fredag 26 augusti 2011

Mobilnätet måste bli bättre

Tänk vilken betydelse den mobila kommunikationen har för oss alla numera. Föräldrar och deras barn, mormor och farfar och snart sagt alla yrkesgrupper är beroende av sina mobiler. Alla som har jour kallas ut via mobilen. Posten, bilverkstaden, tandläkaren och Bilprovningen skickar påminnelser mm till oss. Alla förutsätter att det fungerar bra var mottagarna än råkar finnas. Ändå är det inte ovanligt att mobilnätets täckning ofta är dålig, oavsett var man befinner sig och oavsett om operatören heter Telia eller Tele2 eller något annat.
Mitt bestämda intryck är att funktionaliteten har försämrats. Den som reser över landet drabbas numera oftare än förr av att kontakten bryts. Jag tror att snart sagt alla mobilanvändare drabbats av ovälkomna och plötsliga avbrott. Är det rimligt för tjänster vi betalar rätt stora pengar för? Är det så att operatörerna inte har hängt med i utbyggnaden när antalet användare har ökats? Eller är deras system för dåliga?
Jag bor och driver mitt företag Utkik Media i Utvalnäs i Gävle, 1,7 mil från stadens centrum om man kör bil. Fågelvägen är det gissningsvis inte mer än drygt en mil till Stortorget i Gävle. Ett ganska centralt läge, således. Ändå kan man där knappt tala i en mobil utan att samtalet störs eller bryts.
När mobilerna ringer får vi skynda oss ut på tomten för att försöka rädda samtalet. Både min fru och jag jobbar hemifrån för bolaget, hon inom vårdsektorn med äldre människor, jag som rådgivare åt chefredaktörer och vd på tidningar runt om i landet. Det är inget kul att samtalen bryts när våra uppdragsgivare ringer.
De flesta tjänstesamtalen kommer idag via mobilen och det är väl precis det operatörerna också har önskat. Nu börjar Telia också ersätta trådar och telefonstolpar med trådlös kommunikation. Som nu i Axmar norr om Gävle där oron och kritiken med all rätt är stor inför den förändringen. Täckningen är ju urusel!
Jag har ringt till Telia åtminstone sex – sju gånger under årens lopp och vädjat och klagat eftersom en anställd på Telia sa att det är så man måste göra för att något ska hända. En av dessa gånger bollades jag bestämt vidare till presstjänsten eftersom Telias tjänstemän upptäckte att jag var journalist! Då fick jag inte reklamera deras tjänster som vanligt, då blev det känsligt för dem.
En annan gång lyckades jag prata mig förbi en rad tjänstemän och ända fram till den dåvarande chefen för linjeutbyggnaden av mobila tjänster för Telia i Sverige. Jag mejlade sedan också till honom och försökte förklara vad farligt det är för Telia att deras nät inte funkar i en stads mest expansiva område, som nu vid kusten utanför Gävle där den ena mångmiljonvillan efter den andra uppförs. Massor av människor flyttar dit, kustområdet utanför Gävle är sedan flera år stadens största byggarbetsplats.
Den linjechefen, eller vad man kalla honom, fattade inte alls vad illa det är för Telia att inte fungera i ett sådant område. Jag har också skrivit in en anmälan på Telias särskilda sajtsida där man ska rapportera dålig täckning,men ingenting har hänt. Idag gjorde jag en ny anmälan på sajten...
Det finns säkert massor av områden i Sverige med liknande problem. Detta är ju egentligen extremt orättvist för oss kunder ekonomiskt sett. De som bor i väl utbyggda områden kan ersätta sina fasta telefoner med mobiler och slippa kostnader. Vi som är missgynnade i andra områden måste i stället koppla om mobilerna till det fasta nätet och stå för kostnaderna om vi inte vill riskera att samtalen från kunder och andra bryts.
Om inte operatörerna kan förbättra täckningen så borde de åtminstone kompensera drabbade kunder. Här behövs ett nytt ekonomiskt system med smarta prisvariationer för områden där inte inte täckningen kan garanteras. De kunder som får allt måste rimligen betala mer än de som får en medioker och osäker produkt.
Även längs E4 och de viktigaste järnvägslinjerna är täckningen dålig. Vem har inte råkat ut för att samtal bryts när man åker tåg? I Almedalen i Visby i somras var det stört omöjligt långa stunder att twittra från Sveriges viktigaste politiska åsiktscentrum. Och även i Stockholm har det varit en urusel täckning enligt en färsk debatt på Twitter där den kunnige medieprofilen Emanuel Karlsten, fick nog och spontant skrev att han skulle lämna Telia för att gå över till operatören 3. På Twitter heter han @emanuelkarlsten.
När jag svarade honom på Twitter att det var lika uselt hos oss så svarade @telia_service raskt att jag gärna kunde rapportera detta på deras sajts sida för sådana rapporter. Som jag gjorde för många år sedan, både via nätet, brev, samtal och mejl.
I Almedalen i somras arrangerade IT&Telekomföretagen en debatt där olika företrädare för operatörer med flera stod och snackade sig varma för att Sverige har världens bästa mobilnät och att det inom ett antal år ska kunna levereras en kapacitet på 100 Mb för alla surfare via nätet i hela Sverige. Tro inte på dem, det är sannolikt omöjligt inom överskådlig tid. Operatörerna klarar ju inte ens av täckningen för vanliga simpla telefonsamtal.
Alla vet att Sverige har ett gigantiskt infrastrukturellt problem att lösa med det misskötta svenska järnvägsnätet. Jag undrar när den kritiska debatten ska komma igång om de bristfälliga svenska mobiltjänsterna.

onsdag 17 augusti 2011

Hanna Stjärne publisher på UNT

I dag presenterades Hanna Stjärne som ny chefredaktör, ansvarig utgivare och vd på Upsala Nya Tidning UNT. Grattis Hanna Stjärne och grattis alla på UNT! Där informerades de anställda om sin nya publisher klockan 15.00 av styrelseordföranden Lennart Foss, koncernchef i Norrköpings Tidningars Media AB, NTM.

Hanna Stjärne efterträder vd Dan Lannerö och chefredaktör Lars Nilsson när de pensioneras. Hanna Stjärne är 42 år och kommer till UNT från Sveriges Radio, SR, där hon har ingått i ledningen i olika roller under många år Nu är hon Sveriges Radios chefsanalytiker och har därtill ansvarat för SR:s uppmärksammade framtidsutredning.

Dessförinnan har Hanna Stjärne varit programdirektör, chef för P1, inrikeschef på Ekot och utrikeskorrespondent för SR i både Bryssel och Norge. Dessförinnan var Hanna Stjärne nyhetschef på Ekot samt reporter för Sveriges Radio i Malmö, Kristianstad och Jämtland.

Hanna Stjärne har ett omfattande nätverk inom hela medieområdet och 2010 blev hon utsedd till Årets MedieAmazon, ett uppmärksammat pris för kvinnliga medieledare som utmärkt sig för ett nyskapande journalistiskt ledarskap.

Upsala Nya Tidning får en sportig chef, Hanna Stjärne paddlar gärna havskajak med sin femåriga dotter. Fjällvandringar och resor utomlands är andra intressen. Läsa böcker och gå på teater finns också på schemat liksom sociala medier; på Twitter har Hanna Stjärne över 700 followers och på Facebook över 400 vänner.

Jag är glad över att ännu en gång som konsult genom mitt bolag Utkik Media ha fått medverka vid rekryteringen av en tidningsledare. Bolaget, som formellt heter Utvalnäs Media- och Kommunikation AB, startade jag 2005. Genom detta jobbar jag på deltid som rådgivare åt chefredaktörer och vd på ett antal tidningar i skilda frågor. Det har gällt fusioner och olika samarbeten mellan tidningar, omvärldsbevakning och medieutveckling samt löpande publicistiska och administrativa frågor då ansvariga chefer vill ha någon att bolla frågorna med.

Jag föreläser också i skilda sammanhang, mest om medieutvecklingen, sociala medier och om tryck- och yttrandefrihetsfrågor. Närmast om tryckfriheten vid Hälsinge-Tidningars seminarium under Rättvisefesten i Alfta den 27 augusti. I november ska jag vara moderator för, PDU-konferensen 2011 i Sundsvall, arrangerad av WAN-IFRA Nordic i samarbete med Tidningsutgivarna , TU.

Rekryteringsppdragen har blivit allt fler under åren. Nu är uppdraget för Upsala Nya Tidning klart och dessförinnan har jag anlitats för rekryteringar av chefredaktörer och ansvariga utgivare till Östgöta Correspondenten, Allehanda Media, Norrländska Socialdemokraten och Smålands-Tidningen med flera tidningar. Totalt har jag nog haft närmare 15 uppdrag som rekryteringskonsult och headhunter.

Jag önskar både Upsala Nya Tidning och Hanna Stjärne lycka till. Ett av Sveriges mest intressanta mediehus med verksamhet i många kanaler får en ny löftesrik chef i en tid då utvecklingen kräver kreativitet och flexibilitet inför framtidens utmaningar.

fredag 12 augusti 2011

Diktaturfasoner av Cameron i England

Jaha, direkt efter något dygns oroligheter börjar Englands premiärminister David Cameron föreslå diktatoriska åtgärder som om han vore vilken kinesisk härskare som helst. Han vill censurera Twitter och Facebook och sätta in militär mot pöbeln. Och parlamentet jublade. Jag tycker att engelsmännen ska konsultera Norges statsminister Jens Stoltenberg som snabbt kommenterade attentaten i sitt land med att Norge skulle möta dessa fasansfulla dåd med mer demokrati och öppenhet.

Vi får se hemska bilder från London i medierna och händelserna är naturligtvis helt oacceptabla oavsett om de bottnar i kriminalitet eller svåra sociala problem och motsättningar mellan samhällets olika grupperingar. All respekt för problembilden.

Men ingen respekt för David Cameron som tämligen omgående plockar fram begreppen censur, militär och kontroll över informationen. Jag trodde inte att en rutinerad västerländsk ledare så snabbt skulle kunna göra sig till budbärare för metoder som är självklara verktyg i en diktatur. Jag undrar vad Winston Churchill skulle ha tänkt om han hade hört detta, ledaren för Storbritannien 2011 beter sig som ledaren för en diktators bananrepublik!

Därför är det lätt att i stället återgå till Jens Stoltenberg och den beundran för honom som man måste känna efter hans statsmannamässiga och kloka uppträdande efter bombdådet och massakern på Utöja. Självklart har han helt rätt, attentaten, extremisterna och massmördarna måste bemötas med ännu mer demokrati och öppenhet. Varför har inte Englands ledare fattat detta? Obegripligt.

För varje dag som går blir nu angreppen mot den fria debatten på internet allt mer påtagliga.Kommentarerna i de svenska tidningarnas nyhetssajter diskuteras till exempel, ska folk få tycka vad de vill? Diskussion senast i Sveriges Radio, SR, där bloggaren och mediedebattören Sofia Mirjamsdotter på ett utmärkt sätt försvarade även de anonyma kommentarernas existens.

Beträffande dem har också debattören och journalisten Anders Mildner nyligen skrivit en alldeles utmärkt text i Sydsvenskan om varför kommentarerna är viktiga och, även när de är otrevliga, måste bemötas av journalisterna som ofta hittills inte vill engagera sig i debatten. Bra text! Instämmer helt, både med Mirjamsdotter och Mildner.

Hoten mot yttrandefriheten på nätet, även i länder som England eller Sverige, har kanske aldrig varit större än nu.

UPPDATERING:

Brit Stakston bloggar om Camerons idéer.

tisdag 19 juli 2011

Murdoch utnyttjas av svenska mediefiender.

(Uppdaterad)
Nu är det dags igen, tunga namn går i täten och pläderar mot medierna i allmänhet och medborgarnas rättigheter i synnerhet genom att föreslå inskränkningar via lagstiftning och etik. Man kan undra vad det är som driver dessa figurer som, i detta fall, vill urholka grundlagens meddelarskydd och Sveriges unika tryckfrihet, denna gång med populistiska argument hämtade från England som sannerligen inte är en bra utgångspunkt för en diskussion om svensk pressetik eller svensk journalistisk yrkesetik!
En professor i civilrätt tillika bloggare , Mårten Schultz, framträder ännu en gång tämligen förutsägbart från rollodexarnas tveksamma skara och ställer beredvilligt upp i SVT Rapport och fastslår att det är dags att begränsa meddelarfriheten enligt tryckrihetsförordningen, TF. Poliser ska inte få berätta vad de vet om olika utredningar, särskilt inte om de får betalt för saken.
Skandalen runt News of the World i England motiverar och inramar SVT:s inslag och de svenska tidningarnas skriverier om Ola Lindholm används som ett argument mot medierna eftersom brottsmisstänkte "Ola sagt att kvällstidningarna betalat för informationen", eller något i den stilen.
Hur ser SVT:s källkritik ut på den här punkten? Det är enligt grundlagen helt omöjligt för tidningarnas chefredaktörer att ens antyda hur det fått informationen om Ola Lindholm, betalt eller obetalt. Ola Lindholms egna uttalanden kan knappast betraktas som sanningens röst i sammanhanget. Ola Lindholm har inget okänt ansikte, tusentals människor kan ha sett när han plockades in av polisen på Råsunda för en kontroll.
Nu är det inte bara Mårten Schultz som klivit in i den förväntade repressiva debatten för att tvåla till medierna. Han har denna gång fått sällskap av tämligen anonyme finansmannen Mats Arnhög som också är ledamot i Pressens Opinionsnämnd, PON, tidningarnas självsanerande organ som ska pröva den etiska bedömningen i publiceringar.
Han uttalar sig tvärsäkert i SVT om vad illa det är att poliser läcker till medierna, naturligtvis utan att ha en aning om det verkligen är på det sättet han påstår. Det vet nämligen av naturliga skäl bara de eventuella poliserna själva samt deras påstådda kontakter på tidningarna.
Frågan infinner sig dessutom omgående, vad har han som ledamot i Pressens Opinionsnämnd med saken att göra? Pressens Opinionsnämnd, PON, har att pröva huruvida tidningar har brutit mot pressens spelregler då de publicerar artiklar, inte hur tidningarna har inhämtat informationen.
Journalistförbundet, SJF, har en egen kommitté som yrkesetiskt prövar om en enskild journalist gjort fel i sin jakt på fakta, men PON hanterar inte dessa frågor även om det till och från förs en debatt om att utveckla dess uppdrag. Det har inte skett, men denna PON-ledamot anser sig plötsligt ändå kallad att döma ut tidningarnas agerande på ett område där han både saknar fakta, insikt, kunskap och formellt skäl att agera.
Må makterna förlåta både Mårten Schultz och Mats Arnhög. Det är naturligtvis SVT Rapport som ska kritiseras och skämmas för sin källkritik. Märkligt, Murdoch-skandalen i England är väl tillräckligt värd att rapportera om utan att man i public service gör oseriösa kopplingar till mediernas verksamhet i Sverige.
Det är ju nästan rena rama Murdoch-metoderna....

UPPDATERING:
Ledare i Aftonbladet av Katrine Kielos om tafsandet på tryckfriheten.
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson kritiserar i sin blogg SVT:s inslag och Mårten Schultz.















lördag 9 juli 2011

Bra med Jardenberg och Stakston på H12

Joakim Jardenberg och Brit Stakston är två ikoner för oss som är intresserade av den digitala utvecklingen, bloggandet och allt som därtill hör i den nya medievärlden. I går var de bägge med i en debatt på Almegas H12 i Almedalen och diskuterade opinionsbildningens nya infrastruktur. En mycket intressant debatt föredömligt modererad av just Jardenberg, en person som säkert med sin kaxighet retat upp många av mina kolleger i tradmedierna.

Här var han riktigt bra på att få fart på debatten och Brit Stakston var inte sämre med sina välformulerade inlägg om denna nya intressanta medievärld. Resten av panelen gick inte heller av för hackor, Martina Lind, Politometern, Anton Johansson, Twingly, Jonas Morian, Makthavare.se och Björn Fridén, Aftonbladet.

De bjöd på en initierad och visionär diskussion som jag verkligen önskar att fler företrädare för tradmedierna i Sverige hade följt på plats, men det var få av dessa som syntes till. De av dessa som inte ser till att de blir informerade om utvecklingen kommer att drabbas av en grym baksmälla vad det lider.

Almedalen slocknar nu sakta men säkert och de flesta som är kvar promenerar nu runt i klart lugnare takt utan att planera in allt man vill göra minut för minut. Jag strosade runt idag och hamnade av en tillfällighet på en debatt om hur stor Öresundsregionen kan bli, ledd av den tidigare kollegan Jan Wifstrand som för övrigt var riktigt bra som en underhållande och smart moderator.

Och debatten var intressant, inte minst för mig som bor 17 mil från Stureplan och ändå betraktas som en norrlänning. Knasigt! Jag hoppas att Gävleborg bildar region söderut mot Uppsala i stället för norrut. De kulturella problem vi har som betraktas som boende i Södra Norrland har de nog inte på något motsvarande sätt i Skåne.

Sedan var det dags för Tidningsutgivarnas sista seminarium på temat #mediemakt där Svenskt Näringsliv röstades fram som veckans mediemaktfaktor. Lite knäppt val tycker jag som själv röstade på Lotta Grönings nominering av Patrik Sjöberg.

Och sedan var det efter en härlig hamburgare dags för Håkan Juholts tal och honom skulle jag nog inte ha röstat på ens om Lotta Gröning hade nominerat honom i något sammanhang. Lyssnarna i Almedalen jublade över hans tal, men jag är ambivalent, för att inte säga skeptisk. Hur i jösse namn kunde han bli partiledare?

Slutligen hamnade jag på Caremas trevliga mingel kompletterad med en givande och intressant diskussion om erfarenheterna från Almedalens seminarier, främst rörande sjukvården. Mycket bra. Intressanta möten med olika personer.

Och i morgon kommer jag att ta det lugnt och kanske inte ens blogga trots att G3-nätet nu säkert kommer att fungera riktigt bra eftersom väldigt många besökare i Almedalen nu åkt hem. Tänk vad glada de ska vara på Telia och Tele2 m fl operatörer att problemet, alla twittrande besökare i Almedalen, äntligen har lämnat Gotland.

fredag 8 juli 2011

G3-fiasko i Almedalen

Först som sist, mobilt bredband i Visby fungerar skandalöst uselt under denna vecka, om de ens fungerar alls. Jag har Telia i min iPhone och Tele2 i datorn. Båda funkar lika dåligt. Och klagomål om detta hörs överallt. Hur har ansvariga på Telia och Tele2 resonerat som vågar reta upp så många mäktiga intressen i Almedalen där andra lägger ner en förmögenhet på att lobba för sina verksamheter.

Det kändes särskilt märkligt under torsdagen att möta dessa problem eftersom jag inledde dagen hos IT&Telekomföretagen med deras intressanta diskussion om bredare bredband i framtiden. Där fick vi en bra föredragning av skilda företrädare om politikernas och operatörernas ambitiösa mål om bättre bredband i Sverige.

De resonemangen föll dock platt till marken för oss i publiken som twittrade och bloggade mm, jag fick endast sporadiskt kontakt med nätet. Då var det inte så lätt att samtidigt försöka följa snacket om ”världens bästa bredband”.

Alltså, twittrandet, bloggandet och bambusandet mm är en inte oväsentlig del av Almedalen och det vet alla. Massor av seminarier handlar om just dessa fenomen i vår tid och arrangörerna har ofta lärt sig att meddela vilken hashtag som gäller. Och så vidare.

Men operatörerna har inte hängt med, via Twitter kom något meddelande under torsdagen att man skulle försöka öka kapaciteten på G3-nätet. Borde inte det ha gjorts långt tidigare? Det var ju lika illa med G3 i Visby förra året. Otroligt, men sant.

Den här texten skulle jag lagt ut redan redan i går kväll eller i natt. Det gick inte. Nu på fredagen är det också mycket trögt och därför får jag avstå från att lägga in länkar.

Nåväl, detta om bredbanden, G3 och detta vällovliga seminarium arrangerat av IT&Telekomföretagen med totalt fel tajming; det borde ha hållits ett par dagar före eller efter Almedalen då inte bredbanden var så belastade….

För övrigt borde högskolan, biblioteket, diverse andra myndigheter och företag absolut låta andra gå in på nätet via sina nätverk utan lösen. Varför ska en statlig myndighet som högskolan ha lösen på sitt nätverk? Tidigare var jag också på ett seminarium på Kungliga Biblioteket i Stockholm där vi som gäster inte fick tillgång till bredbandet inom KB. Märkligt.

Problemen med G3 och nätverk fortsatte i Visby under hela dagen med begränsat twittrande som följd, men jag gick i alla fall vidare till Expressens valstuga och kollade in intervjun med Thomas Bodström. Onekligen en sympatisk man och jag tror att hans socialdemokratiska rörelse skulle vara både roligare, klokare och modernare än den vi har sett och, framförallt, kommer att få se.

Efter Bodström kulturpolitik och yttrandefrihet, nog så intressant. Kulturrådet arrangerade debatten på Gotlands Museum med Kerstin Brunnberg som skicklig moderator. Bäst i panelen var Publicistklubbens ordförande Ulrika Knutson som skickligt varnade för att yttrandefriheten i Sverige inte är självklar.

Intressantast idag för mig blev dock diskussionen och direktsändningen i Sveriges Radio av debatten ”Journalistik 3.0 och den digitaliserade demokratin”. Mycket bra! Radiochefen Mats Svegfors har helt tydligt rört sig från en ganska trög position rörande nya medier till att bli en reflekterande och förstående beslutsfattare rörande medieutvecklingen.

Detta illustrerades först av hans ganska bestämda uttalande om att twitter var rätt kanal även för en SR-medarbetare att sprida en nyhet om ett våldsdåd här och nu mot en känd politiker i Almedalen, ”ty då är Twitter snabbast”. Däremot var han mer tveksam till hur en SR-medarbetare skulle agera i ett annat sammanhang beroende på omständigheterna.

Sedan fick han en fråga från en ung journalist i publiken om hur man ska agera pressetiskt inom tradmedierna som är försiktiga med namnpubliceringar samtidigt som detaljerad information omgående läggs ut på t ex Flashback.

Då svarade radiochefen Mats Svegfors att hans personliga uppfattning är att de traditionella medierna är alltför restriktiva med namnpubliceringar.

Det har han rätt i, jag håller med.

torsdag 7 juli 2011

Jan Helin mycket tydlig om tidningarnas framtid

Aftonbladets chefredaktör Jan Helin var under en debatt i Almedalen mycket rak och tydlig med att tidningarnas framtid finns i den digitala formen, inte som papperstidningar. Han konstaterade att medieutvecklingen är en revolution, en strukturförändring som är så omfattande att få företag brukar överleva sådana omstörtande förändringar. Han är dock optimistisk för Aftonbladet där i dag all fokus läggs på det digitala utvecklingsarbetet

Detta sagt i en debatt som Medieföretagen arrangerade i direkt anslutning till Almegas och Politometerns smarta och populära bloggplats H12Hästgatan 12 i Visby. Det är bloggarens motsvarighet till tradmediernas presscenter, en satsning som väl symboliserar medierevolutionen. Bloggarna är ett bra exempel på nya aktörer på medieområdet och de nämndes ofta i debatten.

Jan Helin sa att Aftonbladets pappersupplaga minskar varje år och att det inte är Expressen som lockar över köparna, det är läsarnas ändrade beteende som minskar upplagan. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson satt i publiken...

Aftonbladet når fler än någonsin med sin journalistik, men allt färre vill betala något för den. Där finns utmaningen enigt Jan Helin, branschen måste skapa nya fungerande affärsmodeller.

Utgångspunkten för den mycket intressanta debatten arrangerad av tidningarnas arbetsgivarorganisation var frågan om hur framtiden ser ut för journalistyrket som sådant, vad är det som kommer att gälla för alla unga som drömmer om en framtid inom medierna? Svaret från panelens experter var inte kul för de unga.

Jan Helin var inte orolig för journalistiken som sådan efter branschens dramatiska strukturförändring, men både han och andra arbetsgivarföreträdare sa att antalet anställda journalister kommer att bli färre. Diskussionen gled också ofta in på frågan om att branschen behöver bättre avtal som medger mer flexibla anställningsformer. Och att antalet journalister som utbildas bör minskas.

Mktmedias vd Bosse Svensson var lika bestämd som Jan Helin på att det är en revolution som pågår och han trodde att det i framtiden kanske sägs att det var just år 2011 som ”det hände”, han t o m lovade att det nog är så! Bosse Svensson var också kritisk mot Journalistförbundets, SJF:s, envisa vakthållning av det som en gång var i stället för att blicka framåt.

Sofia Mirjamsdotter, journalist, känd bloggare och föreläsare mm om sociala medier ansåg samma sak och hade just därför också nyligen lämnat SJF. Hon sa också att det inte finns någon naturlag som säger att det alltid ska finnas journalister i sin traditionella form.

Inte så kul att höra kan man anta för SJF:s nye ordförande Jonas Nordling som också deltog i debatten. Han medgav att förbundet till och från kanske hade ägnat ”för mycket tid åt skitfrågor”. Det ska bli intressant att se hur han och förbundets nya styrelse lyckas, SJF har tveklöst haft en trög och konservativ hållning i framtidsfrågorna hittills.

Debatten var en av de bästa på medieområdet hittills i Almedalen i år och jag önskar att alla journalister i Sverige hade varit där och lyssnat. Avståndet är långt mellan Bosse Svenssons, Jan Helins och Sofia Mirjamdotters klarsynta analyser jämfört med inställningen på tidningar här och var, både bland chefer och medarbetare i traditionalisternas stora skara som hoppas att allt löser sig.

Under onsdagen var jag också på två andra mediedebatter, den först arrangerade av Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter. I den deltog tv-reportern Bert Sundström som blev svårt misshandlad i Egypten. Han är fortfarande förlamad i ansiktet och har drabbats av balansrubbningar, men han skulle svara ja direkt om SVT ber honom resa ut till nya krig eftersom han anser att svenska journalister måste finnas på plats.

En annan deltagare var bloggaren Afrah Nasser från Jemen. Hennes blogg har av CNN bedöms vara en av de tio mest lästa i Mellanöstern. Afrah Nasser är ung, 26 år, och har nu sökt asyl i Sverige eftersom hon har hotats för sin blogg och därför inte vågar återvända till sitt hemland Jemen där hennes familj finns.

Bert Sundström och Afrah Nasser är nu i säkerhet, men båda har dyrt fått betala för sin övertygelse om att informationen måste levereras till läsare och lyssnare, för sin journalistiska drivkraft och envishet. Respekten från publiken till podiet var påtaglig under seminariet.

Den andra mediedebatten arrangerades av TU och handlade om ”Mediemakt och de unga”, vad händer när de unga vänder traditionella medier ryggen? Även här var Jan Helin med och pekade på medierevolutionen och dess följder.

Tillsammans med Norrans chefredaktör Anette Novak representerade Helin de traditionella tidningarna i debatten där medierevolutionens företrädare var Bambusers Måns Adler, Fanzingos Luis Lineo och chefredaktören och bloggaren mm Isabella ”Blondinbella” Löwengrip. Intressanta och imponerande personer!

Det blev en bra diskussion där man också kunde ana ett samband med de övriga diskussionerna. Här fanns tre intressanta representanter för framtidens mediemakthavarna, precis sådana som onekligen orsakar den dramatiska strukturförändring som ventilerades på Almegas seminarium.

Och Afrah Nasser är på samma sätt ett lysande exempel på en person som svarar för en avancerad journalistik publicerad av henne själv utanför de traditionella medierna. Den utmärkte reportern Bert Sundström är en god representant för det bästa med tradmedierna, men frågan är hur länge mediehusen har råd med utrikeskorrespondenter. Sundström sa att han hoppas att svenska korrespondenter får fortsätta rapportera hem till Sverige.

– Vi skulle kunna komma överens med CNN och använda deras material, eller t o m Youtube-klipp, men då skulle vi tappa den viktiga funktionen att analysera och rapportera, sa Bert Sundström.

Fjärde dagen i Almedalen var en bra dag för den som vill hålla koll på medierevolutionen.