Anna Lith på Folkbladet blev Årets Utgivare

Chefredaktören och ansvarige utgivaren Anna Lith på Folkbladet Västerbotten utsågs idag till Årets Utgivare för sin strid mot polis och åklagare för källskyddet. Detta sedan en medarbetare på tidningen mördats och polisen tagit offrets dator och mobil i beslag. Hon fick rörd sitt pris på mediekonferensen Meg16 i Göteborg. Och även i den stora publiken fälldes nog en och annan tår. Sedan delades också priset för MegAward Årets Förnyare ut till Genews, Årets Startup till Newsregs, Årets Rekrytering till SVT samt Årets Medieorm till Blank Spot Project.

Priset till Årets utgivare delades i år ut för andra gången av branschorganisationen Utgivarna. Förra året gick det till Expressens chefredaktör Thomas Mattsson. Det kallas också för Momma-priset efter Margareta Momma, en av Europas första kvinnliga redaktörer på 1700-talet Utgivarna vill med priset uppmärksamma det unika svenska systemet med ansvariga utgivare och det är faktiskt det enda priset för dessa även om det finns gott om utmärkelser för journalister och mediehus.  

Våren 2015 hamnade Anna Lith som chef, kollega, vän och ansvarig utgivare i en svår situation då tidningens 29-åriga lokalredaktör Elin Falk i Lycksele blev mördad av sitt ex och hennes tre barns far. Han har sedan dömts till livstids fängelse.

Som chef fick Anna Lith hantera den svåra situationen med Elins sörjande familj och arbetskamrater. Samtidigt agerade hon som ansvarig utgivare kunnigt och bestämt mot polis och åklagare som tog den mördade journalistens dator och mobil i beslag. Dessutom blev hon själv och andra medarbetare också förhörda av polisen i utredningen.

Anna Lith befann sig således plötsligt i flera olika roller, men lyckades ändå genom hela processen hålla sitt utgivarskap högst. Anna Lith protesterade mot beslagen då hon menade att Elin Falks källor riskerade att röjas i strid mot grundlagen. Åklagare och polis var helt oförstående inför hennes resonemang och vidhöll sin rätt till beslagen trots att Anna Lith informerade dem om reglerna i tryckfrihetsförordningen rörande källskyddet.

Polisen hotade då med handräckning, det vill säga att uniformerad polis skulle komma och hämta in både Elin Falks material och Anna Lith själv om hon inte tillmötesgick myndigheternas önskemål, trots att de stred mot grundlagen.

Anna Lith, en 34-årig ansvarig utgivare med ett par år i rollen, uppfattades av polisen uppenbarligen som en besvärlig person som äventyrade utredningen av ett mord på hennes egen medarbetare och vän, men Anna Lith framhärdade och erbjöd sig också, för att underlätta utredningsarbetet, att själv gå igenom datorn och mobilen med polisen närvarande. Förslaget avvisades av åklagaren. Mitt i sorgearbetet tvingades hon därför trots begränsade resurser att anlita juridisk hjälp och föra saken till domstol för att skydda tidningens källor.

Samtidigt organiserade hon som chef den emotionellt komplicerade bevakningen i Folkbladet av mordet på en medarbetare. För att säkerställa en objektiv rapportering kom hon överens med utgivaren Kalle Sandhammar på NSD om att dess reporter Johan Håkansson skulle komma ner till Umeå och täcka mordutredningen och delar av rättegången.

Anna Lith är en värdig mottagare av Mommapriset då hon som utgivare inte backat en millimeter inför oförstående och okunniga åklagare, poliser och domare när dessa efter mordet på Elin Falk agerat i strid mot tryckfrihetsförordningens regler och intentioner rörande källskyddet.

Så här ser juryns motivering ut och den lästes upp vid prisutdelningen i Göteborg:

”Det finns utgivarbeslut som det inte går att förbereda sig på. När en journalist på den lilla orten mördades försattes såväl redaktionen som samhället i chock. Årets Momma-pristagare har – som arbetsgivare, vän, del i en polisutredning och framför allt: ansvarig utgivare – i ett exceptionellt läge fattat rätt beslut i varje fråga, och sedan förklarat sina vägval för anhöriga, medarbetare och läsare. Hon har under hela processen från dåd till dom försvarat allmänhetens rätt till opartisk information och samtidigt ända upp i hovrätten med framgång försvarat källskyddet mot polisväsendet. Anna Lith har i praktisk handling visat på utgivarens stora ansvar, inte bara för det egna mediet, utan för hela förtroendet för journalistiken.”

Jag hanterade som konsult rekryteringen av Anna Lith till Folkbladet för några år sedan. Senare har jag också lärt känna henne väldigt väl och vet därför också hur målmedvetet och professionellt hon tog kampen för källskyddet, och det i en situation där det hade varit lätt att finna mänskliga skäl till andra beslut.

Jag tycker därför att den namnkunniga juryn gjort ett bra val ibland alla skickliga, som till exempel Charlotta Friborg, Jan Helin, Anna Lindberg, Daniel Nordström, Peter Wolodarski, Anders Ingvarsson och Anna Gullberg. Alla dessa och många andra tidigare och nuvarande ansvariga utgivare har ofta genom sitt agerande visat vad viktigt utgivarskapet är.

I årets jury satt: Eva Hamilton (ordf), fd VD Sveriges Television, Kerstin Brunnberg, fd VD Sveriges Radio, Karin Olsson, kulturchef Expressen, Tobias Regnell, vd Offside Press och Daniel Sandström, litterär chef Albert Bonniers förlag, fd chefredaktör Sydsvenskan.

Sveriges Radio pris Årets Medieorm ska uppmärksamma journalistisk förnyelse med publikmedverkan i fokus. I år delades det ut för femte gången och gick till Blank Spot Project. MegAward Årets Förnyare blev Genews, ett intressant och nyttigt verktyg för redaktionellt arbete som redogör för utrymmet som kvinnor respektive män får i nyhetsrapporteringen.

MegAward – Årets Startup blev Newsreps, en app som underlättar samarbetet mellan mediehusen och medborgaren vid citizen journalism.

Slutligen gick MegAward – Årets rekrytering till Sveriges Television för den framgångsrika rekryteringen av Jan Helin som programdirektör. Hans nya chef Hanna Stjärne tog emot priset.

Korrigerad och uppdaterad med fler länkar 160408 kl 03.37
Relevanta länkar:
Folkbladets Anna Lith får priset som Årets Utgivare - nyhetsartikel, folkbladet,nu

Nedan ett urval länkar om mordet, beslagen och rättsprocessen: 
Första nyhetstexten den 1 mars på folkbladet.se om mordet: 
http://www.folkbladet.nu/1455536/man-gripen-misstankt-for-mord

Krönika den 2 mars i Folkbladet av Anna Lith om mordet och beslutet att publicera offrets namn:
http://www.folkbladet.nu/1455793/sorgen-efter-elin-ar-pataglig

 Intervju den 3 mars med Anna Lith på medievarlden.se om mordet och namnpubliceringsbeslutet:
http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/03/folkbladets-chefredaktor-om-tragedin-i-lycksele

Intervju den 10 mars i Folkbladet med Anna Lith om att hon och Folkbladet måste skydda källorna:
http://www.folkbladet.nu/1457948/anonyma-kallor-kan-rojas-i-utredningen

Intervju den 10 mars i Folkbladet med Jeanette Gustafsdotter om att Anna Lith gjort rätt:
http://www.folkbladet.nu/1457952/lith-far-inte-ge-polisen-tillstand

Inslag den 13 mars i SR P4 och intervju med Anna Lith om källskyddet:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=6116284

Inslag den 14 mars i SR Medierna om mordet och beslagen. Intervjuer med åklagaren och Anna Lith:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/514587?programid=2795

Nyhetstext den 16 mars i Folkbladet om tingsrättens dom som gick på åklagarens linje om beslagen:
http://www.folkbladet.nu/1459508/aklagaren-far-ga-igenom-elin-falks-dator

Nyhetstext den 16 mars i Folkbladet där Anna Lith säger att hon tänker överklaga tingsrättens dom:
http://www.folkbladet.nu/1459559/folkbladet-tanker-overklaga

Nyhetstext den 27 mars i Folkbladet om hovrättens dom som gav Folkbladet och Anna Lith rätt:
http://www.folkbladet.nu/1462702/hovratten-haver-beslagen

Krönika den 28 maj av Jeanette Gustafsdotter på medievarlden.se om källskyddet och beslagen.
http://www.medievarlden.se/vi-skyddar-kallor-aven-vid-mord

Åklagaren angriper Aftonbladets chefredaktör efter HD-domen

Åklagaren Charlotta Tanner angriper idag Aftonbladets chefredaktör Jan Helin i en intervju på sajten journalisten.se. Det sker ett dygn efter hennes och riksåklagarens nederlag då Högsta domstolen, HD, avslog deras begäran om en husrannsakan på Aftonbladets redaktion.  Ett märkligt agerande av en åklagare och Helin svarar i upprörda ordalag. Det gör han rätt i. Efter åklagarens angrepp efter HD:s beslut finns det återigen skäl att fråga sig varför åklagare och polis mot bättre vetande återkommande försöker runda källskyddet.

Åklagare Charlotta Tanner hävdar nu att hon hade nöjt sig med en opixlad papperskopia av bilden på rånarna i Kista och redovisar bland annat ett sms till Helin för att styrka sitt påstående. Samtidigt hade hon då beslutat sig för att göra en husrannsakan på redaktionen och därmed dragit igång en omfattande rättsprocess. Och Jan Helin svarar begripligt nog att han i det läget inte kunde göra något annat än att låta processen ha sin gång.  

Åklagaren säger i intervjun på journalisten.se att hon mycket väl insåg vad allvarligt beslutet om husrannsakan var och att hon därför inte skulle ha gått vidare om hon förlorat i tingsrätten.  Hon medger således att hennes försök att urholka det grundlagsreglerade källskyddet gjordes trots hennes insikt och kunskap om grundlagens källskydd, inte för att hon var okunnig om saken.

Och man måste naturligtvis utgå ifrån att åklagare kan vår grundlag och förstår vad tungt regelverket om källskyddet är. Gissningsvis var det på samma sätt i Umeå i våras då en åklagare där beslutade om beslag av den mördade lokalredaktören Elins Falks dator. Även den åklagaren var säkert medveten om källskyddet, men gick ändå vidare och tvingade Folkbladet och dess chefredaktör Anna Lith att gå till domstol där hovrätten till sist upphävde beslaget och journalistens dator och motiv återlämnades till Folkbladet.

När åklagare och polis på detta sätt återkomande försöker knäsätta det omistliga källskyddet trots det starka regelverket i grundlagen, ja då finns det verkligen skäl att fråga sig varför de gör detta. Och det finns skäl för lagstiftarna att agera för ett stärkt källskydd och ett regelverk om hur situationer där tvångsmedel mot redaktioner är aktuella ska hanteras.

HD är med sin dom inne på samma spår eftersom man i domskälen konstaterar att en husrannsakan hos någon med tystnadsplikt alltid bör prövas av domstol och menar därmed således att ansvariga utgivare alltid ska avvisa beslut om husrannsakan. HD konstaterar också att källskyddet redan idag är så starkt att:

 ”Regelverket innebär alltså att husrannsakan för att genom beslag åtkomma viss information som finns på en elektronisk informationsbärare hos en tidningsredaktion i allmänhet lär vara utesluten”

Och ändå försöker åklagare och polis att få göra husrannsakningar på medieredaktioner. Det finns all anledning för dessa grupper, och lagstiftarna, att läsa HD:s dom mycket noga. 
Uppdaterad 150819 kl 22.22 med nedanstående länk.
Länk:
Om kammaråklagare Charlotta Tanners moral och lagen - krönika av Jan Helin, aftonbladet.se 150819

Varför agerar polis och åklagare mot grundlagen rörande källskyddet?

Idag avslog Högsta domstolen, HD, åklagarens begäran om att få göra en husrannsakan på Aftonbladets redaktion. Gudskelov!  Det allvarliga är dock att kravet ens framställts i strid mot grundlagens källskydd, nu efter ett rån i Kista och i våras efter mordet på Folkbladets lokalredaktör i Lycksele då polisen tog hennes dator och mobil i beslag. Då upphävde hovrätten beslutet. Är det av okunnighet eller mot bättre vetande som polis och åklagare agerar mot grundlagarna?

I båda fallen tvingades tidningarnas ansvariga utgivare, Folkbladets Anna Lith och Aftonbladets Jan Helin, agera mot polis och åklagare i flera domstolsförhandlingar. Inte för att försvåra polisens arbete utan för att de enligt lagen måste förhindra att tidningarnas källor riskerar att röjas.

Åklagarnas och polisens respekt för utgivarnas ansvariga agerande var nog begränsat eftersom de drev sina krav så långt som det gick. I Folkbladets fall fick åklagaren tingsrättens stöd, men hovrätten hävde beslaget av den mördade lokalredaktören Elin Falks dator och mobil. I det fallet gick ärendet inte vidare till HD utan chefredaktör Anna Lith kunde hämta ut sin mördade kollegas beslagtagna utrustning.

Efter rånet i Kista gick däremot åklagarens krav om en husrannsakan vidare till HD och då var det Riksåklagaren, RÅ,  som drev processen. Det är alltså inte enbart lokala eller regionala åklagare som av okunskap eller trots försöker luckra upp grundlagens källskydd, även landets riksåklagare ville se en husrannsakan på Aftonbladet.

Varför riksåklagaren inte gick vidare rörande beslagen på Folkbladet är oklart. Där handlade det om ett mord och hovrätten avvisade trots det allvarliga brottet ändå kravet på beslag. Därför bedömde kanske RÅ chanserna att vinna i HD som för små, kanske inte minst för att den misstänkte mördaren faktiskt greps på bar gärning och var starkt bunden till brottet.

I fallet Aftonbladet gällde det ett väpnat rån och gärningsmännen försvann från platsen. Det var därför polis och åklagare ville få fram de opixlade bilderna som Aftonbladet förfogade över och därför bedömde kanske RÅ chanserna större än i Folkbladets fall att få HD på sin sida.

Men så blev det inte och nu kan man undra om polis och åklagare efter denna dom vågar återkomma med nya krav på beslag eller husrannsakningar som riskerar att röja mediernas källor. Formellt sett finns alltid möjligheten, men i både Folkbladets och Aftonbladets fall avvisades åklagarnas krav med hänvisning till den proportionalitetsbedömning som måste göras sådana här gånger.

Trots att det handlar om så pass allvarliga brott som mord och väpnat rån så menar hovrätten i Umeå och HD att det i dessa fall bedömts som proportionellt viktigare att skydda redaktionernas källor än att tillgodose åklagarnas krav. Och om domstolarna gör de bedömningarna i dessa båda fall, vad är det då för brott som faktiskt skulle kunna motivera en husrannsakan på en redaktion?

Nämnas bör att både Folkbladets och Aftonbladets chefredaktörer på olika sätt markerat att de kunde tillmötesgått polis och åklagare utan att riskera att röja någon källa. I Folkbladets fall genom att chefredaktören Anna Lith erbjöd sig att själv sitta och plocka fram den ena filen efter den andra i den mördade lokalredaktörens dator och överlämna dessa till polisen då hon kände sig säker på att ingen källa riskerade att röjas.

I Aftonbladets fall fanns hela tiden möjligheten för polisen att få ut opixlade pappersbilder på rånarna, men åklagare och polis ville komma åt det kompletta digitala underlaget där Aftonbladets källa kunde röjas. I bägge fallen ville således polis och åklagare hellre driva principfrågan än medverka till ett konstruktivt samarbete.

HD har delat upp sitt domskäl rörande Aftonbladet i 43 olika punkter och i den sista punkten konstaterar domstolen att lagstiftarna bör se över rättsläget:

43. Högsta domstolen finner avslutningsvis anledning att understryka att lag-regleringen när det gäller tvångsmedelsanvändning i vad som skulle kunna kallas det virtuella rummet är otidsenlig. Det är angeläget att lagstiftaren råder bot på detta. Möjligheterna till rättsutveckling genom prejudikat är i vissa hänseenden begränsade av legalitetsskäl och dessutom mindre lämplig på områden där god rättsbildning förutsätter ett betydande mått av tekniska eller andra icke-juridiska specialistkunskaper.

Domstolens inställning delas av mediernas organisationer, till exempel Tidningsutgivarna, som också vill få en särskild reglering av hur tvångsmedlem mot redaktioner ska hanteras.
Uppdaterad med länk 150819 kl 14.01   

   

Länkar:

HD:s information och länk till domen - hogstadomstolen.se
Hovrätten häver beslag av journalists dator - info om domen hovrattenovrenorrland.domstol.se
HD vill att medierna processar i domstolar - krönika av Thomas Mattsson, expressen.se

Högsta domstolen stoppar husrannsakan på Aftonbladet - krönika av Jan Helin, aftonbladet.se

Rätten till anonymitet är inte självklar - debattartikel av Nils Funcke, expressen.se 

HD stoppar husrannsakan på Aftonbladet - nyhetstext journalisten.se

HD stoppar husrannsakan på Aftonbladet - nyhetstext medievarlden.se

Husrannsakan på Aftonbladet stoppad - pressmeddelande utgivarna.se 

HD försvarar källskyddet - gemensamt pressmeddelande tu.se, sjf.se och sverigestidskrifter.se    

Folkbladet Västerbotten vann mot åklagaren - beslagen av dator och mobil hävs

Folkbladet Västerbotten och källskyddet vann mot åklagaren då hovrätten prövade beslagen av den mördade lokalredaktören Elin Falks dator och mobil. Domen föll under fredagen. Åklagaren och polisen måste nu återlämna utrustningen till Folkbladet. Domen visar att lagstiftningen rörande källskyddet trots allt fungerar även rörande digital information.

Tingsrätten beslutade om beslagen förra fredagen varpå Folkbladet och dess chefredaktör Anna Lith och advokaten Esa Kymäläinen från Danowskys & Partners Advokatbyrå överklagade domen som därmed prövades av Hovrätten för Övre Norrland.

Hovrätten fastslår att beslagsförbudet motiverat av källskyddet inte generellt kan gälla alla databärare och konstaterar nu att grundförutsättningarna för beslagen av Folkbladets utrustning är uppfyllda. Det finns således situationer där datorn och mobilen kunde ha beslagtagits.  

Därefter utgör dock domskälen ett enda långt ”men” som utmynnar i att beslagen denna gång inte är motiverade; domstolen prioriterar risken för röjda källor före åklagarens behov av materialet. Avsnitten med domstolens motivering rörande denna avvägning är intressant att ta del av:

”De grundläggande förutsättningarna för beslag av föremålen är därför uppfyllda.

Av 27 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken framgår emellertid att beslag endast ska

beslutas om skälen för beslaget uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden

innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse. Även om det finns

grundförutsättningar för beslag ska det alltså göras en bedömning om det är

proportionerligt att besluta om beslag.

De ändamålsskäl som ligger bakom regeln om beslagsförbud bör få genomslag vid

bedömningen om det är proportionerligt att ta en elektronisk databärare i beslag. I det

här fallet avser beslagsförbudet att skydda den konstitutionella rätten för en

uppgiftslämnare att till media anonymt lämna uppgifter. Vid proportionalitetsbedömningen

måste risken för att en anonym uppgiftslämnares identitet röjs anses vara

ett intresse som väger mycket tungt.

Åklagaren har inte anfört annat än att han avser att genomföra en allmän

genomsökning av de i beslag tagna föremålen. Han har angett att representanter från

Folkbladet kommer att erbjudas att närvara vid genomgång av datorn och om

dokument anträffas som omfattas av källskyddet kommer dessa omgående att släckas

ned. Detta förfaringssätt är i enlighet med de rekommendationer som finns inom

åklagarmyndigheten (se Beslag – En handbok, Utvecklingscentrum Malmö,

uppdaterad november 2013, sid. 12-14 och tillsynsärendet ÅM-A 2006/1152).

Även om det inom åklagarväsendet rekommenderade förfaringssättet används finns det

vid en allmän genomsökning av databärare som kan antas innehålla källskyddad

information alltid en påtaglig risk för att undersökande personal kan uppfatta namn och

andra personuppgifter som omfattas av källskyddet. Även om sådan information inte

kan användas under förundersökningen och det normalt kan förutsättas att

informationen inte sprids vidare, kan identiteten på en uppgiftslämnare trots

grundlagsskyddet härigenom bli känd för annan än uppgiftsmottagaren. Detta talar

därför starkt emot att datorn och mobiltelefon bör tas i beslag.

Å andra sidan gäller förundersökningen i det här fallet mycket allvarlig brottslighet

och intresset att beivra den väger i sig tungt. Här är fråga om en allmän genomsökning

av dator och telefon för att söka eventuell information av intresse för

brottsutredningen. Åklagaren har inte anfört något om på vilket sätt den beslagstagna

egendomen med dess innehåll behövs för att leda mordutredningen framåt."

Hovrätten gör sammantaget bedömningen att de skäl åklagaren anfört för att beslagta

datorn och mobiltelefonen inte kan anses uppväga det starka intresset av att undvika att

grundlagsskyddade källor röjs. Beslagen bör därför hävas."

Det är ännu oklart om åklagaren vill att Högsta domstolen prövar saken. Hovrättens dom ska i så fall överklagas senast den 24 april.
Korrigerad och kompletterad med länkar 150328 kl 00.40

Länkar: 
Beslag av journalists dator var inte förenligt med källskyddsreglerna - nyhetsbrev, danowsky.se 150331
Intervju med chefredaktör Anna Lith då dator och mobil återlämnas - nyhetsinslag, svt.se 150330
Elin Falks dator och mobil tillbaka på Folkbladet - nyhetsartikel folkbladet.nu, 150330
Mördade Elin Falks dator ska återlämnas - nyhetsartikel, expressen.se 150327
Tidning får tillbaka mördad journalists dator - nyhetsartikel, svt.se 150327
Beslag av journalistdator hävs - nyhetsartikel från TT, aftonbladet.se 150327
Hovrätten häver beslagen - nyhetsartikel, Folkbladet.nu 150327

    

Föråldrad lag gav åklagaren rätt att beslagta dator med källskyddat innehåll

Beslagen av den mördade lokalredaktören Elin Falks dator och mobiltelefon kommer att prövas i hovrätten. Tingsrätten i Lycksele fann att åklagare och polis har rätt att ta utrustningen i beslag trots att den kan innehålla källskyddat material. Däremot hävdes beslaget av hennes anteckningsblock. Domen tyder på att lagstiftningen inte hängt med i utvecklingen vilket också framgår i domen där det nämns att Polisrättsutredningen fastslår att beslagsförbudet i lagstiftningen också måste ändras till att omfatta annat än enbart skriftliga handlingar.   

Folkbladet Västerbottens lokalredaktör Elin Falk dödades den 1 mars. En man som hon tidigare haft en relation med är häktad misstänk för mord. Tragedin har sedan följts av en rättsprocess där Folkbladet och dess chefredaktör Anna Lith hos tingsrätten begärt att beslagen ska hävas för att skydda tidningens källor. Om detta har jag bloggat här och där finns också länkar till Folkbladets artiklar om saken. 

Den så kallade beslagsförhandlingen var i fredags och idag kom således domen. Det är en rätt dyster läsning, inte bara för utfallet, utan också för att det tydligt framgår att lagstiftningen om det viktiga källskyddet inte hängt med i utvecklingen. Precis som så ofta i andra sammanhang vad det gäller digitaliseringen.

Polisrättsutredningen ( SOU 1995:47 s 184) fastslår således enligt domen att klarläggande lagstiftning fortfarande saknas. Domstolen konstaterar också att ”Förbudet mot beslag av källskyddat material enligt 27 kap 2 § rättegångsbalken gäller enligt ordalydelsen skriftliga handlingar”.

Och just därför häver domstolen beslaget av journalistens anteckningar eftersom dessa är skrivna på papper, men dator och mobil får polisen behålla trots att de också enligt domen antas innehålla källskyddat material.  Men då är det dessa uppgifter som åtnjuter källskydd enligt domen, inte den tekniska utrustningen som dessa finns i och därför  kan dessa tas i beslag...

Märkligt, men sant. I domen konstateras att riksåklagaren formulerat anvisningar om hur en dator med källskyddat material ska gås igenom av polisens tekniker, en situation som naturligtvis inte kan accepteras av en ansvarig utgivare. Folkbladets chefredaktör Anna Lith har också konstaterat i Medievärlden och Journalisten att tingsrättens beslut kommer att överklagas.
Uppdaterad med länkar 150316 kl 12.29, kl 16.11, 16.23, korrigerad 150617 kl 01.58

Länkar:
Nu har Folkbladet överklagat beslutet - nyhetsartikel, medievarlden.se 150316
Mördade Elins dator tas i beslag trots kritik - nyhetsartikel, expressen.se 150316
Polisen får genomsöka mördad kvinnas dator - nyhetsartikel, svt.se 150316
Folkbladet tänker överklaga - nyhetsartikel, folkbladet.nu 
Åklagaren får gå igenom Elin Falks dator - nyhetsartikel, folkbladet.nu 150316

Polisens beslag efter mord ett hot mot Folkbladet Västerbottens källor

Folkbladet Västerbotten och dess chefredaktör Anna Lith tvingas just nu slåss hårt för att skydda tidningens källor. Hoten mot dessa kommer från rättsväsendet! Detta sker i spåren efter tragedin i Lycksele där Folkbladets lokalredaktör Elin Falk mördades.  Polisen och åklagaren vägrar att lämna tillbaka Folkbladets beslagtagna dator och mobiltelefon som Elin Falk disponerade. I dessa finns naturligtvis uppgifter om källor som ska skyddas enligt grundlagen. Nu ska tvisten avgöras inför domstol redan på fredag, två dagar efter tidningens begäran hos tingsrätten.

Den 29-årige lokalredaktören Elin Falk mördades i sitt hem i Lycksele för 11 dagar sedan. En jämnårig man, som tidigare haft en relation med henne, är häktad som misstänkt för mord. Bevisläget förefaller att vara mycket bra för polisen med säkra vittnen. Den misstänkte greps på platsen.  Polisen tog omedelbart hand om mordoffrets dator och mobil som ägs av Folkbladet.

Anna Lith krävde direkt att utrustningen skulle lämnas tillbaka till Folkbladet eftersom den med all sannolikhet innehåller känsliga uppgifter som omfattas av källskydd. Hon har också förbjudit polisen att gå in i datorn och mobilen eftersom det skulle vara ett brott mot tryckfrihetsförordningen, TF. 

Chefredaktören Anna Lith har i samråd med jurister erbjudit polis och åklagare en möjlighet att ta del av innehållet sedan detta, med polisen närvarande i rummet, först rensats på källskyddat material av henne. Den möjligheten har polisen och åklagaren hittills inte ens svarat på. 

Datorn kan förmodligen polisen inte ta sig in i av tekniska skäl, men däremot mobilen. Enligt grundlagen är Anna Lith skyldig att agera på detta sätt för att skydda källorna och riskerar faktiskt åtal och fängelse om hon inte gör det.

Detta konstaterar också Utgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter, själv jurist. Det gör hon idag i en intervju i Folkbladet som ägnar ett uppslag i tidningen åt den mycket märkliga tvisten med polisen och åklagaren. Chefredaktören Anna Lith och den vice chefsåklagaren intervjuas också. Alla texterna finns på folkbladet.nu, se länksamlingen nedan. 

Jeanette Gustafsdotter är expert på allt som rör tryckfriheten och offentlighetsfrågorna. Hon har som sådan skrivit "Murvlarnas lagbok”, en handbok som är en bibel för journalister som måste slåss mot myndigheter och andra om allt som rör dessa frågor. Juridiken rörande tryckfriheten är komplicerad och det är därför nödvändigt att hela tiden odla kunskapen i ämnet för journalister och mediechefer.

Samma sak borde gälla företrädare för myndigheter av alla de slag, men det är naturligtvis särskilt allvarligt om kunskapen om grundlagen är så dålig hos företrädare för de rättsvårdande myndigheterna.  Och det finns det tidigare exempel på.

För övrigt har tre redaktioner inlett ett samarbete för att undersöka hur det är ställt med yttrandefriheten för offentliganställda i Ångermanland. Det är P4 Västernorrland, Allehanda och Sundsvalls Tidning. Det är ett utmärkt initiativ då risken för repressalier kan skrämma anställda från att kontakta medierna.

Det finns det också många exempel på och som tidigare ansvarig utgivare för Gefle Dagblad tvingades jag vid en rad olika tillfällen skriva kritiskt om sådana fall och dessutom JO-anmäla chefer som agerat mot anställda, antingen i sökandet efter källor eller med åtgärder mot den som uttalat sig i tidningen. Om rättsväsendet dessutom genom bristande respekt för grundlagen riskerar att minska respekten för källskyddet är det riktigt allvarligt, oavsett om det beror på okunskap eller ett trixande med paragraferna.

Detta kanske också är något för kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke (mp) och hennes nyutnämnde  utredare Anette Novak att tänka på då de nu söker lösningar i form av nya "mediepolitiska verktyg" för att säkra den för vårt demokratiska samhälle så viktiga journalistiken. Det är viktigt att det finns journalister som rapporterar och granskar, liksom mediehus med resurser för verksamheten.  Men det är också viktigt att medborgarna vågar tala med reportrarna och inte skräms av vare sig chefen eller risken för att röjas som källa. 

Det finns massor av exempel där okunskapen hos offentliga tjänstemän om offentlighetsprincipen och andra hörnstenar i grundlagen försvårar journalisternas arbete och därmed äventyrar den publicistiska insatsen som är så viktig för demokratin. Detta fall i Lycksele är ett extremt exempel, men även i vardagsarbetet orsakar de bristande kunskaperna problem för journalistiken. En kunskapsoffensiv om grundlagarna riktad till landets myndighetsanställda, kanske?    

Nu har Anna Lith och hennes medarbetare på Folkbladet mitt i sorgearbetet efter sin kollega tvingats in i en jobbig process mot polis och åklagare. Det är allvarligt då de viktiga principerna rörande grundlagen hotas, men också upprörande med tanke på de tragiska omständigheterna.

Folkbladet har anlitat advokaten Esa Kymäläinen från Danowskys & Partners Advokatbyrå för att hantera de juridiska frågorna.  Han har tillsammans med Anna Lith idag lämnat in en begäran till tingsrätten i Lycksele om att domstolen ska pröva om beslagen är i överensstämmelse med tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och rättegångsbalken. Han begär också att beslagen ska hävas.

Enligt lagstiftningen ska en begäran av den här typen behandlas skyndsamt av domstolen, senast inom fyra dagar. Detta faktum illustrerar vilken vikt dessa frågor anses ha. Nu har tingsrätten bestämt att den så kallade beslagsförhandlingen ska ske redan efter två dagar, det vill säga nu på fredag.

Folkbladets uppslag i tidningen och artiklar på webben idag om denna märkliga juridiska tvist rörande tillämpningen av grundlagen är en intressant läsning för alla publicistiskt verksamma. Under den första länken finns också en faktaruta som redovisar andra fall där journalisters utrustning blivit beslagtagen och hur de rättsliga prövningarna då utfallit. Ett av fallen, det som handlar om DN:s bilder från ett skyddsområde, har gått ända till Högsta domstolen där saken ska avgöras.

Uppdatering: Efter beslagsförhandling i fredags den 13 mars kommer tingsrätten i Lycksele med sitt beslut på måndag den 16 mars.
Korrigerad och kompletterad 150311 kl 22.21, Kompletterad med uppdatering och länk 150314 kl 18.45 

Länkar:
Journalistmord och EU-myter - Medierna i SR om mordet i Lycksele. 

Anonyma källor kan röjas i utredningen - intervju med chefredaktör Anna Lith, folkbladet.nu 150311  

"Lith får inte ge polisen tillstånd" - intervju med Utgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter, folkbladet.nu 140311

"Delar inte uppfattningen" - intervju med vice chefsåklagare Axel Holmberg, folkbladet.nu 150311

  

  

Anna Lith ny chefredaktör på Folkbladet

 Klockan 13.00 idag blev det offentligt vem som blir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Folkbladet Västerbotten i Umeå.  Det blir Anna Lith, 32 år, som sedan 2009 är nyhetschef på Eskilstuna-Kurirens edition Strengnäs Tidning. Därmed har mitt bolag Utkik Media fullföljt ytterligare en rekrytering av en chefredaktör  inom dagspressen.   

Anna Lith har en bred bakgrund som journalist. Hon har tidigare varit nyhetschef och ställföreträdande ansvarig utgivare för Norran i Skellefteå, redigerare på Expressen och Metro samt reporter på bland annat Dala-Demokraten, Dalarnas Tidningar och Sveriges Television i Falun och Gävle. 

Anna Lith kommer efter Daniel Nordström som tidigare i år blev chefredaktör för Arbetarbladet i Gävle. Anna Lith blir chef för en tidning som ägs till 91 procent av Västerbottens-Kuriren, VK, och till 9 procent av VF Intressenter AB. 

Koncernen driver också en omfattande tryckeriverksamhet, ger ut gratistidningar och har därtill en omfattande verksamhet i ett fastighetsbolag. Sture Bergman är koncernchef och Anna Lith kommer som chefredaktör för Folkbladet att ingå i VK:s koncernledning.    

För något år sedan bloggade jag om Folkbladets samarbete med VK.  De bägge tidningarna hade gemensamt sökt och sjösatt en ny modell för ett bra samarbete mellan olika tidningstitlar på en konkurrensort. En viktig process i en tid då alla tidningar möter svåra utmaningar och måste utveckla verksamheten i alla avseenden.

De tvingades tyvärr backa från sin framsynta och intressanta modell då Presstödsnämnden menade att de hade gått för långt enligt de föråldrade reglerna; Folkbladet riskerade att förlora sitt presstöd.  Om några veckor ska den sittande presstödsutredningen lägga fram sitt förslag. Det verkar dessvärre, av det som hittills skrivits om utredningen, inte som om förslaget kommer att underlätta liknande samarbeten.

Genom mitt bolag Utkik Media, som formellt hos Bolagsverket heter Utvalnäs Media- och Kommunikation AB, har jag sedan 2005 på konsultbas arbetat som rådgivare åt ledningarna för olika medieföretag. 

Rekrytering av mediechefer utgör en stor del av verksamheten. Det har handlat om redaktionschefer, vd och oftast chefredaktörer, bland annat tidigare till Corren, Norran, Arbetarbladet, Östersunds-Posten, Upsala Nya Tidning, Smålands-Tidningen, Hälsinge-Tidningar, Allehanda Media, Norrländska Socialdemokraten och andra medieföretag.
Uppdaterad 130905 kl 13.45, 14.31, 15.11, 19.01

Länkar:
Fd Norran-chef till Folkbladet - norran.se 130905
Ny chefredaktör på Folkbladet - SVT Västerbottensnytt 130905
Folkbladet får ny chefredaktör - P4 Västerbotten 130905
Ny chefredaktör för Folkbladet - vk.se 130905
Hon blir ny chefredaktör på Folkbladet  - medievarlden.se 130905
Anna Lith ny chefredaktör för Folkbladet - folkbladet.nu 130905