Nomineringen av Stampens förre ordförande Tomas Brunegård
till Sveriges Radios styrelse var en oväntad nyhet. Förtroendet för Brunegård är
sargat, men detta bortser Förvaltningsstiftelsens styrelse och dess ordförande
Ove Joanson ifrån. Nomineringen förvånar, dels för att Joanson haft affärsrelationer
med Brunegård som ytterst kan leda till misstankar om vänskapskorruption, dels
för att Joanson borde vara angelägen om att inte äventyra förtroendet för Sveriges
Radio, SR.
Sverige är ett litet land och vänskapsbanden är vanliga i en
rad branscher. Vänskap och äktenskap är inte ovanliga mellan personer på
konkurrerande tidningar eller mellan statliga makthavare och deras granskare i
medierna. Det är nog ofrånkomligt och kanske inte heller något problem om alla
inblandade transparent och omdömesgillt hanterar jäv och intressekollisioner.
Det har jag själv anledning att tänka på när detta skrivs;
Ove Joanson har jag känt väl sedan våra vägar korsades som unga medarbetare på
Gefle Dagblads redaktion redan i mitten av 60-talet. Och vi har haft kontakt
till och från under årens lopp. Tomas
Brunegård lärde jag känna genom uppdrag för Tidningsutgivarna, TU, inte minst
då jag som ordförande i dess valnämnd var med om att utse honom till TU-ordförande.
Det var ett helt naturligt beslut på den tiden då förtroendet
för Tomas Brunegård var stort bland företrädarna för flertalet medlemsföretag i
TU. Det var inför omorganisationen av TU och inträdet i Almega. Därmed behövdes
en drivande och samlande kraft som kunde accepteras av de flesta
medlemsföretagen och då särskilt Bonniers, Schibsted och Stampen, de tyngsta
aktörerna inom TU. Brunegård var den alla pekade på vilket gjorde valnämndens
arbete lätt. Han tvekade, men sa ja.
Tomas Brunegård blev vald. Stampen utvecklades snabbt på ett sätt som
först väckte respekt. Tomas Brunegård uppmärksammades positivt, dels för detta,
dels för en respekterad insats som ordförande i TU. Det dröjde innan både Stampen
och Tomas Brunegård blev föremål för en mer kritisk bedömning då företagets
expansion genom uppköp började orsaka problem.
Sedan har förtroendet minskat både för Stampen och dess
tidigare vd och ordförande Tomas Brunegård. De dåliga affärerna under senare år
ursäktar inte de goda besluten innan det började gå utför. Så är det helt enkelt
när ett företag och dessa funktionärer bedöms för sina insatser. Det är också
självklart att en vd, styrelsen och dess ordförande är och ska hållas ansvariga
för utvecklingen i en verksamhet, både formellt och av iakttagarna då historien
skrivs.
Tomas Brunegård har många förtjänster och är en trevlig person.
Han har gjort en uppmärksammad karriär och har ett stort engagemang för tryckfrihet
och pressfrihet, vilket också lett honom till ordförandeklubban i den internationella
utgivarorganisationen World Association of Newspapers and News Publishers, WAN-IFRA. Men, allt detta till trots är han också den främste
bäraren av ansvaret för Stampens problem.
Det minskade förtroendet för honom är väl känt inom mediebranschen.
Tråkigt men sant för Tomas Brunegård,
men en naturlig följd av utvecklingen inom Stampen. Men detta har Förvaltningsstiftelsens styrelse och dess ordförande Ove Joanson missat eller, ännu värre, bortsett
ifrån. I Ove Joansons uttalanden kan man inte ens ana att förtroendet för Tomas
Brunegård på något sätt förändrats efter hans storhetstid.
Ove Joanson var under många år anlitad som konsult av Tomas
Brunegård och Stampen. Det handlade om affärsutveckling med mera. I det sammanhanget fann de båda också varandra och lanserade organisationen Utgivarna vars framtid det är svårt att sia om, särskilt med tanke på den åsiktsklyfta man idag ser allt tydligare mellan ledande företrädare för
public service och dagspressen, senast belyst i Sveriges Radios Medierna i
lördags då MittMedias AnnaKarin Lith diskuterade saken med Sveriges Radios vd
Cilla Benkö. Jag har bloggat om Utgivarna tidigare, senast här.
I Dagens Media anger Ove Joanson ändå att just Tomas Brunegårds
synsätt om vad mycket kvalificerade medieföretag har gemensamt ”oavsett finansiär” haft
betydelse för hans stöd av Brunegård som styrelseledamot. De har tydligen
funnit varandra här i en vision, Brunegård som uppdragsgivare och Joanson som konsult. Ove Joanson blev också Utgivarnas förste ordförande.
