Folkbladet Västerbotten vann mot åklagaren - beslagen av dator och mobil hävs

Folkbladet Västerbotten och källskyddet vann mot åklagaren då hovrätten prövade beslagen av den mördade lokalredaktören Elin Falks dator och mobil. Domen föll under fredagen. Åklagaren och polisen måste nu återlämna utrustningen till Folkbladet. Domen visar att lagstiftningen rörande källskyddet trots allt fungerar även rörande digital information.

Tingsrätten beslutade om beslagen förra fredagen varpå Folkbladet och dess chefredaktör Anna Lith och advokaten Esa Kymäläinen från Danowskys & Partners Advokatbyrå överklagade domen som därmed prövades av Hovrätten för Övre Norrland.

Hovrätten fastslår att beslagsförbudet motiverat av källskyddet inte generellt kan gälla alla databärare och konstaterar nu att grundförutsättningarna för beslagen av Folkbladets utrustning är uppfyllda. Det finns således situationer där datorn och mobilen kunde ha beslagtagits.  

Därefter utgör dock domskälen ett enda långt ”men” som utmynnar i att beslagen denna gång inte är motiverade; domstolen prioriterar risken för röjda källor före åklagarens behov av materialet. Avsnitten med domstolens motivering rörande denna avvägning är intressant att ta del av:

”De grundläggande förutsättningarna för beslag av föremålen är därför uppfyllda.

Av 27 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken framgår emellertid att beslag endast ska

beslutas om skälen för beslaget uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden

innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse. Även om det finns

grundförutsättningar för beslag ska det alltså göras en bedömning om det är

proportionerligt att besluta om beslag.

De ändamålsskäl som ligger bakom regeln om beslagsförbud bör få genomslag vid

bedömningen om det är proportionerligt att ta en elektronisk databärare i beslag. I det

här fallet avser beslagsförbudet att skydda den konstitutionella rätten för en

uppgiftslämnare att till media anonymt lämna uppgifter. Vid proportionalitetsbedömningen

måste risken för att en anonym uppgiftslämnares identitet röjs anses vara

ett intresse som väger mycket tungt.

Åklagaren har inte anfört annat än att han avser att genomföra en allmän

genomsökning av de i beslag tagna föremålen. Han har angett att representanter från

Folkbladet kommer att erbjudas att närvara vid genomgång av datorn och om

dokument anträffas som omfattas av källskyddet kommer dessa omgående att släckas

ned. Detta förfaringssätt är i enlighet med de rekommendationer som finns inom

åklagarmyndigheten (se Beslag – En handbok, Utvecklingscentrum Malmö,

uppdaterad november 2013, sid. 12-14 och tillsynsärendet ÅM-A 2006/1152).

Även om det inom åklagarväsendet rekommenderade förfaringssättet används finns det

vid en allmän genomsökning av databärare som kan antas innehålla källskyddad

information alltid en påtaglig risk för att undersökande personal kan uppfatta namn och

andra personuppgifter som omfattas av källskyddet. Även om sådan information inte

kan användas under förundersökningen och det normalt kan förutsättas att

informationen inte sprids vidare, kan identiteten på en uppgiftslämnare trots

grundlagsskyddet härigenom bli känd för annan än uppgiftsmottagaren. Detta talar

därför starkt emot att datorn och mobiltelefon bör tas i beslag.

Å andra sidan gäller förundersökningen i det här fallet mycket allvarlig brottslighet

och intresset att beivra den väger i sig tungt. Här är fråga om en allmän genomsökning

av dator och telefon för att söka eventuell information av intresse för

brottsutredningen. Åklagaren har inte anfört något om på vilket sätt den beslagstagna

egendomen med dess innehåll behövs för att leda mordutredningen framåt."

Hovrätten gör sammantaget bedömningen att de skäl åklagaren anfört för att beslagta

datorn och mobiltelefonen inte kan anses uppväga det starka intresset av att undvika att

grundlagsskyddade källor röjs. Beslagen bör därför hävas."

Det är ännu oklart om åklagaren vill att Högsta domstolen prövar saken. Hovrättens dom ska i så fall överklagas senast den 24 april.
Korrigerad och kompletterad med länkar 150328 kl 00.40

Länkar: 
Beslag av journalists dator var inte förenligt med källskyddsreglerna - nyhetsbrev, danowsky.se 150331
Intervju med chefredaktör Anna Lith då dator och mobil återlämnas - nyhetsinslag, svt.se 150330
Elin Falks dator och mobil tillbaka på Folkbladet - nyhetsartikel folkbladet.nu, 150330
Mördade Elin Falks dator ska återlämnas - nyhetsartikel, expressen.se 150327
Tidning får tillbaka mördad journalists dator - nyhetsartikel, svt.se 150327
Beslag av journalistdator hävs - nyhetsartikel från TT, aftonbladet.se 150327
Hovrätten häver beslagen - nyhetsartikel, Folkbladet.nu 150327

    

Polisens beslag efter mord ett hot mot Folkbladet Västerbottens källor

Folkbladet Västerbotten och dess chefredaktör Anna Lith tvingas just nu slåss hårt för att skydda tidningens källor. Hoten mot dessa kommer från rättsväsendet! Detta sker i spåren efter tragedin i Lycksele där Folkbladets lokalredaktör Elin Falk mördades.  Polisen och åklagaren vägrar att lämna tillbaka Folkbladets beslagtagna dator och mobiltelefon som Elin Falk disponerade. I dessa finns naturligtvis uppgifter om källor som ska skyddas enligt grundlagen. Nu ska tvisten avgöras inför domstol redan på fredag, två dagar efter tidningens begäran hos tingsrätten.

Den 29-årige lokalredaktören Elin Falk mördades i sitt hem i Lycksele för 11 dagar sedan. En jämnårig man, som tidigare haft en relation med henne, är häktad som misstänkt för mord. Bevisläget förefaller att vara mycket bra för polisen med säkra vittnen. Den misstänkte greps på platsen.  Polisen tog omedelbart hand om mordoffrets dator och mobil som ägs av Folkbladet.

Anna Lith krävde direkt att utrustningen skulle lämnas tillbaka till Folkbladet eftersom den med all sannolikhet innehåller känsliga uppgifter som omfattas av källskydd. Hon har också förbjudit polisen att gå in i datorn och mobilen eftersom det skulle vara ett brott mot tryckfrihetsförordningen, TF. 

Chefredaktören Anna Lith har i samråd med jurister erbjudit polis och åklagare en möjlighet att ta del av innehållet sedan detta, med polisen närvarande i rummet, först rensats på källskyddat material av henne. Den möjligheten har polisen och åklagaren hittills inte ens svarat på. 

Datorn kan förmodligen polisen inte ta sig in i av tekniska skäl, men däremot mobilen. Enligt grundlagen är Anna Lith skyldig att agera på detta sätt för att skydda källorna och riskerar faktiskt åtal och fängelse om hon inte gör det.

Detta konstaterar också Utgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter, själv jurist. Det gör hon idag i en intervju i Folkbladet som ägnar ett uppslag i tidningen åt den mycket märkliga tvisten med polisen och åklagaren. Chefredaktören Anna Lith och den vice chefsåklagaren intervjuas också. Alla texterna finns på folkbladet.nu, se länksamlingen nedan. 

Jeanette Gustafsdotter är expert på allt som rör tryckfriheten och offentlighetsfrågorna. Hon har som sådan skrivit "Murvlarnas lagbok”, en handbok som är en bibel för journalister som måste slåss mot myndigheter och andra om allt som rör dessa frågor. Juridiken rörande tryckfriheten är komplicerad och det är därför nödvändigt att hela tiden odla kunskapen i ämnet för journalister och mediechefer.

Samma sak borde gälla företrädare för myndigheter av alla de slag, men det är naturligtvis särskilt allvarligt om kunskapen om grundlagen är så dålig hos företrädare för de rättsvårdande myndigheterna.  Och det finns det tidigare exempel på.

För övrigt har tre redaktioner inlett ett samarbete för att undersöka hur det är ställt med yttrandefriheten för offentliganställda i Ångermanland. Det är P4 Västernorrland, Allehanda och Sundsvalls Tidning. Det är ett utmärkt initiativ då risken för repressalier kan skrämma anställda från att kontakta medierna.

Det finns det också många exempel på och som tidigare ansvarig utgivare för Gefle Dagblad tvingades jag vid en rad olika tillfällen skriva kritiskt om sådana fall och dessutom JO-anmäla chefer som agerat mot anställda, antingen i sökandet efter källor eller med åtgärder mot den som uttalat sig i tidningen. Om rättsväsendet dessutom genom bristande respekt för grundlagen riskerar att minska respekten för källskyddet är det riktigt allvarligt, oavsett om det beror på okunskap eller ett trixande med paragraferna.

Detta kanske också är något för kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke (mp) och hennes nyutnämnde  utredare Anette Novak att tänka på då de nu söker lösningar i form av nya "mediepolitiska verktyg" för att säkra den för vårt demokratiska samhälle så viktiga journalistiken. Det är viktigt att det finns journalister som rapporterar och granskar, liksom mediehus med resurser för verksamheten.  Men det är också viktigt att medborgarna vågar tala med reportrarna och inte skräms av vare sig chefen eller risken för att röjas som källa. 

Det finns massor av exempel där okunskapen hos offentliga tjänstemän om offentlighetsprincipen och andra hörnstenar i grundlagen försvårar journalisternas arbete och därmed äventyrar den publicistiska insatsen som är så viktig för demokratin. Detta fall i Lycksele är ett extremt exempel, men även i vardagsarbetet orsakar de bristande kunskaperna problem för journalistiken. En kunskapsoffensiv om grundlagarna riktad till landets myndighetsanställda, kanske?    

Nu har Anna Lith och hennes medarbetare på Folkbladet mitt i sorgearbetet efter sin kollega tvingats in i en jobbig process mot polis och åklagare. Det är allvarligt då de viktiga principerna rörande grundlagen hotas, men också upprörande med tanke på de tragiska omständigheterna.

Folkbladet har anlitat advokaten Esa Kymäläinen från Danowskys & Partners Advokatbyrå för att hantera de juridiska frågorna.  Han har tillsammans med Anna Lith idag lämnat in en begäran till tingsrätten i Lycksele om att domstolen ska pröva om beslagen är i överensstämmelse med tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och rättegångsbalken. Han begär också att beslagen ska hävas.

Enligt lagstiftningen ska en begäran av den här typen behandlas skyndsamt av domstolen, senast inom fyra dagar. Detta faktum illustrerar vilken vikt dessa frågor anses ha. Nu har tingsrätten bestämt att den så kallade beslagsförhandlingen ska ske redan efter två dagar, det vill säga nu på fredag.

Folkbladets uppslag i tidningen och artiklar på webben idag om denna märkliga juridiska tvist rörande tillämpningen av grundlagen är en intressant läsning för alla publicistiskt verksamma. Under den första länken finns också en faktaruta som redovisar andra fall där journalisters utrustning blivit beslagtagen och hur de rättsliga prövningarna då utfallit. Ett av fallen, det som handlar om DN:s bilder från ett skyddsområde, har gått ända till Högsta domstolen där saken ska avgöras.

Uppdatering: Efter beslagsförhandling i fredags den 13 mars kommer tingsrätten i Lycksele med sitt beslut på måndag den 16 mars.
Korrigerad och kompletterad 150311 kl 22.21, Kompletterad med uppdatering och länk 150314 kl 18.45 

Länkar:
Journalistmord och EU-myter - Medierna i SR om mordet i Lycksele. 

Anonyma källor kan röjas i utredningen - intervju med chefredaktör Anna Lith, folkbladet.nu 150311  

"Lith får inte ge polisen tillstånd" - intervju med Utgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter, folkbladet.nu 140311

"Delar inte uppfattningen" - intervju med vice chefsåklagare Axel Holmberg, folkbladet.nu 150311