Nu har olika medieaktörer börjat positionera sig inför Anette Novaks leverans av Medieutredningens slutbetänkande på måndag klockan 13.00. Tre ledande företrädare för Sveriges Television, SVT tog i veckan täten i debatten trots
att public service inte skulle utredas enligt direktiven. Men spänningarna
finns där gentemot privatägda medier, bland annat sedan dessa och deras ”Public service-kommission” agerat för sina intressen.
I måndags skrev således SVT:s chefer Hanna Stjärne, Jan Helin och
Anne Lagercrantz en artikel på sydsvenskan.se där de bjöd in de privata
medieföretagen till tänkbara samarbeten. Och i går skrev Sveriges Radios vd
Cilla Benkö och chefredaktören Stefan Eklund på Borås Tidning på sverigesradio.se tillsammans en text
där de utifrån sina olika roller pekade på den viktiga skillnaden mellan public
service och de privata medierna.
Det är naturligtvis
ingen tillfällighet att Stjärne, Helin och Lagercrantz samt Benkö och Eklund skriver
sina texter under veckan innan Novaks utredning presenteras. De vet, eller tror
sig veta, vad utredningen kan innehålla utifrån diskussionerna i skilda
sammanhang medan utredningen pågått. Där har de privatägda mediernas kritiska syn
på public service präglat debatten från första början då Alice Bah Kuhnke
presenterade utredaren och direktiven till Anette Novak.
Debatten har handlat om att de licensfinansierade medierna får
så mycket mer pengar med statens hjälp i jämförelse med de privatfinansierade
medierna. Och det har handlat om en skarp kritik mot att SVT och Sveriges Radio
med sin verksamhet i digitala medier sätter krokben för privata mediehus som
till skillnad från public service satsar på att ta betalt för sitt innehåll. I
det sammanhanget har de privata mediebolagen och deras organisationer under
stor enighet varit kritiska för att den så kallade förhandsprövningen av nya
verksamheter inom public service aldrig tillämpats.
Regeringen fick kritik för att den i direktiven till Anette
Novak huvudsakligen exkluderade public service som därmed inte skulle synas i
utredningen. I debatten har sedan Medieutredningen på skilda sätt ändå, och
kanske just därför, närmat sig frågor rörande public service även om det är
oklart hur det sedan kommer att prägla deras slutliga förslag. Hur det än blir med den
saken kommer spänningarna mellan privata medier och public service nog att
fortsätta.
Därför är det begripligt att tunga namn inom public service pekar
på tänkbara öppningar och samarbeten mellan Sveriges Television och de lokala
medieföretagen ute i landet, dock med ett tydligt klargörande av att det inte
är aktuellt att de senare ska kunna leverera ren nyhetsbevakning till SVT, något
som MittMedia tidigare föreslagit under den tidigare koncernledningens rätt
aggressiva opinionsbildning mot public service.
SVT-trions debattartikel kommenterades i går av Gefle
Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Vestmanlands Läns Tidnings, VLT:s,
chefredaktör Daniel Nordström, i deras gemensamma mediepodd GullbergNordström.
Och då faktiskt lite snarstucket, vilket illustrerar avståndet och spänningarna
mellan public service och de privata medieföretagen. Inslaget kommer 14,47 minuter in på podden. Anna Gullberg ingår för övrigt sedan
en tid i MittMedias ombildade koncernledning.
Anna Gullberg har alldeles nyss nominerats till Stora Journalistpriset i den nya klassen Årets Röst, i tuff konkurrens med Expressens utrikeskorrespondent Magda Gad och Dagens Nyheters Niklas Orrenius som också skrivit boken "Skotten i Köpenhamn" om Lars Vilks. Det måste vara ett svårt val för juryn att utse vinnaren med dessa skickliga nominerade publicister. Podden GullbergNordström inleds med ett inslag om Stora Journalistpriset.
Nåväl, i podden medgav Anna Gullberg att hon kände
sig provocerad av SVT-trions erbjudande till lokalmedierna om, som hon tydligen uppfattat det, digital kompetensutveckling. Hon menade att MittMedia och andra
privata medier själva ligger längre fram i den utvecklingen än public service.
Hon pekade som exempel på detta på hur SVT nu rekryterar kompetenta medarbetare
från de privata medierna. Själv uppfattade jag nog snarare förslaget från SVT som
en inbjudan till diskussioner och ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Sådana samarbeten
är ju oftast bra om rollfördelningen så medger.
Och sedan skrev således Cilla Benkö, vd på Sveriges Radio,
och Stefan Eklund, chefredaktör för Borås Tidning, BT, en gemensam debattartikel på sverigesradio.se där de pekade på behovet av både public service och privatägda medier. Stefan
Eklund har tidigare skrivit en ledare i BT i samma ämne och då för att bemöta
bland annat MittMedia som tämligen bestämt föreslagit att lokala medier som
entreprenörer borde få uppdrag att leverera lokalt nyhetsmaterial till public
service.
