Varför agerar polis och åklagare mot grundlagen rörande källskyddet?

Idag avslog Högsta domstolen, HD, åklagarens begäran om att få göra en husrannsakan på Aftonbladets redaktion. Gudskelov!  Det allvarliga är dock att kravet ens framställts i strid mot grundlagens källskydd, nu efter ett rån i Kista och i våras efter mordet på Folkbladets lokalredaktör i Lycksele då polisen tog hennes dator och mobil i beslag. Då upphävde hovrätten beslutet. Är det av okunnighet eller mot bättre vetande som polis och åklagare agerar mot grundlagarna?

I båda fallen tvingades tidningarnas ansvariga utgivare, Folkbladets Anna Lith och Aftonbladets Jan Helin, agera mot polis och åklagare i flera domstolsförhandlingar. Inte för att försvåra polisens arbete utan för att de enligt lagen måste förhindra att tidningarnas källor riskerar att röjas.

Åklagarnas och polisens respekt för utgivarnas ansvariga agerande var nog begränsat eftersom de drev sina krav så långt som det gick. I Folkbladets fall fick åklagaren tingsrättens stöd, men hovrätten hävde beslaget av den mördade lokalredaktören Elin Falks dator och mobil. I det fallet gick ärendet inte vidare till HD utan chefredaktör Anna Lith kunde hämta ut sin mördade kollegas beslagtagna utrustning.

Efter rånet i Kista gick däremot åklagarens krav om en husrannsakan vidare till HD och då var det Riksåklagaren, RÅ,  som drev processen. Det är alltså inte enbart lokala eller regionala åklagare som av okunskap eller trots försöker luckra upp grundlagens källskydd, även landets riksåklagare ville se en husrannsakan på Aftonbladet.

Varför riksåklagaren inte gick vidare rörande beslagen på Folkbladet är oklart. Där handlade det om ett mord och hovrätten avvisade trots det allvarliga brottet ändå kravet på beslag. Därför bedömde kanske RÅ chanserna att vinna i HD som för små, kanske inte minst för att den misstänkte mördaren faktiskt greps på bar gärning och var starkt bunden till brottet.

I fallet Aftonbladet gällde det ett väpnat rån och gärningsmännen försvann från platsen. Det var därför polis och åklagare ville få fram de opixlade bilderna som Aftonbladet förfogade över och därför bedömde kanske RÅ chanserna större än i Folkbladets fall att få HD på sin sida.

Men så blev det inte och nu kan man undra om polis och åklagare efter denna dom vågar återkomma med nya krav på beslag eller husrannsakningar som riskerar att röja mediernas källor. Formellt sett finns alltid möjligheten, men i både Folkbladets och Aftonbladets fall avvisades åklagarnas krav med hänvisning till den proportionalitetsbedömning som måste göras sådana här gånger.

Trots att det handlar om så pass allvarliga brott som mord och väpnat rån så menar hovrätten i Umeå och HD att det i dessa fall bedömts som proportionellt viktigare att skydda redaktionernas källor än att tillgodose åklagarnas krav. Och om domstolarna gör de bedömningarna i dessa båda fall, vad är det då för brott som faktiskt skulle kunna motivera en husrannsakan på en redaktion?

Nämnas bör att både Folkbladets och Aftonbladets chefredaktörer på olika sätt markerat att de kunde tillmötesgått polis och åklagare utan att riskera att röja någon källa. I Folkbladets fall genom att chefredaktören Anna Lith erbjöd sig att själv sitta och plocka fram den ena filen efter den andra i den mördade lokalredaktörens dator och överlämna dessa till polisen då hon kände sig säker på att ingen källa riskerade att röjas.

I Aftonbladets fall fanns hela tiden möjligheten för polisen att få ut opixlade pappersbilder på rånarna, men åklagare och polis ville komma åt det kompletta digitala underlaget där Aftonbladets källa kunde röjas. I bägge fallen ville således polis och åklagare hellre driva principfrågan än medverka till ett konstruktivt samarbete.

HD har delat upp sitt domskäl rörande Aftonbladet i 43 olika punkter och i den sista punkten konstaterar domstolen att lagstiftarna bör se över rättsläget:

43. Högsta domstolen finner avslutningsvis anledning att understryka att lag-regleringen när det gäller tvångsmedelsanvändning i vad som skulle kunna kallas det virtuella rummet är otidsenlig. Det är angeläget att lagstiftaren råder bot på detta. Möjligheterna till rättsutveckling genom prejudikat är i vissa hänseenden begränsade av legalitetsskäl och dessutom mindre lämplig på områden där god rättsbildning förutsätter ett betydande mått av tekniska eller andra icke-juridiska specialistkunskaper.

Domstolens inställning delas av mediernas organisationer, till exempel Tidningsutgivarna, som också vill få en särskild reglering av hur tvångsmedlem mot redaktioner ska hanteras.
Uppdaterad med länk 150819 kl 14.01   

   

Länkar:

HD:s information och länk till domen - hogstadomstolen.se
Hovrätten häver beslag av journalists dator - info om domen hovrattenovrenorrland.domstol.se
HD vill att medierna processar i domstolar - krönika av Thomas Mattsson, expressen.se

Högsta domstolen stoppar husrannsakan på Aftonbladet - krönika av Jan Helin, aftonbladet.se

Rätten till anonymitet är inte självklar - debattartikel av Nils Funcke, expressen.se 

HD stoppar husrannsakan på Aftonbladet - nyhetstext journalisten.se

HD stoppar husrannsakan på Aftonbladet - nyhetstext medievarlden.se

Husrannsakan på Aftonbladet stoppad - pressmeddelande utgivarna.se 

HD försvarar källskyddet - gemensamt pressmeddelande tu.se, sjf.se och sverigestidskrifter.se    

Föråldrad lag gav åklagaren rätt att beslagta dator med källskyddat innehåll

Beslagen av den mördade lokalredaktören Elin Falks dator och mobiltelefon kommer att prövas i hovrätten. Tingsrätten i Lycksele fann att åklagare och polis har rätt att ta utrustningen i beslag trots att den kan innehålla källskyddat material. Däremot hävdes beslaget av hennes anteckningsblock. Domen tyder på att lagstiftningen inte hängt med i utvecklingen vilket också framgår i domen där det nämns att Polisrättsutredningen fastslår att beslagsförbudet i lagstiftningen också måste ändras till att omfatta annat än enbart skriftliga handlingar.   

Folkbladet Västerbottens lokalredaktör Elin Falk dödades den 1 mars. En man som hon tidigare haft en relation med är häktad misstänk för mord. Tragedin har sedan följts av en rättsprocess där Folkbladet och dess chefredaktör Anna Lith hos tingsrätten begärt att beslagen ska hävas för att skydda tidningens källor. Om detta har jag bloggat här och där finns också länkar till Folkbladets artiklar om saken. 

Den så kallade beslagsförhandlingen var i fredags och idag kom således domen. Det är en rätt dyster läsning, inte bara för utfallet, utan också för att det tydligt framgår att lagstiftningen om det viktiga källskyddet inte hängt med i utvecklingen. Precis som så ofta i andra sammanhang vad det gäller digitaliseringen.

Polisrättsutredningen ( SOU 1995:47 s 184) fastslår således enligt domen att klarläggande lagstiftning fortfarande saknas. Domstolen konstaterar också att ”Förbudet mot beslag av källskyddat material enligt 27 kap 2 § rättegångsbalken gäller enligt ordalydelsen skriftliga handlingar”.

Och just därför häver domstolen beslaget av journalistens anteckningar eftersom dessa är skrivna på papper, men dator och mobil får polisen behålla trots att de också enligt domen antas innehålla källskyddat material.  Men då är det dessa uppgifter som åtnjuter källskydd enligt domen, inte den tekniska utrustningen som dessa finns i och därför  kan dessa tas i beslag...

Märkligt, men sant. I domen konstateras att riksåklagaren formulerat anvisningar om hur en dator med källskyddat material ska gås igenom av polisens tekniker, en situation som naturligtvis inte kan accepteras av en ansvarig utgivare. Folkbladets chefredaktör Anna Lith har också konstaterat i Medievärlden och Journalisten att tingsrättens beslut kommer att överklagas.
Uppdaterad med länkar 150316 kl 12.29, kl 16.11, 16.23, korrigerad 150617 kl 01.58

Länkar:
Nu har Folkbladet överklagat beslutet - nyhetsartikel, medievarlden.se 150316
Mördade Elins dator tas i beslag trots kritik - nyhetsartikel, expressen.se 150316
Polisen får genomsöka mördad kvinnas dator - nyhetsartikel, svt.se 150316
Folkbladet tänker överklaga - nyhetsartikel, folkbladet.nu 
Åklagaren får gå igenom Elin Falks dator - nyhetsartikel, folkbladet.nu 150316