fredag 24 juni 2016

Bo Strömstedt en förebild för utgivare

Expressens förre chefredaktör Bo Strömstedt var och förblir även efter sin död ett föredöme för en generation av ansvariga utgivare i Sverige. Detta som den främste försvararen av tryckfriheten i alla sammanhang, även då tidningsbranschen funderade på att tillgripa en lockout mot journalisterna. För Strömstedt var det i tryckfrihetens namn en omöjlig tanke att branschen själv skulle förhindra utgivningen av tidningar. Även i den fortlöpande debatten om publicistiska frågor var Bo Strömstedt den ledande branschföreträdaren.
För några decennier sedan var det mer spänt än idag mellan arbetsgivarna och journalistfacket. Då var det inte ovanligt att Journalistförbundet, SJF, varslade om strejk när det kärvade i förhandlingarna, inte minst då det gällde parternas syn på upphovsrätten. När arbetsgivarna började tröttna på de återkommande varslen väcktes tanken på en lockout, en helt korrekt och tänkbar åtgärd för arbetsgivare i allmänhet, men inte för en utgivare som Bo Strömstedt.
Han menade att tidningsutgivningen inte får hotas eller stoppas av någon, vare sig av statsmakten, strejkande journalister eller arbetsgivarna med en lockout. Jag minns inte ordagrant vad han sa, men har aldrig glömt vilket starkt intryck han gjorde med sitt lysande brandtal mot en lockout inför hela församlingen av chefredaktörer och direktörer i det fullpackade styrelserummet på TA.  Det blev ingen lockout.
Bo Strömstedt fick både som kulturchef och senare chefredaktör en stor betydelse för Expressen, men han spelade också en mycket viktig roll i arbetsgivarorganisationen TA och i ännu högre grad inom Tidningsutgivarna, TU. Där lärde jag känna honom i styrelsearbetet och ett antal olika arbetsgrupper.  
Det var till exempel i en kommitté för pressrätt och pressetik. Den arbetade med en översyn av de etiska reglerna och formulerade bland annat en ny portalparagraf:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.
Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen.” 
Detta kom vi fram till för att utgivare inte i första hand skulle söka stöd för sina beslut i de mer detaljerade ”reglerna” som en del bokstavstolkare gärna såg som lagparagrafer huggna i sten. Strömstedt var angelägen om att betona att det är viktigare med en ansvarig hållning än en formell regeltillämpning och om detta var vi fullständigt överens. Och det är även idag viktigt att omdömesgillt se till den ansvariga hållningen snarare än till bokstavstolkningen.  
Det var alltid lika roligt, givande och inte minst nyttigt att få träffa Bo Strömstedt och diskutera publicistiska frågor och utgivaransvaret. Nedan några länkar till olika minnesord och till tidigare texter på denna blogg om bland annat möten med Bo Strömstedt.         
Ver 1 Uppdaterad med ny länk 160624 kl 17.10, 17.20, korrigerad och uppdaterad kl 17.24, ny länk kl 18.50, ny länk 160625 kl 01.36, kompletterad med fler länkar
160627 kl 19.45
Länkar: 
En Tidningsman är död - Men Bo Strömstedt är alltid Expressen - Thomas Mattsson om Bo Strömstedt, expressen.se
"Varje publicist kan lära av Bo Strömstedt" - Karin Olsson om Bo Strömstedt, expressen.se
Niklas Strömstedt om sin pappas bortgång - nyhetsartikel, expressen.se
Expressenchefen Bo Strömstedt är död - Per Wirtén om Bo Strömstedt, expressen.se
Den olydige Bo Strömstedt har gått ur tiden - minnesord av Per Hultengård, medievarlden.se
Han lät språkets varma ord svepa över sidorna - minnesord av Björn Wiman, dn.se
För Bo Strömstedt var orden inte bara bara ord - minnesord av Fredric Karén, svd.se

          

Bo Strömstedt en förebild för utgivare

Expressens förre chefredaktör Bo Strömstedt var och förblir även efter sin död ett föredöme för en generation av ansvariga utgivare i Sverige. Detta som den främste försvararen av tryckfriheten i alla sammanhang, även då tidningsbranschen funderade på att tillgripa en lockout mot journalisterna. För Strömstedt var det i tryckfrihetens namn en omöjlig tanke att branschen själv skulle förhindra utgivningen av tidningar. Även i den fortlöpande debatten om publicistiska frågor var Bo Strömstedt den ledande branschföreträdaren.
För några decennier sedan var det mer spänt än idag mellan arbetsgivarna och journalistfacket. Då var det inte ovanligt att Journalistförbundet, SJF, varslade om strejk när det kärvade i förhandlingarna, inte minst då det gällde parternas syn på upphovsrätten. När arbetsgivarna började tröttna på de återkommande varslen väcktes tanken på en lockout, en helt korrekt och tänkbar åtgärd för arbetsgivare i allmänhet, men inte för en utgivare som Bo Strömstedt.
Han menade att tidningsutgivningen inte får hotas eller stoppas av någon, vare sig av statsmakten, strejkande journalister eller arbetsgivarna med en lockout. Jag minns inte ordagrant vad han sa, men har aldrig glömt vilket starkt intryck han gjorde med sitt lysande brandtal mot en lockout inför hela församlingen av chefredaktörer och direktörer i det fullpackade styrelserummet på TA.  Det blev ingen lockout.
Bo Strömstedt fick både som kulturchef och senare chefredaktör en stor betydelse för Expressen, men han spelade också en mycket viktig roll i arbetsgivarorganisationen TA och i ännu högre grad inom Tidningsutgivarna, TU. Där lärde jag känna honom i styrelsearbetet och ett antal olika arbetsgrupper.  
Det var till exempel i en kommitté för pressrätt och pressetik. Den arbetade med en översyn av de etiska reglerna och formulerade bland annat en ny portalparagraf:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.
Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen.” 
Detta kom vi fram till för att utgivare inte i första hand skulle söka stöd för sina beslut i de mer detaljerade ”reglerna” som en del bokstavstolkare gärna såg som lagparagrafer huggna i sten. Strömstedt var angelägen om att betona att det är viktigare med en ansvarig hållning än en formell regeltillämpning och om detta var vi fullständigt överens. Och det är även idag viktigt att omdömesgillt se till den ansvariga hållningen snarare än till bokstavstolkningen.  
Det var alltid lika roligt, givande och inte minst nyttigt att få träffa Bo Strömstedt och diskutera publicistiska frågor och utgivaransvaret. Nedan några länkar till olika minnesord och till tidigare texter på denna blogg om bland annat möten med Bo Strömstedt.         
Ver 1 Uppdaterad med ny länk 160624 kl 17.10, 17.20, korrigerad och uppdaterad kl 17.24, ny länk kl 18.50, ny länk 160625 kl 01.36, kompletterad med fler länkar
160627 kl 19.45
Länkar: 
En Tidningsman är död - Men Bo Strömstedt är alltid Expressen - Thomas Mattsson om Bo Strömstedt, expressen.se
"Varje publicist kan lära av Bo Strömstedt" - Karin Olsson om Bo Strömstedt, expressen.se
Niklas Strömstedt om sin pappas bortgång - nyhetsartikel, expressen.se
Expressenchefen Bo Strömstedt är död - Per Wirtén om Bo Strömstedt, expressen.se
Den olydige Bo Strömstedt har gått ur tiden - minnesord av Per Hultengård, medievarlden.se
Han lät språkets varma ord svepa över sidorna - minnesord av Björn Wiman, dn.se
För Bo Strömstedt var orden inte bara bara ord - minnesord av Fredric Karén, svd.se



          

