När Medieutredningen idag presenterades lät det både
radikalt och intressant. Ändå tror jag att utredningen kommer att föda både
besvikelse och ilska. Utredaren Anette Novak sa att man övervägt ett
avskaffande av presstödet, men nu föreslås ändå en ny variant i form av ett
teknik- och kanaloberoende mediestöd. Det skulle ha varit intressant att få
höra vilka mediepolitiska grepp utredningen hade tänkt sig utan ett mediestöd.
I detta finns inslag som sannolikt genererar fler förlorare än vinnare bland
dem som hoppats på ett nytt räddande stöd.
Anette Novak sa att man i resonemangen om ett avskaffat stöd
tänkt på kritiken mot stödet till varvsindustrin, men den jämförelsen haltar,
tyckte hon. Transporten av varor kan lika bra ske på fartyg byggda utomlands,
men det är enligt henne svårare att se aktörer i andra länder engagera sig i
lokaljournalistiken i Sverige och därmed är ett nytt mediestöd motiverat enligt
utredningen.
Det kan det väl ligga något i vad det gäller traditionell
lokal journalistik. Men en av de riktigt stora förändringarna i medielandskapet
är ju att globalt verksamma företag, som Facebook, starkt medverkar till att
information söker sig på andra vägar till mottagarna. Facebook och andra
sociala medier ger oss ju numera ofta nyheter i vår närhet, inte minst om
sådant som de traditionella medierna behandlat styvmoderligt.
Nåväl, det spänt emotsedda förslaget om ett nytt mediestöd utgör
onekligen en långtgående modernisering av det föråldrade presstödet och kulturminister
Alice Bah Kuhnke (mp) markerade att det är bråttom. Därför har hon bett vice
gruppledaren Berit Högman (s) att redan nu, före remissomgången, diskutera
förslaget med övriga partier i riksdagen för att få en snabb behandling.
Det är just det nya mediestödet som utgör det egentliga
förslaget i Medieutredningen. Därutöver nämner utredningen också en rad andra idéer
som ett nytt offentligt finansierat mediebolag som ska arbeta mot områden i
medieskugga. Eller investeringsfonder för nya journalistiska projekt. Och
tankarna på ett nytt medieetiskt system, med mera. Dessa idéer är dock inte de
politikerna i första hand bett om eller kommer att intressera sig för eftersom
det är stödfrågan som är basen för direktiven om utredningens uppdrag.
Utredarens tankar om en ”öppenhetsbarometer” som håller koll
på hur tillämpningen av offentlighetsprincipen svänger är intressant, liksom
tankarna på mer öppna data inom myndigheterna. Här kan man dock verkligen undra
hur idéerna tas emot med tanke på ledande politikers och myndigheters återkommande
agerande mot öppenhet och för mer sekretess. Papperskorgen?
Idén om ett fjärde offentligt finansierat mediebolag är något
förvånande och kommer knappast att uppskattas av de nuvarande bolagen inom
public service. De är tydligen tänkta att få finansiera den nya verksamheten
genom att själva tvingas effektivisera och bidra med uppåt tio procent av sina
licenspengar, det vill säga kanske motsvarande närmare 800 miljoner kronor.
Privatägda medieföretag, som ju gärna ser att de på något
sätt kan få del av pengarna public service tilldelas, lär inte heller bli
lyckliga över förslaget om de inte själva gynnas av ett sådant bolags verksamhet. De har väl knappast hoppats på
tillkomsten av ytterligare ett offentligt finansierat medieföretag under den
statliga Förvaltningsstiftelsen. Jag har dock inte hittat beskrivningen om hur
det är tänkt att detta bolag skulle jobba bortsett från att de skall verka
genom ”andras kanaler”, vad det nu innebär. Genom andra mediehus? Ja, då kanske dessa blir glada.
