Informationen från säljare och spekulanterna har dessvärre varit
lika med noll sedan nyheten om försäljningen avslöjades på denna blogg den 18 december.
Enligt vad Utkiksbloggen då kunde erfara förväntades ett beslut före jul,
den 20 december. Så blev det inte. Sedan har fler datum förekommit i medierna,
men den 4 februari är det senast kända.
Norska Polaris Media tillsammans med NWT och VK Media har varken
bekräftat eller dementerat att de vill ta över MittMedia. Den andra spekulanten
Bonnier News likaså. Mittmedias ledande företrädare, som dess ordförande Bengt Ottosson, har endast bekräftat att ”det pågått samtal” om tänkbara samarbeten. Han och vd
Per Bowallius har under förra veckan avböjt telefonsamtal och endast svarat kortfattat
via sms.
Bonnier och gruppen kring Polaris är de enda tänkbara köparna som förekommit i spekulationerna kring affären. Så är det nog med all sannolikhet, men informationen från både säljare och köpare om affären har varit närmast
obefintlig, så osvuret är nog bäst.
Den uteblivna informationen är besvärande eftersom de tre parterna är stora medieföretag vars reportrar varje
dag förväntar sig svar från andra företag och myndigheter. Och oftast fungerar
det också mycket bra, men när någon aktör lägger locket på möter det alltid kritik.
Men den här gången får inte ens MittMedias hundratals egna reportrar
i koncernens runt trettio tidningar någon information från sin arbetsgivare, vare sig som anställda eller som nyhetsjournalister. Även om ordet
affärshemlighet lyser med eldskrift borde man försiktigt ha kunnat kommentera
det som redan blivit känt. Under förra veckan dök det också upp artiklar i
några av MittMedias tidningar om ägarnas tystnad, men mycket mer än så har de inte skrivit efter de första texterna då fösäljningen blev känd.
Trots tystnaden har ändå rätt mycket blivit känt, uppgifter som
i spekulationerna förhoppningsvis visar sig ha varit mer riktiga än felaktiga. Bonniers
bristande kunnande om landsortstidningar har berörts, liksom uppfattningen om
att Polaris beslutsamt effektiviserat sina norska tidningar genom
personalneddragningar.
Även skillnader i synsätt på hur utvecklingen ska drivas har
aktualiserats i spekulationerna inför affären, till exempel att MittMedia har
en organisation där det tydligen inte finns en lokal resultatsuppföljning på de
olika utgivningsorterna. Utvecklingen
följs endast genom den totala gemensamma uppföljningen. Det är nog en besvärlig
fråga för köparen.
En annan stor skillnad mellan MittMedia och de bägge
intressenterna gäller distributionen. MittMedia har en inriktning mot
dagdistribution av tidningarna. Så är det redan för Allehanda i Örnsköldsvik. Det
innebär att tidningarna delas ut av Post Nord och kommer därför ut senare under
dagen. Detta för att minska kostnaden för distributionen.
Dessutom medger dagdistributionen att tryckningen av
pappersstidningarna kan centraliseras till några få tryckerier. MittMedia har
redan lagt ner flera tryckerier, till exempel Allehandas i Örnsköldsvik. Den pressen flyttas nu till Falun där det redan finns en press i anläggningen på Ingarvet.
Med ytterligare en press på Ingarvet kan fler tidningar tryckas där, däribland Gefle Dagblad, GD, och Arbetarbladet, AB. Gefle Dagblads press, som trycker båda tidningarna i Gävle, ska säljas eller skrotas nu i år. Den invigdes 1995 i samband med tidningens hundraårsjubileum.
Med ytterligare en press på Ingarvet kan fler tidningar tryckas där, däribland Gefle Dagblad, GD, och Arbetarbladet, AB. Gefle Dagblads press, som trycker båda tidningarna i Gävle, ska säljas eller skrotas nu i år. Den invigdes 1995 i samband med tidningens hundraårsjubileum.
Bonnier och Polarisgruppen sägs vara helt emot tankarna på dagdistribution
och det är nog klokt av dem; Post Nord
utreder nämligen för närvarande om postutdelningen kan begränsas till tre dagar i veckan.
Det är en situation som säkert blir en svår nöt för många mediehus som funderar på dagdistribution, men en minskning av antalet utgivningsdagar
diskuteras i och för sig i branschen.
Frågan är till exempel hur länge tidningar som Gefle Dagblad och Arbetarbladet kan fortsätta komma ut på söndagar? GD:s första söndagstidning kom ut den 12 januari 1997.
(Transparens: Jag var som chefredaktör för Gefle Dagblad starkt engagerad och drivande för att GD skulle bli en sjudagarstidning. Arbetarbladet följde efter några veckor senare sedan styrelseledamoten Thorbjörn Larsson, Aftonbladet, sagt att det var helt nödvändigt för AB att anta utmaningen och börja komma ut även söndagar).
Frågan är till exempel hur länge tidningar som Gefle Dagblad och Arbetarbladet kan fortsätta komma ut på söndagar? GD:s första söndagstidning kom ut den 12 januari 1997.
(Transparens: Jag var som chefredaktör för Gefle Dagblad starkt engagerad och drivande för att GD skulle bli en sjudagarstidning. Arbetarbladet följde efter några veckor senare sedan styrelseledamoten Thorbjörn Larsson, Aftonbladet, sagt att det var helt nödvändigt för AB att anta utmaningen och börja komma ut även söndagar).
Den stora tryckerikapaciteten för Bonnier är redan nu en tillgång för koncernen i diskussioner med andra om samverkan. Med sin överkapacitet för till exempel tryckeriet i Akalla finns det utrymme för
tryckning av fler tidningar. Och med en minskning av utgivningsdagarna
kan säkert fler tryckas på distans. En frekvensnedgång har redan nu också
etablerats av MittMedia för sina tidningar i Bergslagen, till exempel Bärgslagsbladet/Arboga
Tidning.
Parterna ska ha förhandlat hela förra veckan. Då har de väl
troligen sammanfattat sina krav respektive förslag inför summeringen i
slutbuden rörande en av de största medieaffärerna i Sverige, en förändring som
på skilda sätt kommer att påverka hela branschen oavsett vem som tar över
koncernen. Eller om det inte blir någon affär alls.
Korrigerad och kompletterad 190204 kl 01.07, korrigerad 190206 kl 11.14
Korrigerad och kompletterad 190204 kl 01.07, korrigerad 190206 kl 11.14
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar