Härligt med Jackson i Almedalen!

Det bästa minnet från andra dagen i Almedalen 2011 får bli bilden av den amerikanske medborgarrättskämpen pastor Jesse Jackson som leende och road strövade runt och kollade in folklivet kring Donners plats i Visby. Många människor gick spontant fram och hälsade på honom. En härlig bild av Almedalen där alla kan komma i kontakt med vem som helst, även en världsberömd man som Jesse Jackson. Som han själv sa i en intervju om Almedalen i SVT Rapport om bl a Almedalen, ”detta är demokrati”.

Ovanstående illustrerar väl det jag tycker är det bästa med Almedalen i Visby, nämligen mötena och dialogen med massor av människor, meningsfränder och meningsmotståndare, vänner och ovänner. Bra, det är så det ska vara och jag förstår att Jackson är imponerad av fenomenet Almedalen.

Utgångspunkten för alla möten är dock som vanligt alla seminarier, debatter och mingel som ordnas under veckan. Idag var jag på två paneldebatter arrangerade av Tidningsutgivarna och en diskussion arrangerad av Sim(O) med partners.

I den första TU-debatten försvarade tre chefredaktörer engagerat tradmediernas position som etiskt arbetande medier jämfört med alla nya och enligt somliga oansvariga nya medier. Det var kvällstidningarnas chefredaktörer Jan Helin, Aftonbladet, och Expressens chef Thomas Mattsson, samt Norrans chefredaktör Anette Novak. De var mestadels överens, men Mattsson och Helin låg påtagligt lågt vad det gällde en kritisk syn på sociala medier och liknande aktiviteter på webben.

Anette Novak gick dock ut rätt hårt och uppmanade JK Anna Skarhed att jaga ”lagbrytare” på nätet utanför tradmediernas verksamhet. Novak och Skarhed var inte helt överens om huruvida det var möjligt eller ej att lyckas med uppgiften.

I panelen fanns utöver justitiekanslern också Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund samt advokaten Percy Bratt. De tre sistnämnda markerade mer eller mindre tydligt vad de ogillar publiceringar av många offentliga uppgifter. Det är lite märkligt att framträdande ämbetsmän som Skarhed och Gräslund är kritiska på luddiga grunder till publicering av uppgifter som faktiskt är offentliga enligt svensk lagstiftning, en sak som även Thomas Mattsson berörde.

Anette Novak ansåg för sin del klokt nog att offentliga uppgifter egentligen borde läggas ut på nätet redan av myndigheterna, men samtidigt menade hon något motsägelsefullt att det finns problem i sammanhanget som är svåra att lösa. Hon menade också att myndigheterna borde jaga och åtala ”oansvariga utgivare” på nätet utanför tradmedierna, ett uttalande som fick medievisionären Joakim Jardenberg att ilsket twittra och fråga hur hon menade att den modellen skulle se ut. Jag instämmer i den frågan. Hur ska det gå till?

Sammantaget är jag förvånad över att etablissemangets företrädare både inom och utom mediebranschen oftast ser främst problemen och inte möjligheterna med utvecklingen på nätet och det nya informationssamhället. Vad det gäller mediefolk så är det väl kanske en inte helt obegriplig revirbevakning som märks, men varför vill en generaldirektör som Göran Gräslund begränsa människornas möjlighet att få information som tidigare var åtkomlig endast för få? Om detta har jag för något år sedan bloggat här och här.

Med tanke på ovanstående Gräslund m fl var det befriande att höra hur riksdagsledamoten Johnny Munkhammar (m) resonerade i debatten om dagens och morgondagens journalistik, arrangerad av Sim(o) m flera organisationer. Munkhammar var mycket bestämt emot skärpta lagregler på tryckfrihetens område och menade därtill att utvecklingen med alla nya informations- och publiceringsmöjligheter är jättebra och positiva jämfört med tradmediernas monopol för några decennier sedan. Jag applåderar hans uttalande!

I den debatten fanns också Charlotta Friborg, ny chefredaktör på Corren i Linköping, och Jeanette Gustsafsdotter, i höst ny vd på Tidningsutgivarna. Båda nämnde att de själva är ”sidbytare” som gästspelat i olika roller utanför mediebranschen för att sedan återvända dit, Friborg som konsult på Grayling och Gustafsdotter som vd för Mäklarsamfundet. Båda sa att de var glada över sidbytet som gett så många erfarenheter, men också förvånade över mediekollegernas reaktion; de såg sidbytet som en ”nära döden-upplevelse, sa Charlotta Friborg.

Den andra TU-debatten handlade om ekonomijournalistiken och där var det intressant, för att inte säga beklämmande, att höra Gotlands landshövding Cecilia Schedin Seidegård säga att tidningarna skriver för lite positiva nyheter om t ex näringslivet. Det är en närmast banal kommentar som alla redaktörer fått bemöta titt som tätt efter kritik från lokala småpampar, men en landshövdings analys borde nog vara lite mer avancerad.

Entreprenören Pigge Werkelin var mest sur på möjligheten för vanligt folk att kommentera artiklar på helagotland.se och var där överens med sin landshövding som var väl insatt i deras usla kvalitet trots att hon ”aldrig läser dem”. Även här är det intressant att notera hur representanter för skilda delar av etablissemanget ogillar nya möjligheter på informationsområdet för vanligt folk. Det var tydligen bättre förr….

Tänk, det tycker inte Johnny Munkhammar. Och inte heller jag!

UPPDATERING:

Thomas Mattsson bloggar om debatten.