Vad det gäller huvudämnet, förslaget om ett nytt mediestöd,
tror jag också att besvikelsen kan komma i den kommande debatten. Stödet
föreslås ökat med 165 miljoner jämfört med det nuvarande presstödet för att år 2020
uppgå till 732,1 miljoner kronor. Och då med nya regler som öppnar möjligheter
för betydligt fler aktörer att söka stöd, konkurrensen om pengarna hårdnar
således.
Det låter som mycket pengar, men är helt otillräckligt om man
faktiskt fortfarande vill ha någon form av statligt stöd, och då ett stöd som kan
rädda hårt pressade andratidningar och andra behövande aktörer. Dessutom finns
det i den föreslagna förordningen inslag, som den nya trappstegsmodellen, där
somliga blir vinnare och andra förlorare.
Den föreslagna medienämnden, som ska hantera ett mediestöd, kommer
att få en otrolig maktposition när den ska avgöra vilka medier som klarar de
krav utredningen föreslår att staten ska kräva för att bidra med pengar.
Viktigast och kontroversiellt i den maktutövningen är kravet om att de som får
pengar ska leva upp till kraven på alla människors lika värde och då med
regelverket för public service som riktmärke.
Dessutom föreslås en paragraf i regelverket om att de medier
som vill ha stöd måste ha ”ett redaktionellt innehåll som präglas av hög
kvalitet och inre mångfald”. Den skönhetstävlingen blir ingen lätt sak för politiken
att ta till sig och ännu svårare för nämnden att tillämpa.
Efter debatten runt Nya Tider på Bokmässan eller kritiken
mot Grand Hôtel är det lätt att förutse hur diskussionerna kan komma att gå.
Och kanske är det just därför utredningen föreslår att nämnden inte ska bestå
av politiker? Ledamöterna ska hämtas från professionella inom mediebranschen.
Och vad kommer politiker i skilda läger att tycka om att de diskvalificeras
från arbetet i nämnden?
Utredningens motiv till förslaget om nämnden är att slå vakt
om oberoendet gentemot staten. Frågan är dock naturligtvis var man sätter
gränsen då mediers kvalitet och värdegrunder ska prövas i ett samhälle där
inställningen ändras från den ena dagen till den andra. De hastiga och
dramatiska politiska kursändringarna rörande flyktingpolitiken kan tjäna som ett
exempel, det ökande ifrågasättandet av de traditionella mediernas trovärdighet
och kvalitet som ett annat exempel.
Stödsökande medier inom koncerner ska för övrigt kunna få
avslag om nämnden finner att deras problem kan lösas inom gruppen och idag
ingår alla presstödsberättigade andratidningar i olika koncerner med något
enstaka undantag, som Värmlands Folkblad. Den sidan av regelverket kan bli en riktigt
oroande faktor för dem som värnar om andratidningarna.
Det gamla presstödet innehåller en rad regler som kräver ett
räknande hit och dit och siffertrillandet förekommer även i utredningens nya
förslag. En stödmottagare ska således ha 60 procent redaktionellt innehåll och 20
procent ska vara egenproducerat. (Nämnas bör dock att utredningen lite
motsägelsefullt också talar om 60 procent ”egenproducerat” material i ett annat
sammanhang, se sidorna 366 och 367. En felskrivning? Jag utgår ifrån från förslaget till
förordning på sidan 29).
Om 20 procent ska vara egenproducerat blir det intressant att
få definierat vad som gäller koncerner som till exempel MittMedia där man satsar
på ett samutnyttjande av gemensamt producerat redaktionellt material.
Där är
det idag mycket vanligt att exempelvis lokaltidningarna i Gävle publicerar hela
uppslag producerade i till exempel Örnsköldsvik eller Östersund. Kommer då sådant material att betraktas som ”egenproducerat”
eftersom alla tidningstitlar finns inom samma koncern, eller kommer det inte
att godtas eftersom det inte är producerat på plats där den egna titelns
ansvarige utgivare finns?
Det finns säkert svar på alla sådana frågor någonstans i det
omfångsrika förslaget från utredningen. Sammantaget kan man ändå undra hur mycket
som verkligen kan komma att genomföras efter remisser, förhandlingar och en
kanske rätt frän offentlig debatt. Förändringar i ett stödsystem påverkar
alltid alla aktörer, även dem som inte får del av ett stöd.
Det är väl också därför den första frågan i sådana sammanhanget
alltid är om det verkligen är önskvärt med ett statligt stöd. Själv har jag alltid
varit tveksam till driftstödet som nu kan vara på väg att ersättas av ett
mediestöd. Därvidlag är jag naturligtvis präglad av många år på Gefle Dagblad i
en av staten störd konkurrens med bidrag till en stödtidning som Arbetarbladet. Idag har de
samma ägare sedan många år och hittar förhoppningsvis gemensamt ett bra förhållningssätt till
alla utmaningar.
Medieutredningen föreslår också flera nya utredningar, till
exempel en utredning om mediefinansiering. Detta för att få fram mer pengar från skattepolitiken än vad
utredningen nu kunnat föreslå till det föreslagna mediestödet. Man vill också se
en ny konkurrensutredning rörande medieområdet. Därmed kan man fråga sig om den
beslutsamhet kulturminister Alice Bah Kuhnke så tydligt markerade under dagens
presskonferens verkligen kommer att leda till ett snabbt och handlingskraftigt
agerande, eller blir det så att mer utredande ersätter handlingskraft och nödvändiga beslut?
Spåren förskräcker när man tittat på hur staten brustit i
hanteringen av mediepolitiken hittills. Det nuvarande presstödet har varit
föråldrat i decennier. Reklamskatten har inte avskaffats trots att riksdagen
fattat beslut om saken. Och momsen på digitala medier är fortfarande 25 procent
jämfört med papperstidningarnas 6 procent.
Nya utredningar är det nog ingen som har längtat efter, men
utifrån de direktiv Anette Novak och hennes utredning hade att hålla sig inom
är det inte så konstigt att dessa föreslås. Hon och hennes medarbetare har
presenterat en ambitiös utredning utifrån förutsättningarna och onekligen skapat ett värdefullt och intressant faktaspäckat dokument om medieutvecklingen i vår tid.
Det bör noteras med tanke på vad låga förväntningarna var då hon inledde sitt arbete. Utredningens slutbetänkande är intressant, men frågan är ändå ytterst om hur stor del av förslaget och av utredarnas kompletterande idéer som slutligen förverkligas.
Det bör noteras med tanke på vad låga förväntningarna var då hon inledde sitt arbete. Utredningens slutbetänkande är intressant, men frågan är ändå ytterst om hur stor del av förslaget och av utredarnas kompletterande idéer som slutligen förverkligas.
Den kommande djupare
analysen och debatten blir riktigt intressant.
Länkar:
Spela inte roulett med yttrandefriheten - Nils Funcke i debattartikel expressen.se 1601107
Rapport inifrån Rosenbad - ett helt nytt mediestöd och ett statligt nytt mediebolag föreslås - krönika av chefredaktör Thomas Mattsson, Expressen.se
Hon missar den brännande frågan: intervju med Thomas Mattsson - dagensmedia.se 1601107
Så reagerar mediecheferna på medieutredningen - resume.se 1601107
Kompletterad och korrigerad 161108 kl 00.12. kl 01.08, kl 01.26Länkar:
Spela inte roulett med yttrandefriheten - Nils Funcke i debattartikel expressen.se 1601107
Rapport inifrån Rosenbad - ett helt nytt mediestöd och ett statligt nytt mediebolag föreslås - krönika av chefredaktör Thomas Mattsson, Expressen.se
Hon missar den brännande frågan: intervju med Thomas Mattsson - dagensmedia.se 1601107
Så reagerar mediecheferna på medieutredningen - resume.se 1601107
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar