Historiskt förslag om public service i morgon?

I morgon tisdag lägger den statliga Public service-kommittén fram sitt förslag. Enligt Ekot föreslår utredningen att tv-licensen äntligen ska avskaffas och ersättas av en avgift på skattsedeln. Det är i så fall alldeles utmärkt, men dessvärre lär också utredningen föreslå att public service-bolagen inte ska få utveckla sin verksamhet på andra plattformar. Det är inget bra förslag. I morgon får vi se om förhandstipsen stämmer.

Tv-licensen är fullkomligt otidsenlig sedan många år med det  onödiga företaget Radiotjänst i Kiruna. Det har  i decennier med löjliga trailers i ”reklamfria” SVT skrämt folk med att kontrollanter med konstig teknisk utrustning är på gång i namngivna städer. För att inte tala om de prisbelönade (!) reklamfilmerna i samma reklamfria SVT där Radiotjänst med konstlade sångaruppvaktningar tackar dem som betalat licensen…!

Nu föreslås sannolikt en avgift som läggs på skattsedeln, ungefär som begravningsavgiften.  Det innebär att finansieringen av public service inte, som nu, läggs på hushållen.

Avgiften betalas i stället av varje enskild skattebetalare och det är naturligtvis både mer rättvist och klokare. Och det bör finnas goda förutsättningar för en bra kalkyl som minskar den ekonomiska belastningen för skattebetalarna, men samtidigt ger public service mer pengar. En smart lösning.

Ändå har snart sagt alla framträdande företrädare för public service länge pläderat för att licensen måste finnas kvar i nuvarande form ”för att inte politikerna ska kunna hota public service med minskade anslag”. Ungefär. Så tycker de flesta av dem förmodligen fortfarande trots att politikerna naturligtvis alltid har kunnat gå in och jävlas med de medieföretag som staten faktiskt äger genom Förvaltningsstiftelsen.

Därför ska det bli intressant nu att se vad de säger om förhandstipsen om licensens avskaffande verkligen stämmer. Vad kommer Eva Hamilton, SVT, att säga? Och avgående radiochefen Mats Svegfors? Eller tillträdande vd på Sveriges Radio, Cilla Benkö? Erik Fichtelius, UR?

Om jag inte tar fel så har de alla ända fram till i dag varit livrädda för att licensen ska avskaffas. Jag har under årens lopp inte begripit mig på deras konservatism i denna fråga. Med en ny avgift enligt förhandstipsen får ju public service faktiskt en mycket säkrare finansiering; i dagsläget kan ju licensbetalarna när som helst sluta betala licensen. 

Av alla de skäl är det därför bra om den öststatsdoftande licensen avskaffas och glöms bort. Däremot är det inget kul att utredningen enligt Ekot ska föreslå en lika öststatsinspirerad censurliknande restriktion för SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion att utveckla sina verksamheter i nya kanaler, det vill säga på webben och i mobiler. Där är ju flera av bolagen redan mycket framgångsrika och viktiga aktörer. Här hoppas jag att förhandsspekulationerna inte stämmer.

Alltså, en gång i tiden fick inte radion sända sina egna nyhetssändningar i radion. Syftet var att skydda tidningarnas verksamhet och därför fick det av tidningarna ägda  Tidningarnas Telegrambyrå, TT, uppdraget att läsa alla nyheter i radio. Mest känd som radioröst var nog  Uno Stenholm och under senare år Kaj Karlholm.  

Den där konstiga ordningen avskaffades med tiden och sedan har Sveriges Radio fått sköta sin egen nyhetsförmedling. Efter mordet på Olof Palme 1986 har till och med samhället ställt krav på nyhetsservice dygnet runt från public service. Rätt och klokt.  Därför är det märkligt om staten plötsligt nu får för sig att begränsa dessa mediebolags utveckling på webb och mobiler som otvivelaktigt är nya arenor även för public service i den snabba teknikutvecklingen. Logiskt sett borde man väl också i så fall förbjuda tidningarna att göra tv, men det förslaget tror jag inte vi får se i morgon…

Förslaget om att begränsa utvecklingen i digitala medier, kanske främst på webben, har i debatten drivits av Eskilstuna-Kurirens chefredaktör och vd Peo Wärring i sin tidigare roll som vice ordförande i Tidningsutgivarna, TU. Nu sitter han i styrelsen för den nya publicistiska organisationen Utgivarna som syftar till att samla både public service, kommersiella tv-bolag, tidskrifterna och dagspressen under samma hatt.

Organisationen är alldeles ny och jag har tidigare bloggat om att de skilda medieslagens företrädare nog kan få problem att hålla ihop.  Förre pressombudsmannen Pär-Arne Jigenius har skrivit om samma sak i DN. Jag tror att public service-kommitténs förslag kan bli en svår prövning för Utgivarna eftersom åsikterna bland styrelsens ledamöter skiljer sig åt, både Eva Hamilton, Peo Wärring och de stora dagstidningarnas chefredaktörer med flera sitter i styrelsen. De är inte överens i dessa frågor, men i sådana lägen ska Utgivarna enligt dess vd Jeanette Gustafsdotter avstå från att behandla frågan i styrelsen. Märkligt.

Nåväl, public service-redaktionen Ekot inom Sveriges Radio kan ju ha fel i sina spekulationer; i morgon föreslår kanske utredningen att allt ska vara precis som förut, men det tror jag inte.
Uppdaterad 120910 kl 13.10, kl 14.55

Tidigare texter på denna blogg om tv-licensen.

Tv-licensen äntligen på väg att avskaffas. Utkiksbloggen 18 april 2012.
Riksdagen ifrågasätter äntligen tv-licensen. Utkiksbloggen 21 februari 2011
Bra av moderater om tv-licensen. Utkiksbloggen 30 november 2010.

Länkar till artiklar:

Public service under omvandling. Medievarlden.se 10 september 2012
Smart telefon gör tv-pejlaren arbetslös. Dagens Nyheter 10 september 2012

Public service måste garanteras. Gefle Dagfblad 9 september 2012

Utgivarnas sammanhållning krackelerar

Journalistik och medier är det näst största ämnesområdet i Almedalen. Det märktes under måndagen då Tidningsutgivarna, TU, först ordnade en debatt om mediernas bevakning av politiker och sedan en debatt om huruvida mediernas ansvariga utgivare verkligen tar sitt ansvar. Och där emellan presenterades den nya organisationen Utgivarna som ska samla en enig mediebransch. En premiär där dess tillskyndare rimligen bör ha störts av att tre av Sveriges största och viktigaste tidningar samma dag meddelade att de lämnar branschorganisationen.

Inom Utgivarna finns bolagen inom public service som Sveriges Television och Sveriges Radio, TV4, dagspressen via sin organisation Tidningsutgivarna och tidskrifterna genom sin organisation Sveriges Tidskrifter. Det handlar således om alla medieföretag i Sverige, förutom dem som nu lämnar TU. Avhopparna är några av de största tidningarna, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Dagens Industri.

Dagens Nyheters chefredaktör och vd heter Gunilla Herlitz. Hon är också styrelseordförande i Sydsvenskan och Dagens Industri, DI, där hon tidigare var chefredaktör och vd. Hon har meriterat sig väl inom Bonniers och har helt tydligt Bonnierledningens öra.

Och nu är det just de tidningar där hon har viktiga roller som lämnar branschorganisationen TU och det på samma dag som dess ordförande och Stampens vd Tomas Brunegård, initiativtagare till Utgivarna, presenterar den nya organisationen.

Sammanträffandet är knappast en tillfällighet, vad vill Bonniers med detta? Eller vad vill Gunilla Herlitz med detta? Är det ett mer personligt ställningstagande av Gunilla Herlitz, med Jonas Bonniers goda minne? Vad händer?

Organisationen Utgivarna introducerades i Almedalen främst av dess förste ordförande, Ove Joanson, tidigare vd och senare ordförande för Sveriges Radio. Numera är han också ordförande i den statligt kontrollerade stiftelse som äger alla bolag inom public service i Sverige.

Ove Joanson har som konsult utrett förutsättningarna för Utgivarna på Brunegårds och Tidningsutgivarnas uppdrag. Han ska vara ordförande under det första året och företräder då som sådan alla medier i Sverige. Utom Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Dagens Industri…

I Visby illustrerades bildandet av Utgivarna genom att toppchefer inom Göteborgs-Postens moderbolag Stampen, Aftonbladet, Expressen, SVT, SR, Sveriges Tidskrifter samt Peo Wärring, chefredaktör och vd för Eskilstuna-Kuriren och här företrädare för landsortspressen, allvarsamt radade upp sig på scenen. Detta sedan var och en på uppmaning av moderatorn Stig-Björn Ljunggren ”välsignat” den nya organisationen

Det var en tämligen ovanlig manifestation av medievärldens konkurrenter som sällan är överens om etik och princip i sin verksamhet, men som ändå enligt SVT:s Eva Hamiltons inlägg gärna ser att statliga granskningsnämnden och de privatägda mediernas etikbevakare Pressens Opinionsnämnd slås ihop.

Det har tidigare knappt förekommit någon synlig debatt om förslaget rörande den nya organisationen Utgivarna. Jag har tidigare bloggat om både hot och möjligheter med Utgivarna. Jag är fortfarande ambivalent och nu i än högre grad, inte minst då sammanhållningen i branschen spricker redan dag 1 genom tre stora tidningars avhopp.

Vad det gäller förslaget om ett gemensamt etiskt system har jag också bloggat tidigare och då redovisat bland annat radiochefen Mats Svegfors tveksamhet över om förslaget är realistiskt. Jag håller med honom. Gör radions vice vd Cilla Benkö det som nu stod bredvid SVT:s Eva Hamilton när hon föreslog att staten ska släppa sin kontroll genom granskningsnämnden över de mediebolag staten äger?

Förutom mediechefernas manifestation rörande Utgivarna var det också två debatter i direkt anslutning till evenemanget, en om mediernas bevakning av politiker, törs människor bli politiker? Den andra debatten handlade om huruvida de ansvariga utgivarna inom de traditionella medierna verkligen tar sitt ansvar eller ej. Bra debatter båda två under ledning av skicklige och kunnige moderatorn Stig-Björn Ljunggren.

Uppdaterad 120711 kl 15.58
Tunga tidningars avhopp hotar TU:s pressetiska roll,  Pär-Arne Jigenius i DN 120710

Håller med Svegfors om pressetiken

I onsdag var jag på en välbesökt debatt hos Tidningsutgivarna, TU, där Pressens Samarbetsnämnds förslag till ett nytt pressetiskt granskningssystem diskuterades. Flertalet branschföreträdare i panelen och publiken var positiva till förslaget, men Mats Svegfors, vd för Sveriges Radio, var mycket kritisk. Jag håller med honom och har tidigare också skrivit kritiskt om förslaget på denna blogg och i Medievärlden.

I panelen satt Norrans chefredaktör Anette Novak, TV4:s programdirektör Göran Ellung, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, SR:s vd Mats Svegfors samt Journalistens chefredaktör Helena Giertta. Anette Novak inledde och tog ställning för förslaget. Giertta och Ellung höll med. Thomas Mattson har länge pläderat för en liknande ny ordning, men betonade nu att denna nya organisation bör införas enbart om den ”blir bra”.

Mats Svegfors menade bestämt att samarbetsnämndens idé om en gemensam etisk nämnd för tidningarna och public service inte är ens är realistisk. Staten kräver saklighet och opartiskhet i SR:s och SVT:s verksamhet, en omöjlig tanke för tidningarna. Svegfors, som varit ordförande för TU, kunde inte förstå hur utgivare inom pressen nu ens kan tänka sig att skapa en gemensam organisation med de indirekt statligt ägda företagen.

Jag tycker att Svegfors har helt rätt och sa också detta i diskussionen efter panelens presentationer. Jag har tidigare utvecklat min syn på saken, till exempel här på Utkiksbloggen. I slutet av den texten finns också länkar till andra bloggposter i ämnet, till exempel ett referat från en debatt där jag medverkade då etiken diskuterades i Almedalen i somras.

Det vanligaste argumentet för att tidningarna tillsammans med public service bör skapa en gemensam organisation för den etiska granskningen är att man därmed blidkar lagstiftarna och förhindrar en tuffare lagreglering. Jag håller inte med, jag förstår inte ens varför de jurister och politiker som ivrar för en ökad lagreglering rörande t ex integritetsfrågorna skulle ta intryck av en sådan rent organisatorisk förändring. Och det argumentet handlar ju snarare om taktik, inte etik.

En sådan omorganisation, som dessutom riskerar att bli en trög byråkratisk koloss, förändrar ju inte ens etiken. Etiken finns ju redan där, både i form av en regelsamling och i tillämpningen. Både tidningarna och public service tillämpar redan dessa etiska regler.

Och inte påverkar en ny organisation för den etiska granskningen det som lagstiftaren är ute efter, de utanför branschen som filmar och skriver oetiskt på bloggar och sociala medier, långt bort från den publicistiska verksamhet som Pressens Opinionsnämnd eller morgondagens eventuella Medienämnd ska granska.

Därför tycker jag att Thomas Mattsson var bra i debatten på TU även om han, tämligen försiktigt, pliktskyldigt och fåordigt, också anslöt sig till anhängarna av en ny etisk granskningsorganisation. Därutöver var han nog den ende i panelen som faktiskt pratade om etik, hur den bör utvecklas och vårdas på de egna företagen och i branschen. Han kopplade inte på något sätt etiken till den organisatoriska uppbyggnaden. Dessutom hade han bra idéer om hur det etiska tänkandet kan utvecklas, inte minst direkt i de egna tidningsföretagen.

Thomas Mattson har bloggat både före och efter debatten,länkar nedan. På Medievärldens sajt kan man se och höra hela debatten via webben, länken finns längst ner i artikeln. Efter Medievärldens referat finns på den sajten också kommentarer där bland andra Mats Svegfors på ett utmärkt sätt sammanfattar sin syn på saken. Den bör man som intresserad av denna fråga inte missa. Några relevanta länkar redovisas nedan.

Aktuella länkar:

Min text här på Utkiksbloggen om förslaget, efter texten fler länkar.

Medievärldens referat av debatten och med Svegfors kommentar.

Tomas Mattssons blogginlägg före debatten.

Thomas Mattssons blogginlägg efter debatten.

Thomas Mattssons presentation, bild för bild.

Lars Johansson, chefredaktör på HD, bloggar om att han gillar förslaget om MO.

Yrsa Stenius är tveksam till förslaget, medievarlden.se 110303

UPPDATERAD 2011-03-03