Legendariske Thorbjörn Larsson var en modig visionär

Den idag bortgångne Thorbjörn Larsson var en visionär och legendarisk chefredaktör för Aftonbladet, men även chefredaktör för DN, vd på TV4 och styrelseordförande för Expressen. Detta efter en modig vandring från Aftonbladet, som han anses ha räddat, till konkurrenten Bonnier. Hans mod fanns alltid närvarande, som i Tidningsutgivarnas, TU:s, styrelse. Där uppskattade jag honom just för hans mod och integritet. Han satt också i Arbetarbladets, AB:s, styrelse där han fick stor betydelse för tidningens framtid.

I TU:s styrelse minns jag när han oväntat tog ställning mot presstödet. Det var alltid JP:s chefredaktör Stig Fredriksson som tog upp presstödet och menade att tidningar måste ”hålla armbågs avstånd till statsmakten”. Han var rätt ensam i sin kritik ända tills jag själv som ung och nyvald suppleant till Fredrikssons och styrelsens förvåning sa att jag delade Stigs åsikt.

Inför ett styrelsesammanträde hade jag räknat ut hur mycket uppstickaren Aftonbladet hypotetiskt skulle få i presstöd proportionellt uppräknat jämfört med Arbetarbladet. Och marknadsledaren Expressen skulle, liksom Gefle Dagblad, GD, inte få en krona. Jag minns inte siffrorna, men Expressen skulle fått svårt att klara den ekonomiska ”konkurrensen”, men vi på GD gjorde det i alla år.

Då deklarerade Thorbjörn överraskande att han i allt väsentligt delade kritiken mot presstödet. Med ett högtidligt anslag, jag tror han reste sig upp, motiverade han detta med något om att han hellre valde sunda företag som förmådde att klara sig själva samt att han också ville hålla staten borta från tidningarna.

Ordföranden då var nog Mats Svegfors, chefredaktör för SvD med sitt stora presstöd. Han såg minst sagt häpen ut. Det gjorde även Bengt Braun, vd för Bonnier, som sannolikt ogillade presstödet, men nog valde att aldrig kritisera det för att inte reta politikerna, t ex socialdemokraten, chefredaktören och senare kulturministern Marita Ulvskog som ofta hackade på Bonniers.  Jag är inte säker på att de och andra i styrelsen ens förstod hur vardagen var på en tidning vars konkurrent fick mångmiljonstöd. Några följder fick detta naturligtvis inte heller för styrelsens syn på presstödet som levde vidare. Tills nu då en utredare föreslår ett systemskifte och den utredaren heter – Mats Svegfors! Mer om detta kanske någon annan gång.

Förr var det vanligt att tidningarna ute i landet, eller rentutav medarbetare själva, sålde texter och bilder till kvällstidningarna. Det levde dessa högt på och det blev med tiden ohållbart. Då stoppade GD all försäljning till dem. Och än värre blev det då en skrupelfri redaktör på Expressen snodde flera sidor med bilder om ett uppmärksammat mord i Gävle. Då var det ett tag ganska giftiga relationer mellan oss.

Aftonbladet köpte sällan av GD, men det förekom. Efter olyckan i Tjernobyl skickade GD dit fyra medarbetare redan ett år efter katastrofen; olyckan hade stor betydelse lokalt eftersom Gävle drabbades av det radioaktiva nedfallet. Det var reportrarna Lisa Lofors och P-O Grönberg, politiske redaktören Tord Bergqvist samt fotografen Leif Jäderberg. Den senare tog jättebra och smått historiska bilder, bland annat på räddningsarbetare som överlevt. Dessa ville Aftonbladet köpa, men vi på GD sa nej. Deras nattredaktion ringde flera gånger och till sist ringde Thorbjörn Larsson själv hem till mig vid tretiden på natten.

Han vädjade vältaligt och berörd, för att inte säga lätt snyftande om att få bilderna eftersom Aftonbladet inte släpptes in i dåvarande sovjetrepubliken Ukraina. Medan natten förflöt fick jag en lektion om att den svenska tryck- och yttrandefriheten närmast krävde att GD släppte bilderna till stackars Aftonbladet. Den förhandlingen misslyckades han dock med, till skillnad från många andra som jag kunde följa via TU och TT där vi satt i samma styrelser. Och senare pratade vi någon gång lättsamt om den där natten, inga sura miner. Tvärtom.

Något tillspetsat kan man säga att han fick chansen att hämnas ett tiotal år senare. Då satt han i Arbetarbladet styrelse då Gefle Dagblad överrumplade AB med att plötsligt börja ge ut tidningen på söndagarna. Hur den nyheten togs emot på AB och om vad som där då hände kan naturligtvis bara dess ledning, styrelse och medarbetare berätta. Dock fick vi på GD tämligen omgående veta att AB också tänkte bli sjudagarstidning. Och det fixade dom på bara några veckor!

Tydligen var tidningens socialdemokratiska ägare emot planerna, förmodligen av kostnadsskäl. Flera andra alternativ lär ha diskuterats, som att tvärtom ge ut tidningen färre dagar och bli ett billigare alternativ till GD. Men så blev det inte när Thorbjörn Larsson fanns i närheten. För honom, som var en levande symbol för journalistisk konkurrens, var lösningen självklar. Även AB skulle ge ut en söndagstidning! Ägarna blev övertalade av Thorbjörn och, förmodar jag, AB:s dåvarande vd Björn Jacobsson.

Och även detta talade Thorbjörn och jag senare lättsamt om. Om jag inte minns fel sa han något om att ”där fick ni tji, Robert, aldrig att vi på AB skulle släppt GD ensam med en söndagstidning”. Och så är det ännu idag drygt 25 år senare på GD och AB trots olika sparpaket och ny gemensam ägare. Hur tidningssituationen skulle sett ut i Gävle utan Thorbjörn Larsson kan man bara spekulera i, men det kan vara så att han räddade Arbetarbladet. Också.     

 

 

 

Public service utmanar dagspressen

Nu börjar det dra ihop sig vad det gäller relationerna mellan dagspressen och public service. Detta efter Sveriges Radios tämligen utmanande utspel om att sverigesradio.se med licensmedel ska göra en nyhetssajt som ska konkurrera med tidningarna och bli ”ett alternativ till exempelvis aftonbladet.se”. Tidningsutgivarnas vd Per Hultengård svarar direkt med ett inlägg i Medievärlden om att saken bör förhandsprövas av regeringen enligt de regler som finns.  

Hultengård skriver inte att Sveriges Radio eller SVT bör förbjudas att utveckla sin verksamhet även i digitala medier. Han erinrar endast om att det finns ett regelsystem där public service ska förhandsanmäla sina utvecklingsprojekt till regeringen för en prövning.

Hultengård konstaterar att ” Man kan förvisso ha synpunkter på systemet med förhandsprövning. Men om de inte gör det själva, måste man på något sätt ändå förhålla sig till effekterna av public service-företagens privilegierade ställning när de konkurrerar på plattformar med medier som har att tjäna in sina kronor på egen hand".

Det har han rätt i och många redaktörer har via Facebook och Twitter också gillat att frågan aktualiseras. Det kan man förstå eftersom regelverket faktiskt finns och Hultengård frågar sig också om när en förhandsprövning bör ske om den inte aktualiseras i detta fall.

Så långt är det lätt att hålla med, men gissningsvis kommer det säkert också senare i debatten att aktualiseras en begränsning eller rentav ett förbud för etermedierna att använda licensmedel för att konkurrera i mobiler och på webben med kommersiellt finansierade medier. Det vore olyckligt och om detta har jag bloggat tidigare.

Förr i tiden fick inte dåvarande Radiotjänst läsa nyheter i radion, det gjorde i stället de av tidningarna ägda Tidningarnas Telegrambyrå, TT, just för att skydda tidningarnas nyhetsverksamhet.  Ett återinförande av ett liknande system i vår tid vore olustigt. 

Om produktutvecklingen begränsas för SR, SVT och UR så kan man ju också tänka sig att staten, som äger public service via Förvaltningsstiftelsen, kan komma att ha synpunkter på att tidningar nu snabbt  utvecklar sig på tv- och radioområdet.  De stora satsningarna av till exempel Expressen och Aftonbladet på tv upplevs säkert som hotfulla inom public service.

Det intressantaste med diskussionen om SR:s satsning  är att den illustrerar något som ledningarna för SR och SVT aldrig vill medge, nämligen att de indirekt är statligt ägda och att staten har ett inflytande över deras verksamhet. Ett inflytande som dagspressens företrädare nu påminner om att staten bör utnyttja.

Debatten om etermediernas konkurrens med dagspressen har förts till och från under årens lopp. Det har också förekommit intressanta förslag om att man i stället för förbud och kontroll skulle söka samarbeten som gynnar både public service, dagspressen och publiken. Ett av de mer intressanta formulerades av Mikael Zackrisson för något år år sedan.

  

Länkar: 
Var går gränsen för public service? - Expressens chefredaktör Thomas Mattsson bloggar.
Inget nytt med nyheter på webben - Sveriges Radios vd Cilla Benkö omkraven på förhandsprövning.
Public service sedan 1880 i Norrtälje - Expressens chefredaktör Thomas Mattson om debatten.
Uppdaterad 2013-03-28 kl 11.57, kl 16.59
Uppdaterad 2013-03-29 kl 14.02

Bra rekrytering av MittMedia

Thomas Peterssohn blir ny koncernchef för MittMedia. Han är idag chefredaktör och vd för Tidningarnas Telegrambyrå, TT. Han efterträder Jan Cahling som ska gå i pension. Jag tror att Thomas Peterssohn är en kanonbra rekrytering och det finns all anledning att gratulera både honom och MittMedia.

Den nye koncernchefen blir 41 år den 1 maj och har tunga meriter som journalist och medieledare. Han har varit chefredaktör för Affärsvärlden och startat Ekonomi24.se, E24, och därför fått Stora Journalistpriset 2001. Han har varit reporter mm på Ekot, Svenska Dagbladet, Finastidningen och Dagens industri. Han är civilekonom.

Thomas Peterssohn kom till TT 2006 efter Raul Grünthal som nu är koncernchef för Schibsted Sverige. Då kom han närmast från Affärsvärlden och Talentum.

Tidigare satt jag i TT:s styrelse under ett antal år, bland annat då ett antal tidningar och dåvarande Förenade Landsortstidningar, FLT, försökte knäcka TT genom en kraftig expansion för att kunna konkurrera kraftfullt, men också genom att använda sitt inflytande och sin makt via ett parallellt ägande även i TT.

Det var en extrem jobbig tid för tidningsbranschen i allmänhet och TT i synnerhet. Själv tog jag starkt ställning för TT i den ganska infekterade debatten, en något komplicerad situation eftersom min dåvarande koncernchef var den som ledde attackerna mot TT. Den chefen var Kjell Sundin, tidigare vd på Gefle Dagblad och senare koncernchef för MittMedia och därmed en av företrädarna till Peterssohn. Han var också ordförande för FLT. Kjell Sundin avled för något år sedan.

När Kjell Sundin slutade som koncernchef blev det oroligt i koncernen då ägarna utsåg journalisten och konsulten Sören Björklund till ny koncernchef. Denne hade också på uppdrag av bland andra Kjell Sundin varit engagerad i FLT:s attack mot TT.

Direktörerna och chefredaktörerna inom koncernen menade att Björklund inte motsvarade kravprofilen för jobbet och han tillträdde aldrig befattningen. I stället blev Rolf Jonsson, vd på Sundsvalls Tidning, Sundins efterträdare. Och senare kom Jan Cahling efter honom.

TT har efter drabbningarna med FLT stärkts och utvecklats till en stor koncern. Det ska bli intressant att se vad Thomas Peterssohn kan uträtta inom MittMedia. Jag tror att ägarna denna gång gjort en riktigt bra rekrytering av en kompetent medieledare.