Ove Joanson påpekar att det ekonomiska utfallet för Brunegård av styrelseuppdraget är minimalt med
ett arvode på 64000 kronor per år och att Joanson därmed knappast kan sägas vilja gynna Brunegård ekonomiskt. Det är nog
också få som tror med tanke på att Brunegård också kritiserats för sina mångmiljonbonusar från Stampen.
En möjlighet är naturligtvis att det är precis som Ove
Joanson säger, att han betraktar Tomas Brunegård som en av de mest kompetenta
och respekterade personerna i mediebranschen. Då har han dock missat hela diskussionen
om sin tidigare uppdragsgivare Stampen. Och missat att Tomas Brunegård fick
lämna Stampen efter bankernas ingripande.
En annan möjlighet är att Brunegårds ordförandeskap i WAN
har en viss betydelse, antingen för att Förvaltningsstiftelsens styrelse kanske
ser det som värdefullt att denna organisations ordförande sitter i Sveriges
Radios styrelse. Eller för att det är värdefullt för Tomas Brunegård att ha en
tung befattning inom medierna som ordförande för WAN, det torde väl krävas en
branschkoppling för den som har det uppdraget.
Det har väl i och för sig Tomas Brunegård även efter
utmarschen från Stampen eftersom jag vill minnas att han då blev vice vd under
Peter Hjörne i familjens ägarbolag Skäreleja . Men det är inget tungt uppdrag,
ett styrelseuppdrag i Sveriges Radio smäller högre i alla sammanhang. Tomas Brunegård är vald som ordförande för WAN-IFRA i två år och ska, så vitt jag förstår, därför väljas om i sommar om han vill fortsätta på det prestigefyllda uppdraget.
Nåväl, hur och varför både Ove Joanson och Tomas Brunegård
utsätter både sig och Sveriges Radio för detta vet bara de själva. Och
det är illa nog. Förtroendefrågor får aldrig sopas under mattan.
Korrigerad 150308 kl 12.47, 13.00
Kompletterad med fler länkar 150309 kl 21.96, 150311 kl 18.02, korrigerad 150520 kl 16.53
Relevanta länkar
Ove Joanson tar kritiken med ro - nyhetsartikel journalisten.se, 150311
Tomas Brunegårds plats i SR:s styrelse är en orättvisa av kosmiska mått - kulturchefen Björn Wiman, dn.se 150309
Utnämning som skadar förtroendet - chefredaktör Lars Johansson skriver, hd.se 150307
Brunegårdsskandalen - bloggtext andreasekstrom.se 1503076 (Andreas är kulturskribent i Sydsvenskan)
Ove Joanson sätter sin gamle uppdragsgivare i SR-styrelsen - nyhetstext, resume.se 150306
Brunegård till SR:s styrelse - nyhetsartikel, dagensmedia.se 150306
Tomas Brunegård till Sveriges Radios styrelse - nyhetsartikel, medievarlden.se 150306
Tomas Brunegård lämnar Stampen - nyhetsartikel dagensmedia.se 140630
Tomas Brunegård ny ordförande i WAN-IFRA - nyhetsartikel, dagensmedia.se 130603
Korrigerad 150308 kl 12.47, 13.00
Kompletterad med fler länkar 150309 kl 21.96, 150311 kl 18.02, korrigerad 150520 kl 16.53
Relevanta länkar
Ove Joanson tar kritiken med ro - nyhetsartikel journalisten.se, 150311
Tomas Brunegårds plats i SR:s styrelse är en orättvisa av kosmiska mått - kulturchefen Björn Wiman, dn.se 150309
Utnämning som skadar förtroendet - chefredaktör Lars Johansson skriver, hd.se 150307
Brunegårdsskandalen - bloggtext andreasekstrom.se 1503076 (Andreas är kulturskribent i Sydsvenskan)
Ove Joanson sätter sin gamle uppdragsgivare i SR-styrelsen - nyhetstext, resume.se 150306
Brunegård till SR:s styrelse - nyhetsartikel, dagensmedia.se 150306
Tomas Brunegård till Sveriges Radios styrelse - nyhetsartikel, medievarlden.se 150306
Tomas Brunegård lämnar Stampen - nyhetsartikel dagensmedia.se 140630
Tomas Brunegård ny ordförande i WAN-IFRA - nyhetsartikel, dagensmedia.se 130603
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar