Inga svar om framtidens radio

Behovet av digital radio finns. Önskemålet om digital radio finns. Beredskapen hos olika aktörer som Teracom, Sveriges Radio och de kommersiella radiobolagen finns. Men politikerna har inga svar om när de ska sluta bromsa en nödvändig utveckling. Konstigt.

Under onsdagen lyssnade jag under ett par timmar på en intressant
diskussion i Almedalen om radions framtid. Vad kommer att ske, framför allt vad måste ske för radion i den snabba medieutvecklingen.
Vad som måste ske fick jag veta av de olika radiobolagens representanter, nämligen digitalisering, digitalisering och digitalisering. Detta är företrädarna för public service och för de kommersiella kanalerna överens om. Dagens teknik ger för få frekvenser, menar de.

De kommersiella kanalerna som till exempel MTG, vill också se ett snabbt avskaffande av den kommersiella radions koncessionsavgifter till staten. Dessa kanaler betalar 25, kanske 30 procent av sina intäkter till staten för att få sända radio! Det är naturligtvis vansinnigt - hur många företag i Sverige måste betala sådana avgifter till staten för att få bedriva sin verksamhet? Det är stötande.

Vad som kommer att ske och göras från statens sida för att fixa en bra framtid för radion i Sverige fick jag abolut inget svar på av de de politiska beslutsfattarna i panelen, varken av regeringens eller oppositionens företrädare. Men alla sa att de vill göra allt som är bra för radion...

Kunniga radioproffs som Christer Modig, MTG, och Staffan Rosell, SBS, gav en bra inblick i radions problem. Vi måste få fler kanaler för att täcka behovet och därför räcker inte dagens FM-band.
Men då fordras också politiska beslut eftersom radioverksamheten fortfarande är hårt politiskt styrd. Därför var det lite trist att notera att politikerna på plats, som väl ska vara sina partiers experter i ämnet, inte verkar ha något inflytande alls. De verkade gilla och vilja ganska mycket i rätt riktning, men sa ockå gång på gång att de kanske inte kunde vinna framgång för sin sak.

Där fanns Helene Petersson (s), Mikael Johansson (mp),Dan Kihlström (kd),Per Ankersjö (c), Helena Dyrssen (fp) samt Per Bill (m). Tyvärr verkade alla enligt min mening faktiskt vara lite okunniga om radioverksamheten och få klarade till exempel moderatorn Niklas Ekdahls inledande kuggfrågor om radioutbudet. Konstigt att de, som ska besluta, inte verkar vara bättre radiolyssnare.

Inte så kul, således. I tjänstemannapanelen före politikernas panel fick vi lyssna på Cilla Benkö, vice vd på Sveriges Radio, som sin vana trogen hävdade att Sveriges Radio måste få mer pengar,varje år, för att kunna ge en kvalitetsfylld radio.
Det finns nog få andra bolag i Sverige, om ens något, som på samma sätt kan kräva att få loss mer pengar för att kompensera den rätt normala ekonomiska utvecklingen.
Tidningar och andra medieföretag kan inte beställa ökande intäkter, men det tycks Sveriges Radios ledning fortfarande tro att man kan göra. Märkligt.

Finansieringen för public service berördes i övrigt knappt i dagens debatt, men jag tycker fortfarande att den skall ske via skattsedeln. Licenssystemet är föråldrat.

Jag tycker ju sedan länge att kostnaderna för public service ska finansieras via skattsedeln, inte via det otidsenliga licenssystemet. '
Den frågan kom aldrig upp i debatten men det kanske är något för Cilla Benkö och hennes vd Mats Svegfors att fundera på; en sådan finansiering skulle kanske t o m ge SR mer pengar än i dag.
Men SR är så vitt jag vet helt emot den modellen eftersom bolaget inte vill bli mer beroende av statsmakten - ändå är det just hos statsmakten som hela makten över SR ligger dag. Eller hur?