Redaktörerna blir direktörer och utgivaren centraliseras

Nu ramlar nyheterna in om sökandet efter nya och effektivare organisationsmodeller i medievärlden. Idag tisdag kom nyheten om att både Norrköpings Tidningar, NT, och Corren får nya chefredaktörer, båda rutinerade långvägare på sina tidningar. Och båda är tidigare meriterade sportjournalister, en klassisk bas för en redaktörs karriär. Det nya är att de inte blir ansvariga utgivare. Det uppdraget centraliseras till hela Östgöta Media.

För en dryg månad sedan filosoferade jag i en text på denna blogg om att den ansvarige utgivaren byter skepnad när medierna organiseras om. Jag konstaterade att Hallpressen och EK-koncernen redan infört nya organisationer med ett centraliserat utgivarskap, men att lite hittills hänt i den riktningen till exempel inom MittMedia även om Allehanda och Sundsvalls Tidning nyligen fått samma chefredaktör och ansvarig utgivare, Anders Ingvarsson. Frågan är om det är en permanent lösning eller ej. Svaret sammanhänger kanske med hur framtiden planeras för dessa tidningar och då särskilt vad det gäller Allehandas och editionen Tidningen Ångermanlands framtida utveckling.     

Vad det gäller Norrköpings Tidningars Media AB, NTM-koncernen, spekulerade jag i att det kanske sker något snart i Östergötland där Corren och Norrköpings Tidningar ges ut bara några mil från varandra. Några veckor senare kom nyheten om att Anna Lindberg utsetts till publisher för hela Östgöta Media. Och så kom nyheter om besparingspaket. Och så avgick NT:s chefredaktör Anders Nilsson.

Och idag fick vi veta att sportchefen Mats Willner, 47 år, på NT blir tidningens nye chefredaktör samt att redaktionschefen och tidigare sportchefen Christer Kustvik, snart 44 år, blir Correns nye chefredaktör. Två meriterade långvägare och hängivna trotjänare får nu helt nya roller efter många år i redaktionernas korridorer; båda två har jobbat där runt 25 år.

De bägge nyutnämnda chefredaktörerna blir således inte ansvariga utgivare. Det ansvaret för hela Östgöta Media läggs i stället på Anna Lindberg, 41 år, och nyutnämnd publisher. Innehållet i tjänsterna för de nya redaktörerna blir därför annorlunda jämfört med uppdraget för en traditionell chefredaktör och ansvarig utgivare.

Av kommentarerna framgår det bland annat att de får möjlighet att skriva mycket och att synas utåt. Anna Lindbergs nya roll ser också annorlunda ut än för tidigare utgivare. Hon blir ansvarig för innehållet i en rad olika titlar gjorda av olika redaktioner utspridda på ett stort geografiskt område.   

Anna Lindberg började 1999 inom koncernen direkt efter sin journalistutbildning. Hon har sedan haft en rad olika chefsroller inom det som idag är NTM, inte minst rörande olika utvecklingsprojekt i alla kanaler.

- Anna har djup och bred kunskap kring publicistik, stor erfarenhet från både tidning, webb och tv och mycket stort kunnande om och intresse för digitala medier, sa Lennart Foss, koncernchef för NTM i en kommentar då hon för bara knappt ett år sedan blev chef för Corren.

Nu är hon både ekonomiskt och publicistisk ansvarig som publisher och ansvarig utgivare för hela Östgöta Media AB som bildades 2008 och omfattar Corren, NT, Folkbladet, Motala Vadstena Tidning och Västerviks-Tidningen samt gratistidningar, tv-kanaler och en rad sajter. För Folkbladet blir hon dock inte ansvarig utgivare eftersom den titeln får presstöd och då kräver de föråldrade och utvecklingsfientliga reglerna en egen utgivare.

Det är en intressant lösning som presenterats i Östergötland, men det var inte där NTM först sjösatte de tidstypiska renoveringarna av ledarskap och organisation. Sista dagarna i oktober meddelades det att Norrbottens Medias vd Erik Ranängen avgår och efterträds av Norrbottens-Kurirens chefredaktör Mats Ehnbom. Samtidigt utsågs Norrländska Socialdemokratens chefredaktör Kalle Sandhammar till vice vd för Norrbottens Media där bägge tidningarna ingår. Både Ehnbom och Sandhammar fortsätter också som chefredaktörer och – om jag förstått rätt – även som ansvariga utgivare för sina respektive tidningar, till skillnad från lösningen i Östergötland.

Lennart Foss konstaterade i en kommentar till Medievärlden att ”den redaktionella kompetensen behövs i vd-jobbet” och pekade bland annat på de goda erfarenheterna av den lösningen på Upsala Nya Tidning, tidigare med Hanna Stjärne och nu med Charlotta Friborg i rollen som publisher. Kloka ord! Det är en intressant utveckling jämfört med läget i Sverige för några decennier sedan.

Då var det en lätt infekterad diskussion i Sverige mellan kritiska publicister och envisa direktörer om de senares allt för stora inflytande på tidningarna, under många år manifesterat av deras rätt hemlighetsfulla ”Lindesbergsgrupp”, där direktörer för landsortstidningar träffades för social samvaro och för erfarenhetsutbyte. Utredningar gjordes och nyckeltal jämfördes om hur de olika tidningarna och deras redaktioner sköttes, men på de flesta tidningarna, om ens på någon, fick chefredaktörerna ta del av materialet.

Om jag inte minns fel så var det nog Tomas Brunegård som i sin snabbt växande nya maktposition inom Stampen i princip avskaffade den bland redaktörer rätt illa ansedda Lindesbergsgruppen. Om jag förstått saken rätt tyckte han att det var en otidsenlig lösning och sa nej till deltagande för direktörerna på gruppens ökande antal tidningar. Men jag kanske minns fel…

Nåväl det är bra och intressant att NTM nu tydligen målmedvetet i koncernen lyfter in den publicistiska kompetensen i vd-rollen. Det har ju också skett tidigare i till exempel Umeå där Västerbottens-Kurirens tidigare chefredaktör Sture Bergman blev vd och koncernchef efter Erik Orring. Och Aftonbladet har ju utsett chefredaktören Jan Helin även till vd, det vill säga publisher. Gunilla Herlitz är ytterligare ett exempel.

Jag tror att en publisher ofta, men kanske inte alltid, är en klok lösning med tanke på medieutvecklingen. Det vore farligt för många mediehus idag med en vd som inte kan och förstår det publicistiska arbetet och det förhållandet var tyvärr inte så ovanligt för några decennier sedan. Och bland dessa var inte alltid journalister och deras uppdrag särskilt uppskattat.

Men det fanns naturligtvis också exempel på motsatsen och det mest kända exemplet är väl det utmärkta samarbetet mellan Expressens chefredaktör Bo Strömstedt och tidningens vd, framlidne Åke Ahrsjö. Deras ömsesidiga respekt för varandras roller blev stilbildande för kloka efterföljare på i vart fall några tidningar ute i landet.

Men tristare exempel fanns tyvärr också och motsättningar mellan direktörer och publicister kunde ibland också prägla samarbetet inom till exempel Tidningsutgivarna, TU, där saken kunde ventileras i tröttsamma och onödiga diskussioner. Självklart var och är både direktörens och redaktörens insatser lika viktiga för ett medieföretags verksamhet och jag har under årens lopp mött direktörer som varit utmärkta publicister och redaktörer som skulle ha blivit bra direktörer. 

Vart MittMedia är på väg kommer för övrigt enligt uppgift att diskuteras på Publicistklubben Södra Norrland, PK, i Härnösand den 16 november. Intressant eftersom det i höst, till skillnad från tidigare, inte hörts så mycket om MittMedia från koncernledningen.

Till PK-mötet kommer enligt uppgift ordföranden Lars Leijonborg och koncernchefen Thomas Peterssohn, för övrigt själv ett bra exempel på en vd som varit journalist och dessutom vinnare av Stora Journalistpriset. MittMedias utveckling berör läsare och medarbetare från Gävle och Falun upp till Östersund och Örnsköldsvik och naturligtvis även många i andra delar av landet. Därför får man hoppas att arrangörerna  också kan sända diskussionen på webben.  
Korrigerad 151104 kl 04.54. 06.39