Eklund ville då, liksom han och Benkö nu, att man ska
prioritera mångfalden vilket omöjliggör ett sådant långtgående samarbete mellan
lokalmedier och public service. Jag håller med dem och menar därutöver att
public service och privat finansierade medier lever i helt olika världar med
skilda uppdrag. Båda behövs och är viktiga, men de jobbar under helt olika
förutsättningar och bör beakta detta i förhållandet till varandra även om de
naturligtvis kan samarbeta i lämpliga lägen, med bibehållen respekt för
varandras olika förutsättningar och uppdrag.
Som en konsekvens av spänningarna mellan public service och
de privatfinansierade medierna kommer nog med tiden satsningen på en gemensam publicistisk
organisation i form av Utgivarna att omprövas. Det är en skapelse initierad av Stampens
tidigare vd Tomas Brunegård och förre ordföranden i ägarstiftelsen till public
service, Ove Joanson.
Deras motiv för bildandet av Utgivarna är för mig fortfarande
rätt svårbegripliga, men en tanke kan ha varit att få statens indirekt ägda public
service-bolag att stå för en betydande del av finansieringen för ett nytt och med
de privata mediehusen gemensamt etiskt system som organisationen Utgivarna
föreslagit. Det skulle naturligtvis minska kostnaderna för den etiska
granskningen för de traditionella tidningsföretagen som idag bär det tunga
ekonomiska ansvaret genom sin organisation TU Medier i Sverige.
När tanken på just ett gemensamt etiskt system presenterades
var Anette Novak, som då fortfarande var chefredaktör på Norran, en varm
anhängare till tanken under ett seminarium i Stockholm. Om jag minns rätt var
det bara Mats Svegfors, dåvarande vd för Sveriges Radio, förre pressombudsmannen Yrsa Stenius och jag själv som var emot förslaget av
alla i en fullsatt lokal på TU.
Flertalet chefredaktörer och andra debattörer, som medieforskaren
Torbjörn von Krogh, gillade och gillar tanken. I sin nya bok ”Medieetik: framväxt, funktion,framtid”, tar han än en gång stark ställning för ett gemensamt etiskt system
mellan public service och de privata medierna. Jag håller således inte med
honom i just denna fråga, men hans bok är mycket läsvärd och kunskapsgivande med alla tänkbara
fakta rörande både svensk och utländsk medieetik. Den bör finnas och läsas på
alla redaktioner.
Jag har tidigare ifrågasatt förslaget bakom en gemensam
medieombudsman och även varit skeptisk till tillkomsten av dess förespråkare, den nya organisationen Utgivarna
där både den traditionella kommersiella dagspressens organisation TU Medier är medlemmar
liksom Sveriges Tidskrifter och likaledes kommersiella TV4-gruppen samt licensfinansierade Sveriges Radio, Sveriges Television, och Utbildningsradion, UR. Jag är idag lika tveksam
till Utgivarna även om organisationen naturligtvis gör ett bra arbete rörande
frågor där det är lätt och ofarligt att komma överens trots medlemmarnas skilda
roller i medielandskapet.
När debatten däremot börjar handla om rollfördelningen mellan
privata medier och public service, om vad de senare ”får eller inte får göra” i
jämförelse med de privata medierna, ja då blir det svårare och där någonstans tror jag
att tanken bakom Utgivarna förr eller senare spricker. Och detta kan nog även ske
i samband med den mer svårfångade synen på mediernas etik – public service har
en mer försiktig publicistisk syn än de kommersiella medierna.
Framför allt måste man beakta att bolagen inom public
service enligt sina av staten bestämda sändningstillstånd ska förhålla sig opartiska
och sakliga i sina publiceringar, till skillnad från privatägda medier som
Dagens Nyheter, Aftonbladet, Gefle Dagblad, Norran eller Corren. Det är en
avgörande skillnad som svårligen kan förena public service och privat ägda
medier i samma publicistiska fålla.
På måndag får vi veta vad Anette Novak och hennes utredning
kommit fram till för förslag vad det gäller mediernas framtid i alla avseenden,
man kanske framför allt vad det handlar om finansiering av journalistiken och
måhända kanske också något om public service vs privata medieaktörer. Hennes
förslag kommer säkert att mötas av både förväntningar och farhågor i landets
alla mediehus och av dess företrädare och då inte minst av dem som gillar
presstödet. Eller tvärtom...Kompletterad och korrigerad 161103 kl 23.21, 1161104 kl 16.38, 16.50, 16.54
Länk:
Medieutredningen på måndag - med förslag om nytt medieetiskt system? - artikel av Utgivarnas vd Per-Anders Broberg, utgivarna.se 161104
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar