Stoppa justitieministerns lagändring!

I elfte timmen har pressens branschorganisationer och olika publicister klokt nog reagerat mot att justitieminister Beatrice Ask (m) vill ändra kreditupplysningslagen för att hindra allmänheten från att läsa inkomstuppgifter och betalningsanmärkningar på nätet.
Lagändringen har redan kommit långt i det politiska beslutsmaskineriet, men nu har reaktionerna mot Asks förslag resulterat i att konstitutionsutskottet skjuter upp sitt beslut om lagändringen kan godtas eller ej.

Inkomstuppgifter och betalningsanmärkningar är offentliga och alla människor kan kontakta skattemyndigheterna eller kronofogden för att få ut uppgifterna.
Vad det gäller inkomsterna har också den kommersiella tryckta taxeringskalendern funnits så länge jag minns och utan att politikerna försökt stoppa den, så vitt jag vet.

Numera är kalendern rätt omodern eftersom det via nätet på olika sajter, till exempel ratsit.se, lätt går att få fram inkomstuppgifter och betalningsanmärkningar.
Nu behöver inte längre vanligt folk köpa taxeringskalendern eller kontakta myndigheterna för att få fram dessa offentliga uppgifter. Den möjligheten är inte längre ett privilegium för journalister och andra med professionella kunskaper om faktainhämtning. Det borde politiker och landets ämbetsmän gilla.

Men så är det inte, tvärtom. De nya informationsmöjligheterna gillas inte på mång håll i maktens korridorer där bland andra Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund och Skatteverkets tidigare generaldirektör Mats Sjöstrand ägnat mycket kraft åt att lobba för att politikerna ska ändra lagstiftningen.
Jag kritiserade deras åsikter om just inkomstuppgifter mm i en debattartikel i Medievärlden för drygt ett år sedan.
Göran Gräslund ogillar för övrigt även sajter typ hitta.se och dess bildpubliceringar. Det skrev jag tillsammans med Tidningsutgivarnas jurist Per Hultengård om i en annan artikel i Medievärlden.

Och nu har således regeringen genom Beatrice Ask anslutit sig till dem som vill hindra den breda allmänheten från att ta del av offentliga uppgifter. Motivet är tydligen att man ser det som ett integritetskränkande problem att folk snokar om sina grannars, vänners och chefers ekonomiska situation. Jag tror att problemet är våldsamt överdrivet, snokandet är inte så omfattande som de inbillar sig och var finns den opinion som känner sig kränkt?

Tidningsutgivarna och Journalistförbundet har i ett brev till regeringen reagerat mot lagförslaget. Flera utgivare har också reagerat. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har i flera krönikor i Expressen kritiserat Beatrice Ask och hennes lagförslag.
Han och de andra kritikerna menar, helt korrekt, att en lagändring i alla avseenden försvårar mediernas granskning av både politiker, andra makthavare och ekonomiska förbrytare.

Det har de helt rätt i, men jag tycker därutöver att det inte enbart är professionella journalister som ska ha rätt att lätt komma åt dessa offentliga uppgifter. Den möjligheten ska alla ha.
Det tycker formellt sett nog regeringen också som har utnämnt just den förre generaldirektören Mats Sjöstrand till ordförande för den nya E-delegationen som ska arbeta för att medborgarna så lätt som möjligt ska komma åt offentliga uppgifter hos myndigheterna!

Nåväl, kritiken mot lagförslaget har fått konstitutionsutskottet att skjuta upp sitt beslut om lagändringen kan godtas eller ej. Det är utmärkt och utskottet bör stoppa lagändringen. Det finns goda motiv för detta även i remissvaren, både Justitiekanslern och Justitieombudsmannen menar att en lagändring strider mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som i så fall måste ändras.

Det är ofattbart att justitieministern vill gå vidare trots den kritiken mot förslaget.