Bo Strömstedt en förebild för utgivare

Expressens förre chefredaktör Bo Strömstedt var och förblir även efter sin död ett föredöme för en generation av ansvariga utgivare i Sverige. Detta som den främste försvararen av tryckfriheten i alla sammanhang, även då tidningsbranschen funderade på att tillgripa en lockout mot journalisterna. För Strömstedt var det i tryckfrihetens namn en omöjlig tanke att branschen själv skulle förhindra utgivningen av tidningar. Även i den fortlöpande debatten om publicistiska frågor var Bo Strömstedt den ledande branschföreträdaren.
För några decennier sedan var det mer spänt än idag mellan arbetsgivarna och journalistfacket. Då var det inte ovanligt att Journalistförbundet, SJF, varslade om strejk när det kärvade i förhandlingarna, inte minst då det gällde parternas syn på upphovsrätten. När arbetsgivarna började tröttna på de återkommande varslen väcktes tanken på en lockout, en helt korrekt och tänkbar åtgärd för arbetsgivare i allmänhet, men inte för en utgivare som Bo Strömstedt.
Han menade att tidningsutgivningen inte får hotas eller stoppas av någon, vare sig av statsmakten, strejkande journalister eller arbetsgivarna med en lockout. Jag minns inte ordagrant vad han sa, men har aldrig glömt vilket starkt intryck han gjorde med sitt lysande brandtal mot en lockout inför hela församlingen av chefredaktörer och direktörer i det fullpackade styrelserummet på TA.  Det blev ingen lockout.
Bo Strömstedt fick både som kulturchef och senare chefredaktör en stor betydelse för Expressen, men han spelade också en mycket viktig roll i arbetsgivarorganisationen TA och i ännu högre grad inom Tidningsutgivarna, TU. Där lärde jag känna honom i styrelsearbetet och ett antal olika arbetsgrupper.  
Det var till exempel i en kommitté för pressrätt och pressetik. Den arbetade med en översyn av de etiska reglerna och formulerade bland annat en ny portalparagraf:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.
Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen.” 
Detta kom vi fram till för att utgivare inte i första hand skulle söka stöd för sina beslut i de mer detaljerade ”reglerna” som en del bokstavstolkare gärna såg som lagparagrafer huggna i sten. Strömstedt var angelägen om att betona att det är viktigare med en ansvarig hållning än en formell regeltillämpning och om detta var vi fullständigt överens. Och det är även idag viktigt att omdömesgillt se till den ansvariga hållningen snarare än till bokstavstolkningen.  
Det var alltid lika roligt, givande och inte minst nyttigt att få träffa Bo Strömstedt och diskutera publicistiska frågor och utgivaransvaret. Nedan några länkar till olika minnesord och till tidigare texter på denna blogg om bland annat möten med Bo Strömstedt.         
Ver 1 Uppdaterad med ny länk 160624 kl 17.10, 17.20, korrigerad och uppdaterad kl 17.24, ny länk kl 18.50, ny länk 160625 kl 01.36, kompletterad med fler länkar
160627 kl 19.45
Länkar: 
En Tidningsman är död - Men Bo Strömstedt är alltid Expressen - Thomas Mattsson om Bo Strömstedt, expressen.se
"Varje publicist kan lära av Bo Strömstedt" - Karin Olsson om Bo Strömstedt, expressen.se
Niklas Strömstedt om sin pappas bortgång - nyhetsartikel, expressen.se
Expressenchefen Bo Strömstedt är död - Per Wirtén om Bo Strömstedt, expressen.se
Den olydige Bo Strömstedt har gått ur tiden - minnesord av Per Hultengård, medievarlden.se
Han lät språkets varma ord svepa över sidorna - minnesord av Björn Wiman, dn.se
För Bo Strömstedt var orden inte bara bara ord - minnesord av Fredric Karén, svd.se



          

fredag 3 juni 2016

Katrin Säfström till Kvällsposten och VK är bäst.

Katrin Säfström utses således till ny chefredaktör för Kvällsposten bara några dagar efter sin sista arbetsdag på Nerikes Allehanda, NA. Det är lätt att förstå eftersom hon är en djupt respekterad publicist och rutinerad tidningsledare. Expressen har gjort en kanonrekrytering i Katrin Säfström som själv valde att lämna MittMedia som för övrigt just idag får jämförelsevis dåliga siffror under det första kvartalet i en rapport från Medievärlden Premium. VK Media med Västerbottens-Kuriren och Folkbladet i spetsen är den vinnande koncernen i alla avseenden.
Det är inte mer än runt fem veckor sedan Katrin Säfström meddelade att hon väljer att lämna NA eftersom hon inte kunde förlika sig med mål och metoder hos den nye ägaren MittMedia som vid årsskiftet tog över NA:s moderbolag Promedia. MittMedias närmast kompromisslösa digitala ambitioner oroade henne, inte målen i sig, men hastigheten. Hon ersattes omgående av Anders Nilsson, tidigare chefredaktör på Norrköpings Tidningar. 
Katrin Säfström menade att papperstidningarna blir lidande genom MittMedias sätt att hantera den digitala transformeringen. Liknande uppfattningar fanns, och finns sannolikt fortfarande, på Länstidningen i Södertälje. Där sa också chefredaktören Anna Liljehag upp sig. Samma sak i Norrtälje där tidningschefen Mattias Carlson sa upp sig för ett nytt jobb som utvecklingschef på Dagens Industri. Nyligen utsågs Olov Carlsson till ny chef för de bägge tidningarna och i Västerås har dessförinnan Daniel Nordström tagit över efter Thelma Kimsjö som var den förste att sluta efter MittMedias övertagande av Promedia.  
Med tanke på de olika bedömningarna de ansvariga utgivarna och andra gjort inom Promedia respektive MittMedia är det intressant att ta del av rapporten från Medievärlden Premium med skilda siffror om årets första kvartal för koncernerna. Den ligger bakom en betalvägg och går således inte att länka till, men kan sammanfattas i att MittMedia visar sämre siffror än VK Media som klarar sig bäst av de koncerner som ingår i rapporten. NTM och NWT finns inte med.
VK Media är således ensam om att visa en ökning på totala annonsintäkter. På digitala annonsintäkter ökar Mittmedia Syd, det vill säga tidigare Promedia, nästan lika mycket som VK Media. MittMedia Norr, tidigare ”gamla” MittMedia, visar däremot minus.  Vad det gäller andelen digitala annonsintäkter redovisar både Eskilstuna-Kuriren, MittMedia Nord och Syd samt VK på ökningar, men VK är återigen bäst. För att nämna några exempel i den intressanta rapporten.  
Siffrorna är lite förvånande eftersom ursprungliga MittMedia satsar närmast totalt på den digitala transformeringen ända sedan den nya koncernledningen tillträdde hösten 2011, ett faktum som påverkade chefsavhoppen inom Promedia eftersom de menade att papperstidningarna blir lidande med MittMedias koncept i jämförelse med sitt eget vårdande av papperstidningarna, samtidigt som man satsat digitalt. Samma sak gäller helt klart VK Media och andra koncerner. MittMedia har gått längst  digitalt, men de mer försiktiga generalerna har så här långt visat bra resultat.   
För övrigt fortsätter MittMedia rekrytera digital kompetens på koncernnivå. Den 1 juni blev det känt att Katarina Ellemark blir ny sajtchef inom koncernen. Idag publicerade Medievärlden att MittMedia rekryterat Malin Petré som chef för digitala intäkter b2c.   
Idag uttalade sig också Krister Jönsson, ordförande i stiftelsen som är huvudägare till MittMedia, om nyheten att Gefle Dagblad, GD, hoppas kunna sälja sitt hus före midsommar. Han försäkrar att det beslutet beror på att huset är opraktiskt och inte för att koncernen behöver sälja huset. Det har uppfattats så i skilda kommentarer, precis som MittMedias beslut att sälja konstsamlingen på Sundsvalls Tidning.
Det är naturligt att sådana beslut väcker misstankar om det ekonomiska läget, dels eftersom liknande processer föregått Stampens begäran om rekonstruktion, dels eftersom det är känt att MittMedia ”inte har en miljard på banken.” Vaksamheten inom branschen ökar naturligt nog.
Efter 40 yrkesår i Gefle Dagblads hus vet jag att det är charmigt, men också hopplöst opraktiskt. Jag hoppas naturligtvis att Krister Jönsson har rätt och att GD tillsammans med Arbetarbladet hittar bra och ändamålsenliga lokaler. Både nu och tidigare nämns Ericssons tidigare fabrik i Gävle, men om jag minns rätt avskrevs den tanken tidigare då man bestämde sig för att stanna i GD-huset. Men nu är det tydligen på gång att flytta dit ändå tillsammans med Arbetarbladet.
Kompletterad och korrigerad 160603 kl 23.52, komplettera ny länk 160604 kl 02.54   
Länkar:
Katrin Säfström blir ny chefredaktör för Kvällsposten - krönika av Thomas Mattsson, expressen.se
Vi tycker om dig som läser det här - bloggpost av Magnus Alselind, expressen.se 160603
Expressen värvar Katrin Säfström - nyhetstext och tv-intervju, Kvällsposten 160603
Säfström om sitt nya uppdrag - intervju, medievarlden.se 160603
Hon tar över Kvällsposten - nyhetstext dagensmedia.se 160603
Hon är första kvinnan att bli Kvällspostens chefredaktör - nyhetstext resume.se 160603
Katrin Säfström tar över Kvällsposten - nyhetstext journalisten.se 160603