om detta i panelen, inte minst efter ett inlägg från Anna-Karin Bratt, chefredaktör för digitala tidningen Feministiskt perspektiv som drabbas hårt av momsreglerna

Sammantaget var det en rätt trög debatt där kreativitet och djärvt nytänkande saknades. I augusti skall presstödsutredningen vara klar och det ska bli intressant att se vad den kommer fram till i denna komplexa fråga som borde ha varit löst för många år sedan. Hans-Gunnar Axberger har en svår uppgift.

Innan det var dags att fara ut till Landvetter och flyga hem hann jag en kort stund lyssna på nya organisationen Utgivarnas ordförande Ove Joanson, tillika ordförande i Förvaltningsstiftelsen, och några andra i en panel om förslaget till en ny medieombudsman, MO, gemensam för dagspressen, tidskrifterna och public service. Tanken har utretts av Nils Funcke och förslaget blev nu tillgängligt för alla som vill läsa det.

Alla i panelen var överens om att man nu tar ett viktigt steg mot en reform som de alla också initialt tycker är bra. Erik Fichtelius, vd för UR, påpekade dock klokt nog att det finns skillnader mellan de olika medieslagen som måste studeras och diskuteras. Kravet på opartiskhet för public service är ett exempel medan Expressen  däremot kan och bör agera hur partiskt som helst.   

Jag är skeptisk till idén och har tidigare bloggat om saken, men det ska bli intressant att läsa förslaget och följa den debatt som bör kommer igång nu. Hittills har debatten om förslaget tyvärr varit närmast obefintlig. 

Uppdaterad 2013-03-10 13.46