Trög start på Meg13 och konstigt uttalande av Cilla Benkö

Det är i år ännu så länge tyvärr inte lätt att känna samma entusiasm för mediekonferensen Meg13 som man kunde göra för Meg12 förra året.  Seminarierna har inte alls känts lika lockande som förra året. Och den tryckta programtidningen är närmast obegripligt dålig med tanke på den professionalitet som borde prägla en sådan produkt på mediebranschens egen konferens. Rörig och svåröverskådlig.

Att arrangörerna inte kan leverera en bättre programtidning till mediernas egen konferens är svårt att förstå. Jag vet att de i år också tagit fram en app för iPhone, inte för Android i den Samsung  jag och många andra numera har.  Jag kollade in den hos en kollega och hon tyckte att den var svåröverskådlig och tämligen oanvändbar. Som programtidningen.

Förra året var det premiär för Meg och då kanske det var lättare att gilla arrangemanget och måhända var också mina förväntningar större i år, men seminarieutbudet känns tunnare. Tyvärr var också under första dagen ett givet populärt seminarium som ”Medieindustrins kommersiella ekosystem kollapsar - nu bygger vi ett nytt!” med ikoner som Tomas Brunegård och Casten Almqvist utsålt!

Det seminariet var placerat i en alldeles för liten lokal trots att arrangörerna förfogar över stora lokaler. Jag kom inte in, satte mig utanför och såg då väldigt många andra som stoppades. Ingen bra start för oss drabbade på Meg13. Inte populärt.

 Om Meg ska överleva måste även de för besökarna kostsamma seminarierna verkligen vara lockande. Och tillgängliga. Man betalar inte ett antal tusen kronor för tvådagarsbiljetterna för att sedan inte få plats på de mest populära seminarierna.  Och programtidningen måste bli bättre!

Så i år är det i stället för seminarierna hittills alla möten med kolleger som varit viktigast. Meg13 är liksom Meg12 en utomordentligt bra mötesplats för alla som vill träffa kolleger, leverantörer, konkurrenter och andra med koppling till branschen. Att Meg sedan kolliderar med webbdagarna i Stockholm är ytterst olyckligt och detta faktum drabbar förmodligen bägge arrangörerna. Och oss som vill gå på bägge arrangemangen.  Snacka med varandra innan datum spikas!

Några seminarier var jag inne på under dagen. Efter presentationen av årets förtroendebarometer diskuterade Aftonbladets Jan Helin och Sveriges Radios Cilla Benkö frågan om ”Vad skapar förtroende”.

Intressantast där var Cilla Benkös reaktion då Jan Helin, helt korrekt, fastslog att Sveriges Radio ägs av staten. Hon vägrade att gå med på detta och hävdade luddigt att det är licensbetalarna som äger SR. Förnekelsen av det statliga ägandet är inte ny, vare sig för SR eller SVT. Men inställningen är obegriplig och skadar nog förtroendet för public service – det ÄR faktiskt den svenska staten som via Förvaltningsstiftelsen äger public service-bolagen. Varför mörka detta?

Ett annat seminarium jag var på, ”Nya kanaler till en fiktiv verklighet”, var helt ointressant. Två kommunikationsmänniskor från Telia och Viasat satt mest och skröt om sina förträffliga utbud och det är ju inte sådant man betalar några tusen för att höra. Jag och andra gick.

En mycket intressant debatt ”Gemensam medieetisk nämnd – utopi eller verklighet”, var inställd. Den körs i stället i morgon och är något att se fram emot oavsett om man gillar tanken eller, som jag, är skeptisk till idén. Och i morgon blir det också en hearing om presstödets framtid, tyvärr först 14.30 då kanske många redan är på väg mot hemorten. Men jag har just därför bokat hemresan sent.

Lite sura rader på bloggen denna gång, onekligen. För att avrunda med något positivt är det dock lätt att berömma årets middag som denna gång var förlagd till den fantastiska största kongresshallen (K1-K3) där publikläktarna för de tre sammanslagna hallarna hissats upp i taket. Förra året satt vi i mässans lunchmatsal där trängsel och ljudnivå närmade sig outhärdliga höjder.

I denna lokal var det gott om plats, luftigt och svalt samt kanske just därför mycket bra servering trots, enligt uppgift, runt 600 middagsgäster. Och det gick att prata med bordsgrannarna! Det är ju just det man vill kunna göra, kanske till och med hellre än att ta del av något scenprogram, i år Robert Aschberg i den för honom helt tydligt ovana rollen som en sentida Lennart Hyland.  

Länkar:
 Bra inledning på Meg12 - Utkiksbloggen 8 mars 2012

Tragikomiskt om tv-licensen. Och nu Meg 13!

Det otidsenliga licenssystemet för finansieringen av public service har nu nått en tragikomisk höjd. De senaste turerna om licensuttag eller ej på datorer och surfplattor kan nog, i bästa fall, bli början till slutet för ett hopplöst föråldrat system. Ett byråkratiskt självmord. Trovärdigheten äventyras i nuläget i vart fall både för lagstiftningen, Radiotjänst och, faktiskt, även för public service. Det vill säga SVT, SR och UR. Idag inleds mediernas egen konferens, Meg13, i Göteborg. Kommer licensfrågan att diskuteras där?

Det är märkligt att inte riksdag och regering löst denna fråga tidigare trots att saken diskuterats då och då. Svaret har alltid blivit detsamma, ”friheten” för public service kräver att licenssystemet bevaras. De högsta cheferna för public service har närmast hämningslöst lobbat för ett bevarande av licensen, trots att den tekniska utvecklingen har omöjliggjort en klok tillämpning.

Det tycks som om både ansvariga politiker och cheferna inom de olika radio- och tv-bolagen inom public service har drabbats av en blockering. Deras utgångspunkt har alltid varit att både SVT, SR och UR är ”fria” bolag och att en annan finansieringsmodell skulle äventyra denna frihet. Ett märkligt resonemang eftersom bolagen redan ägs av den svenska staten genom Förvaltningsstiftelsen.

Friheten är således en chimär, riksdag och regering kan redan nu agera och besluta som yttersta ägare till public service-bolagen på ett helt annat sätt än vad de kan göra mot privatägda, stiftelseägda eller organisationsägda medier som dagstidningar, tidskrifter och radio- och tv-kanaler.

Visst, all sådan verksamhet drabbas tyvärr också av nya lagar på skilda sätt och då alldeles för ofta i frågor som mer generellt rör tryck- och yttrandefriheten. Men SVT, SR och UR ägs indirekt av staten och kan då naturligtvis inte ytterst slippa ett mer detaljerat ägarinflytande i respektive bolag, en fråga som privatägda medier också får diskutera med sina respektive ägare. Varför skulle ägaren staten avstå sin rätt till detta vad det gäller public service? Det skulle nog ingen annan ägare heller göra.

Därför utgår egentligen licensdebatten ofta från felaktiga och kanske till och med naiva bedömningar. Staten äger, staten bestämmer.  Licensen bör därför tas ut via skattsedeln så att alla skattebetalare är med och betalar, inte bara hushållen som nu. Dagens licenssystem är ett orättvist system och gissningsvis kan en omläggning till skattsedeln ge public service mer pengar för verksamheten. Och Radiotjänst i Kiruna kan läggas ner, pengarna kan i stället gå till verksamheten.

Men där är vi inte ännu utan lagstiftarna har gett oss bestämmelser som rigoröst tillämpas av Radiotjänst trots att styrelseordföranden Eva Hamilton, vd för SVT, signalerat motsatsen. Människor som kollar på tv via surfplattor och datorer ska enligt lagen och dess företrädare Radiotjänst betala licens. Trots att kopplingen till apparaten som sådan är helt obegriplig för de flesta 2013, men tydligen inte för lagstiftare och byråkrater.

Så är det och vad som nu händer är inte lätt att förutse, men jag gissar att betalningsviljan för licensen kommer att minska. Trovärdigheten för licensen-Radiotjänst-SVT-SR-UR urholkas, ”vad håller dom på med, ska jag betala tv-licens för datorn där jag bara tittar på Expressens tv, Csports och Youtube”?

Finansieringen av public service borde naturligtvis ha lösts för länge sedan via skattsedeln.

Idag inleds mediekonferensen Meg13 i Göteborg, två dagar med ett omfattande konferensprogram om mediernas framtid. Många seminarier, andra programpunkter och branschmöten, både om tidningarnas framtid, public service och finansieringsfrågor, till exempel presstödet, även det en politisk härdsmälta.
Presstödet ska det talas om på Meg13, men det ska bli intressant att se om frågan om licensen för public service också kommer upp till debatt någonstans. Troligen  inte....    

Länkar:
Nya turer förlöjligar den otidsenliga tv-licensen -  Utkiksbloggen  22.1 2013 med länkar till tidigare  texter.