Från Snowden och Manning till Annie Lööf (c)

I går sa 29-årige Edward Snowden att det var han som avslöjat Prism, USA:s gigantiska elektroniska övervakningssystem. Han kommer att få leva i landsflykt resten av sitt liv. I Sverige handlar debatten inte om hjältar som offrar sig av samvetsskäl för vår rätt att få veta. Här utmärker sig i stället makthavare som struntar i Sveriges  grundlag för att vi INTE ska få veta. Senast handlar det om näringsministern Annie  Lööf (c) som prickats av konstitutionsutskottet, KU,  för sitt agerande.

Snowdens namn och avslöjande löper nu över jorden, precis som tidigare namnet Bradley Manning, 25-åringen som åtalats för att ha läckt tusentals hemliga dokument till Wikileaks. Landsförrädare enligt somliga, sanningens hjältar enligt andra.

Sanningens hjälte är ett epitet som Annie Lööf nog diskvalificerats för i evinnerlig tid, men hon lär inte heller riskera att bli kallad för landsförrädare. Makthavare som bryter mot vår grundlag tycks närmast undantagslöst slippa undan utan allvarligare följder, vare sig politiskt eller juridiskt.

Visst, de kanske prickas av KU eller får en liten reprimand av Justitieombudsmannen, JO. Så är det nu senast med Annie Lööf och nyligen också med hela regeringskansliet som fick skarp kritik av JO. Och sedan blir det i regel inte så mycket mer.

I Sverige regleras vår tryck- och yttrandefrihet mycket detaljerat i grundlagarna. Där finns meddelarskyddet som hindrar myndigheterna från att forska efter nyhetskällor och där finns offentlighetsprincipen som ger medborgarna rätt att få ut handlingar från myndigheterna. Det handlar om juridiska fundament för vårt land.

I andra länder finns inte alls samma formella lagskydd som dessa svenska juridiska grundbultar. I Snowdens och Mannings USA är tryck- och yttrandefriheten reglerad i en enda formell mening med totalt 45 ord. Den finns i USA:s konstitutions första tillägg från 1791, The First Amendment. De svenska grundlagarna är betydligt mer detaljerade och omfattande, som till exempel tryckfrihetsförordningen.

Ändå är det väl känt att den amerikanska administrationen läcker som ett såll; viktig information slussas i mängd ut till medborgarna via läckor och informella kanaler även om det sällan är så uppmärksammat som nu med Snowden och Manning. Ofta finns det väl troligen politiska motiv eller andra starka intressen som orsaker till läckorna. Den offentliga insynen fungerar så vitt jag förstår dock rätt bra, om än informellt.

I Sverige kan man konstatera att den formella offentliga insynen är formellt sett starkt reglerad och juridiskt garanterad, men i praktiken fungerat den allt sämre. Och maktens företrädare  obstruerar ibland mot medborgarnas rättigheter i grundlagarna.  Näringsdepartementets agerande och Annie Lööf är ett färskt exempel, bra beskrivet av Aftonbladets chefredaktör Jan Helin i en krönika.

Centerledaren är inte ensam i sitt beteende. Statsråd i snart sagt varje regering under senare decennier har dragit på sig kritik för tveksamma ageranden vad det gäller rätten till offentlig  insyn. Och generaldirektörer och kommunalråd och en rad olika myndigheter.

Om man gogglar på  ”brott mot offentlighetsprincipen”  och liknande formuleringar hittar man intressanta exempel. Och dessutom en intressant artikel från 2007 av tre forskare vid Göteborgs universitet med rubriken  ”Många myndigheter bryter mot lagen om offentlighet”.

Så är det och det finns tyvärr många exempel; i stort sett varenda dagstidning i landet rapporterar varje år om makthavare på olika myndigheter som får kritik för hur de hanterar offentlighetsprincipen.  Och forskar efter källor trots meddelarskyddet.   

Det är allvarligt nog, men samtidigt förefaller dessvärre också politikers och ledande tjänstemäns intresse för att begränsa tryck- och yttrandefriheten att öka. Det finns många exempel både i form av ofullbordade förslag och redan beslutade bestämmelser som urholkar grundlagarna. Som det färska fotoförbud i vissa situationer, förslag om munkavle för poliser, förbud att lämna ut passbilder, fler sekretessbestämmelser, en utökad brottskatalog i tryckfrihetsförordningen, personunderrättelselagen PUL och kreditupplysningsbegränsningar. Med mera.

Formellt sett verkar vi ha ett starkt skydd för tryck och yttrandefriheten jämfört med både USA och andra länder. Reellt sett ska vi nog inte känna oss för säkra på saken.  

Några relevanta länkar (med fler länkar):
The Guardian, text och tv-intervju med Edward Snowden - The Guardian 130609
Källjakt och försenade handlingar - Chefredaktör Thomas Mattsson, expressen.se 130609
Håll Ekot och SvD utanför, JK - Chefredaktör Thomas Mattsson, expressen.se 130606
Lambertz förlorade, tryckfriheten segrade - denna blogg 120825
Bra av Siren och TU, häv sekretess för passbilder - denna blogg 120229
Politiska reportrar: Allt svårare att granska regeringen - aip.nu 111031 
Beatrice Ask (m) försvarar en sjuk sak - denna blogg 100530
Bravo, Nils Funcke - denna blogg 100528
Mattsson leder debatten om yttrandefriheten - denna blogg 100525