Vem granskar makten och vem fixar bredbandet?

Vem granskar makten i framtiden? Det var rubriken på ett seminarium under tisdagen i Almedalen. Den frågan återkommer numera ofta i diskussionerna om de traditionella mediernas svårigheter att hitta en ny affärsmodell som fungerar trots annonstapp och den digitala övergången. Svaret blev som vanligt inte heller särskilt klargörande, men det fanns intressanta skillnader i synsättet mellan de olika debattörerna.

Debatten arrangerades av organisationen Utgivarna tillsammans med arbetsgivarorganisationen Medieföretagen. AnnaKarin Lith, redaktionell chef i MittMedia, pläderade som hon brukar starkt för den digitala övergången och hävdade även igen att public service inte kan mäta sig med till exempel MittMedia vad det gäller den lokala representationen ute i kommunerna.

Hon fick stöd i debatten av Upsala Nya Tidnings chefredaktör och vd Charlotta Friborg, men starkt mothugg av affärsområdeschefen Thomas Grahl inom Gotha Media. Han sa att hans koncern och dess tidningar tänker fortsätta bevaka makten som de alltid gjort. Och han var dessutom rätt skeptisk till prioriteringen av den digitala övergången som MittMedia profilerat sig starkt på.

Thomas Grahl lyfte också in en extremt viktig fråga i debatten. Han pekade att offentlighetsprincipen urholkas successivt. Kommunreportrar som verkat hela sitt liv på orten måste plötsligt redovisa varför de vill ha ut offentliga handlingar, ett krav i direkt strid mot grundlagen. Och dessutom kan de inte gå omkring som de vill i kommunkontoret, utan vallas runt med följeslagare.

Det var ett viktigt påpekande. Diskussionen kan inte enbart handla om vilka som ska granska makten i framtiden, den bör också handla om vilka förutsättningar dessa granskare också ges i sitt arbete. Och där går utvecklingen just nu dessvärre åt fel håll; många politiker och offentliga tjänstemän talar gärna om vikten av en bevarad yttrandefrihet och en fungerande offentlighetsprincip, men agerar sedan inte alltid för dessa grundbultar utan emot dem.   

Bertholof Brännström, ordförande i Guldspadejuryn, var både optimistisk och pessimistisk i synen på granskningens framtid. Han var mest oroad för granskningen inom lokaljournalistiken, men menade ändå att det fortfarande görs mycket kvalificerad journalistik. Antalet nomineringar till Guldspadejuryn har sjunkit något, men inte på ett alarmerande sätt. Han såg också tydliga skillnader mellan olika redaktioners ambitioner.

I debatten filosoferades det också över alternativa finansieringar av journalistik, som crowdfunding och sponsringar samt att granskningen med tiden kanske snarare görs av engagerade enskilda personer än av de traditionella medieföretagen.

MittMedia, som äger ett stort antal tidningar, arrangerade också under tisdagen för första gången ett eget seminarium i Almedalen, ”Ett uppkopplat Sverige – en förutsättning för demokratin?”. Ett intressant ämne, men seminariet kom tyvärr inte att motsvara förväntningarna.

Det kanske inte är så konstigt. Debatter förutsätter att det finns tydliga olika åsikter representerade i panelerna och vem är det egentligen som skulle säga nej till frågan i rubriken? Alla inser naturligtvis att bredband i alla former måste byggas ut överallt och tydligast i panelen om detta var tidigare statsrådet Anna-Karin Hatt (c), ny tillträdande vd för Almega.

Hon menade att möjligheterna för bredband måste definieras på samma nivå som vägar, tåg, sjöfart och flyg. Det vill säga som den femte kommunikationsmöjligheten och därmed något som politiken måste ta ansvar för. På sin fråga till publiken om vad den tyckte svarade i princip alla att politikerna och inte marknadskrafterna måste fixa bredbandstillgången.

Och därmed var väl också frågan i rubriken snabbt besvarad. Andra talare och panelen gled snarare in i en diskussion om journalistikens förändring i form av hot och möjligheter. Intressanta spörsmål, men inte kopplade till seminariets rubrik.

Då hade det varit intressantare att få höra mer om vad riksdag och regeringen egentligen har gjort för att förbättra den ofta kritiserade bredbandsutbyggnaden. Vilka beslut har tagits eller försummats? Detta är ju frågor som berör ett flertal viktiga samhällsfunktioner, inte bara medieföretag typ MittMedia. Därför hade det varit intressant med en mer genomtänkt debatt med fler åsiktsskillnader bland deltagarna. Med det här upplägget inriktat främst på arrangörens egna behov blev också publikintresset rätt svagt med en halvbesatt lokal och det är rätt ovanligt i Almedalen där det oftast är fullsatt på arrangemangen.  

Onsdagen blir min sista dag i Almedalen och då har jag siktat in mig på sex seminarier, men lär väl inte hinna med mer än ett par stycken.