onsdag 27 augusti 2014

Avgångar föder frågor och ny chefredaktör i Dalarna

Det hade inte gått många dagar efter semester och värmebölja innan det kommer stora nyheter i mediernas värld. Plötsligt meddelas att Expressens framgångsrike vd Bengt Ottosson, 62, slutar och går i pension. Samma dag! Och sedan meddelar Maria Brander, 38, att hon efter tre år som chefredaktör på Gefle Dagblad slutar. På fredag! Och på Dalarnas Tidningar blir Carl-Johan Bergman, 31, ny chefredaktör när Ewa Wirén, 65, går i pension, dock först den 1 oktober.
Carl-Johan Bergman kommer att bli en utmärkt chefredaktör för Dalarnas Tidningar som är ett flaggskepp inom MittMedia. Sex dagstidningar, sedan tidigare ägarfamiljen Bengtssons dagar formerade i en modern organisation med gemensam redaktion under en och samma ansvarige utgivare. Och numera även en föregångare digitalt inom koncernen, precis som dess redaktionella chef AnnaKarin Lith säger i en tv-intervju på dt.se.
Bergman har tidigare jobbat på Dalarnas Tidningar i olika roller. Sedan drog han till Stockholm och blev både nyhetschef och senare editionschef på Expressen där han, som han själv säger, fick nya bra erfarenheter. Sedan återvände han till Dalarnas Tidningar som redaktionschef och blir nu således upphöjd till chefredaktör. Han blir spännande att följa!
Ewa Wirén drar sig välförtjänt tillbaka efter en lång karriär på en rad olika mediejobb, tidigare på bland annat saliga Västgöta-Demokraten, Gefle Dagblad och Arbetarbladet. En färgstark profil lämnar branschen, men jag vill minnas att hon också har ett eget journalistiskt företag där hon kanske nu engagerar sig igen.
Ewa Wirén vandrar ut med ålderns rätt. Samtidigt avgår hennes 27 år yngre kollega Maria Brander, 38, efter blott tre år som chefredaktör på Gefle Dagblad, men hon har varit totalt 16 år på tidningen. Hon slutar redan nu på fredag och den snabba reträtten föder som alltid frågor i sådana här sammanhang. Varför? 
Maria Brander redovisar i en intervju i Journalisten sina motiv till att hon slutar, bland annat att det jobb hon fick för tre år sedan inte finns längre. Där kan man, minst sagt, ana en kritik mot utvecklingen inom koncernen. Hon tycker sig komma för långt bort från journalistiken, men säger samtidigt att förändringarna inom branschen är naturliga. 
Hon jobbar onekligen i en koncern där förändringarna upphöjts till en skön konst, men också en kritiserad sådan, inte minst av dem som söker framtidens lösningar i det som en gång var. Maria Brander har så vitt jag förstår inte varit en av dem som gått i täten för koncernsamordning och strukturförändringar och hon har därmed sannolikt inte alltid gillat budskapen från sin mycket bestämda redaktionella chef inom MittMedia, AnnaKarin Lith, en klart målinriktad förnyare med rätt hårda nypor. De tycks ha diskuterat sina relationer under lång tid...
MittMedia har idag tio anställda chefredaktörer som ansvarar för 19 olika tidningstitlar om jag räknar rätt. Fram tills nu har fem av chefredaktörerna varit kvinnor, men från oktober är endast tre av tio chefredaktörer kvinnor, Gunilla Kindstrand på Hälsinge-Tidningar, Patricia Svensson på Dagbladet i Sundsvall. och Viktoria Winberg på Länstidningen Östersund. 
Sedan kanske balansen förbättras något efter rekryteringen av en ny chefredaktör till Gefle Dagblad, i så fall till fyra av tio kvinnor som chefredaktörer inom koncernen. Om det nu inte mot förmodan sker någon form av samordning mellan GD och Arbetarbladet.
Det är inte troligt, sådana avancerade förändringar har inte koncernen orkat med tidigare på grund av de föråldrade presstödsreglerna, kulturskillnaderna och inte minst traditionens makt över ägare, ledning, personal och fack på konkurrensorterna. Men vem vet, plötsligt händer det.... Koncernens redaktionella produktionschef Daniel Bertils går in som tf chefredaktör på GD tills Maria Branders efterträdare finns på plats.
Koncernen MittMedia har bara några få år på nacken i sin nuvarande form. Den nye koncernchefen Thomas Petterssohn kom som en virvelvind till en tämligen outvecklad koncern hösten 2011, för endast tre år sedan, och pekade då tidigt ut en helt ny inriktning för verksamheten. Centralisering, digitalisering och effektivisering i alla avseenden.
I det läget hade han egentligen inga ledningsresurser alls för att nå målet.  Men snabbt formerade han en helt ny koncernledning med bland annat AnnaKarin Lith i en för branschen helt ny roll som ”redaktionell chef” över alla chefredaktörer och ansvariga utgivare i koncernens tidningar.  Hon har sedan skickligt och med starkt stöd av bland andra Daniel Bertils i sin stab skapat en helt ny redaktionell modell för dagstidningar i Sverige. Tidningshistoria, vad man än tycker om koncernens utveckling.
Utöver Petterssohn och Lith ingår också bland andra numera Petra Bjernulf som privatmarknadschef och Peter Karlsson som affärsmarknadschef i koncernledningen. Det är de som förutom Petterssohn och Lith främst syns externt till och från i koncernledningen och dess stab, men där finns också Ulf Eriksson, CFO, och ekonomichefen Fredrik Almén samt HR-chefen Carin Andersson.
MittMedia har i alla avseenden förändrats så snabbt och så påtagligt att koncernens utveckling och framtid idag är en snackis inom branschen, troligen i större utsträckning än vad ägarna, Nya Stiftelsen Gefle Dagblad, och de ansvariga i ledningen inom koncernen själva insett. 
Gör MittMedia rätt eller fel? Blir det succé eller fiasko? Hur stor kan koncernen bli? Håller den på att bli för stor? Kommer ledningen att palla trycket? Vad vill Thomas Petterssohn egentligen? Vill han  ta över ännu fler tidningar? Hur länge blir han kvar?
De framgångsrika bloggarna Mattsson Helin, de lär ha 30000 lyssnare, det vill säga Expressens chefredaktör Thomas Mattsson och Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, är några av dem som också har funderingar kring MittMedia, senast i inslaget nr 63  i somras där Thomas Mattsson också läser upp ett avsnitt från denna blogg om affären mellan MittMedia och Promedia. Deras funderingar kring affären och strukturförändringarna börjar ungefär 1 timme och 14 minuter in på podden och framåt runt 25 minuter till slutet. Länk till hela texten om bland annat MittMedia och Promedia på Utkiksbloggen här.
Det är inte så konstigt att Mattsson och Helin och andra medieaktörer söker bedömningar om vad som händer i de olika medieföretagen; i dagens medieutveckling vet man aldrig vem som är en viktig samarbetspartner eller en svår konkurrent i morgon. Mattsson och Helin har, liksom alla andra medieledare, all anledning att bevaka utvecklingen åt alla håll. Och redaktörerna Mattsson och Helin verkar som personer vara genuint intresserade och kunniga om medieutvecklingen, trots konkurrensen dem emellan. En riktigt intressant podd!
Stampens kapitulation genom försäljningen av Mitt i-tidningarna och överlåtandet av Promedias tidningar till Eskilstuna-Kuriren och MittMedia är stora affärer som under hösten säkert kommer att få tydligare konturer än hittills; här förhandlas det säkert rätt tufft om hur det slutliga upplägget kommer att se ut. Just detta är frågor som Mattson Helin uppehåller sig mycket till i inslaget på podden, inte minst vad det gäller problem och möjligheter. 
Jag tror att människornas kvalitet  i olika ledningsfunktioner i en stor organisation är den viktigaste förutsättningen för framgång, men också en av de största riskerna om de inte klarar trycket. Därtill kommer kulturskillnaderna då man går in i ett samgående med en annan verksamhet där andra värderingar prioriteras. Vad det gäller MittMedias ambitioner med Promedia kan man tydligt se både möjligheter och risker.      
I den nya koncernorganisationen har det inom MittMedia under bara några få år hänt mycket rent organisatoriskt. Ett antal människor har försvunnit från ledande positioner och, ibland, ersatts av andra.  Organisationen verkar utifrån sett ha blivit starkare efter förändringarna, men mer eller mindre dramatiska personskiften leder alltid till spekulationer eller i vart fall undran om vad som händer. Och kanske kritik.
Detta gäller i hög grad naturligtvis även augustis största medienyhet om Bengt Ottosson, mångårig framgångsrik vd på Expressen. Bonniers meddelade den 20 augusti att Bengt Ottosson vid 62 år ålder slutar på tidningen och blir pensionär. Samma dag! Expressens styrelseordförande Gunilla Herlitz gick omgående in som tillförordnad vd.
Så brukar det inte gå till då en vd går i pension. Även i det fallet föder således omständigheterna frågor som vi ännu inte fått några svar på. Thomas Mattsson hyllade Ottosson för hans odiskutabla framgångsrika insatser i en intressant krönika, men utan några avslöjanden om varför Ottosson egentligen slutade. Att han av egen fri vilja går i pension samma dag tror naturligtvis ingen på.
Idag är det snarare regel än undantag att folk som får sparken, säger upp sig i vredesmod eller av andra dramatiska skäl lämnar sina uppdrag välformulerat säger att de sagt upp sig eller åtminstone kommit överens med sina uppdragsgivare om att det är klokt att sluta. Det är när sådana här drastiska förändringar händer som medieföretagens annars numera viktiga och ofta omhuldade transparans och ärlighet upphör i takt med att sekretessavtalen skrivs under, ett faktum som varken gynnar företagen eller den enskilde personen. Trovärdigheten försämras och det är olyckligt. 
Korrigerad 140828 kl 00.37, även 140829 kl 03.57 och kl 04.26

Länkar:
Facket: Bengt Ottosson fick sparken - Expressens klubbordförande Olle Fors intervjuas, medievarlden.se
Carl-Johan Bergman tar över Dalarnas Tidningar - nyhetsartikel, resume.se
GD:s chefredaktör hoppar av - nyhetsartikel resume.se 

Inga kommentarer: